LO bildades 1898 och är en sammanslutning av femton svenska fackförbund. Redan vid bildandet för drygt hundra år sedan var LO en sammanslutning av fackföreningar i Sverige. Först 1906 erkände SAF de anställdas föreningsrätt och arbetstagare fick rätt att organisera sig och träffa kollektivavtal. 1928 antog riksdagen lagen om kollektivavtal. LO-förbunden har idag tillsammans två miljoner medlemmar.
LO:s mål är ”Arbete för alla, en rättighet och ett ansvar, Ökade och rättvisa löner, Jämlik och jämställd fördelning, Generell och solidarisk välfärd, Goda och utvecklande arbeten”. LO samverkar med Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP) och ger varje år betydande bidrag till SAP.
LO har haft stor påverkan på den svenska arbetsrätten, bland annat har LO varit mycket engagerad i följande arbetsrättsliga frågor: semester, medbestämmande, inflytande, åtta timmars arbetsdag och a-kassa.
Även om LO i högsta grad allmänt förknippas med begreppet fackförening och arbetstagarorganisation så är det ändå ingen arbetstagarorganisation i medbestämmandelagens mening. LO organiserar centrala arbetstagarorganisationer (fackförbund) men har ingen egen roll i det regelverk rörande förhandlingar som beskrivs i medbestämmandelagen och i kollektivavtalen på arbetsmarknaden. LO kan heller därför inte själv ingå kollektivavtal.
LO brukar organisatoriskt beskrivas som en paraplyorganisation eller ”huvudorganisation” för att den organisatoriskt befinner ett steg ovanför fackförbunden i den fackliga strukturen.
Tänk på
LO är en sammanslutning av fackföreningar och inte en arbetstagarorganisation i medbestämmandelagens mening.