Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Kvittning

I ett anställningsförhållande utför arbetstagaren arbete mot en överenskommen ersättning. Detta innebär att arbetstagaren normalt upparbetar en fordran på arbetsgivaren för lön eller annan ersättning som följd av anställningen. Som en gemensam beteckning på arbetstagarens fordran används nedan uttrycket lönefordran.

Det kan inträffa att arbetsgivaren av någon anledning har en fordran på arbetstagaren. I den situationen uppkommer frågan om arbetsgivaren genom avdrag på arbetstagarens lönefordran kan kvitta med sin motfordran. Detta regleras i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Möjligheterna till kvittning är begränsade och får endast ske i de fall som anges i kvittningslagen. Reglerna för kvittning mot lönefordran ska gälla även för kvittning mot en fordran på pension (1 § kvittningslagen).

Medgiven kvittning

Har arbetstagaren lämnat sitt medgivande får kvittning ske mot lönefordran. Frivillig kvittning är alltså tillåten. Arbetstagaren kan dock ta tillbaka ett på förhand lämnat kvittningsmedgivande innan lönefordringen förfallit till betalning. Om medgivandet återkallats får kvittning endast ske i de fall som anges nedan för tvungen kvittning.

Tvungen kvittning

Har arbetstagaren inte lämnat sitt medgivande får kvittning endast ske i följande tre fall enligt 3 § kvittningslagen.

  1. Arbetsgivarens fordran på arbetstagaren har sin grund i ett avtal där det framgår att fordringen får kvittas mot lönefordran. Det kan t.ex. vara fråga om att arbetsgivaren givit arbetstagaren ett lån och det i en låneförbindelse mellan dem anges att arbetsgivaren har rätt att kvitta amortering och ränta mot arbetstagarens lönefordran.

  2. Arbetsgivarens fordran avser ersättning för skada som arbetstagaren uppsåtligen vållat i tjänsten.

  3. Dessutom är det möjligt att i kollektivavtal införa en rätt till kvittning om avtalet slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation. Ett sådant kollektivavtal får tillämpas även på arbetstagare som inte är medlem i den arbetstagarorganisation som träffat avtalet. Detta förutsätter att arbetstagaren utför arbete som avses med avtalet och inte omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal. I flera kollektivavtal finns t.ex. regler om att arbetsgivaren har rätt till kvittning med ett schablonbelopp som skadestånd när arbetstagaren lämnar anställningen utan att iaktta föreskriven uppsägningstid.

För att kvittning ska få ske i fallen a) och b) krävs att arbetsgivarens fordran är klar och förfallen och att fordringen har uppkommit i samband med anställningen. Det är dock inte tillåtet att ta i anspråk ersättning till arbetstagaren som avser särskilda kostnader.

Saknas rätt till kvittning kvarstår naturligtvis arbetsgivarens fordran på arbetstagaren. Fordran får då drivas in enligt vanliga regler. En särskild bedömning får dock göras för fordran som har sin grund i att lön eller annan ersättning av misstag utbetalats till arbetstagaren med för högt belopp (se nedan).

Förbehållsbelopp (existensminimum)

Vid tvungen kvittning får arbetsgivaren inte inkräkta på det belopp som kan sägas vara arbetstagarens existensminimum. Detta kallas också förbehållsbelopp eller beneficium. Tvungen kvittning får därför endast ske mot den del av lönefordringen som överstiger vad som behövs för arbetstagarens och hans familjs försörjning och eventuell övrig underhållsskyldighet (4 § kvittningslagen). Skatteverket har meddelat föreskrifter för hur man ska bestämma den del av lönefordran som ska vara skyddad vid kvittning. Innan tvungen kvittning får ske ska arbetsgivaren vända sig till Kronofogden för att få besked om hur stor del av lönefordringen som ska vara skyddad mot kvittning.

Konkurrens med andra fordringar

Det kan uppstå konkurrens mellan kvittning och andra fordringar som också ska betalas genom avdrag på lönen. En sådan situation uppstår om den tillgängliga delen av arbetstagarens lönefordran inte räcker för såväl arbetsgivarens kvittning som för vissa externa fordringar. Skatteavdrag har alltid företräde framför kvittning. Även utmätning av lön går normalt före kvittning om utmätningen beslutats innan lönefordringen förfallit till betalning. Vid tvungen kvittning gör dock Kronofogden en fördelning mellan arbetsgivarens fordran och de externa fordringarna som utmätts om det inte rör sig om familjerättsliga underhållsbidrag och vissa andra fordringar som har företräde enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken (5 § kvittningslagen).

Skadestånd

Om arbetsgivaren kvittar mot arbetstagarens lönefordran i annat fall eller i större omfattning än vad som är tillåtet är han eller hon skyldig att ersätta arbetstagaren för uppkommen skada. Detta gäller också om arbetsgivaren bryter mot sin skyldighet att inhämta besked från Kronofogden. Såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd kan utdömas. Skadeståndet kan jämkas om arbetsgivarens handlande var ursäktligt (8 § kvittningslagen).

