Innehåll

Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Likalöneprincipen

Definition

Lika lön ska utges för lika arbete eller likvärdigt arbete, oavsett om det utförs av en manlig arbetstagare eller kvinnlig.

Likalöneprincipen som återfinns i EU:s jämställdhetsdirektiv är en princip enligt vilken män och kvinnor inte får behandlas olika i lika situationer. Regeln om lika lön för män och kvinnor tillämpas även i Sverige genom regler i diskrimineringslagen. Principen är bindande för offentliga myndigheter och även för privata arbetsgivare gentemot dessas arbetstagare.

Principen förbjuder all diskriminering avseende lön mellan kvinnor och män som utför lika arbete eller arbete av lika värde. Undantag från den princip får endast göras om skillnaden i lön kan motiveras av sakliga skäl som inte har sin grund i diskriminering på grund av kön.

Vid bedömningen av om två arbetstagare utför lika arbete eller arbete som kan tillerkännas lika värde, undersöker man om arbetstagarna kan anses befinna sig i jämförbara situationer. Man tar då hänsyn till arbetets art, utbildningskrav och arbetsvillkor.

Rättspraxis

Det finns flera domar från EU-domstolen avseende likalöneprincipen. I domstolens dom av den 17 september 2002 i mål nr C-320/00 var en av frågorna om det är möjligt att anse den dåliga kvaliteten på en arbetstagarens arbete som visar sig först efter anställningstillfället, kan motivera olika lön från anställningstidens början.

Domstolen meddelade att ”en vid anställningstillfället fastställd skillnad i lön, såvitt avser arbete som ersätts med tidlön, mellan arbetstagare av olika kön för lika eller likvärdigt arbete kan inte motiveras med hänsyn till omständigheterna som inte blir kända förrän efter det att de berörda arbetstagarna har påbörjat sin anställning och som endast kan bedömas under anställningens gång”. Det betyder att en arbetsgivare alltså inte i efterhand kan söka motivera ursprungliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Lagrum

diskrimineringslagen (2008:567)EU:s jämställdhetsdirektiv 2006/54/EG, avd II, kap. 1

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...