Förskott på lön

Har arbetsgivaren givit arbetstagaren ett förskott på lön bör detta normalt ses som en löneadministrativ åtgärd. Det är fråga om en förtida utbetalning av lön. Förskottet kan sedan dras av från kommande lön. Detta bör inte ses som kvittning med de begränsningar att göra löneavdrag som följer av kvittningslagen.

Ett förskott på lön kan ges vid ett enstaka tillfälle. Det kan också uppstå ett förskott som en följd av de lönerutiner arbetsgivaren tilllämpar och som innebär att man gör en preliminär beräkning av lönen med korrigering i efterhand. Förskott bör avräknas mot lönen vid det första därpå följande löneutbetalningstillfälle där avräkning är möjlig. Dröjer man kan löneavdraget komma att ses som kvittning enligt reglerna i kvittningslagen.

För förskott på semesterlön finns särskilda bestämmelser i semesterlagen. En arbetsgivare som lämnat arbetstagaren förskott på semesterlön får enligt 29 § tredje stycket semesterlagen avräkna förskottet mot semesterersättning inom fem år i samband med att arbetstagarens anställning upphör. Det finns vissa undantag från avräkningsrätten bl.a. vid uppsägning från arbetsgivarens sida på grund av arbetsbrist.

Återkrav för felaktig löneutbetalning

Det inträffar att arbetsgivaren av misstag betalar ut för mycket i lön eller annan ersättning. Frågan är om arbetsgivaren kan återta beloppet genom kvittning mot arbetstagarens lönefordran. Kvittning kan alltid ske om arbetstagaren lämnat sitt medgivande.

Tvungen kvittning, dvs. utan arbetstagarens medgivande, kan enligt kvittningslagen ske om arbetstagaren uppsåtligen vållat skada i tjänsten. Vid felaktigt utbetald lön innebär detta att kvittning får ske endast om arbetstagaren med full insikt om misstaget tagit emot den felaktiga utbetalningen utan att meddela arbetsgivaren. Det krävs med andra ord kvalificerad ond tro hos arbetstagaren.

Även om det inte skulle finnas rätt till kvittning har arbetsgivaren i princip kvar sitt fordringsanspråk på arbetstagaren för det felaktigt utbetalda beloppet. Återkrav för utbetalning av misstag brukar kallas condictio indebiti. Enligt rättspraxis förlorar dock en arbetsgivare sin rätt till återkrav för felaktig löneutbetalning om arbetstagaren i god tro mottagit och förbrukat beloppet. Kravet på att arbetstagaren även ska ha förbrukat beloppet sätts inte särskilt högt. Med god tro menas att arbetstagaren varken insett eller bort inse att lönebetalningen var felaktig.

Vid bedömningen om arbetstagaren insett eller bort inse att betalningen var felaktig tas hänsyn till sådana faktorer som storleken på de felaktiga beloppet, om löneförhållandena är komplicerade och lönespecifikationer eller lönebesked är svåra att förstå.

I AD 1999 nr 72 fann domstolen att ett skäligt belopp för otillåten kvittning skulle uppgå till 20 000 kr.

AD 2009 nr 40 rörde en arbetstagare som blivit avskedad med anledning av att hon bedrivit konkurrerande verksamhet. I målet uppkom bland annat frågan om arbetsgivaren haft rätt att kvitta arbetstagarens semestersättning mot en fordran som arbetsgivaren hade mot arbetstagaren. Arbetsdomstolen fann inte att det i målet aktuella förfarandet utgjorde kvittning, men gjorde följande uttalande:

”Huvudregeln i kvittningslagen är, enligt 1 §, att en arbetsgivare inte i vidare mån än som anges i lagen får göra avdrag på arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen för att kvitta med motfordran hos arbetstagaren. Det avgörande kriteriet på att ett löneavdrag utgör en kvittning är att avdraget svarar mot en fristående motfordran. Om så inte är fallet, är det inte fråga om kvittning. Det är alltså fråga om kvittning när arbetsgivaren innehåller lönen i kvittningssyfte. Det föreligger däremot inte kvittning om arbetsgivaren av annan orsak underlåter att betala lönen i rätt tid, t.ex. på grund av att tvist föreligger om rätten till lönebeloppet (se AD 2009 nr 20), eller om lönens beräkning eller under påstående om att förskott utgått, eller att betalning redan har skett, eller om arbetsgivaren underlåter att betala utan angivande av orsak. I doktrinen har uttalats att brott mot kvittningslagen skulle kunna föreligga när arbetsgivaren, utan att formellt kvitta, innehåller lön endast tills vidare, om syftet är att möjliggöra kvittning längre fram om närmare utredning skulle visa att han har kvittningsgill motfordran.”

Tänk på

Det finns ett starkt löneskydd i syfte att se till att intjänad lön verkligen tillkommer arbetstagaren. I vissa fall får dock lönen tas i anspråk av den som har en fordran på arbetstagaren. Om arbetstagaren medger det kan en motfordran från arbetsgivaren alltid kvittas mot lönefordran. Därutöver har arbetsgivaren rätt till tvungen kvittning i några enstaka undantagsfall men endast mot den del av lönen som överstiger arbetstagarens existensminimum.

Lagrum

1, 3-5 och 8 §§ lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt 29 § semesterlagen (1977:480)7 kap. 14 § utsökningsbalken (1981:774)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...