Definition
Löneavdrag innebär helt enkelt att arbetsgivaren gör avdrag på arbetstagarens lön. Det kan antingen vara på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan rätt till lön, att arbetstagaren och arbetsgivaren är överens om avdraget eller i form av en disciplinär åtgärd.
Skäl till löneavdrag
Frågan om rätten för en arbetsgivare att göra löneavdrag på den privata arbetsmarknaden finns inte reglerad i lag. Här kan löneavdrag förekomma om arbetstagaren är frånvarande från arbetet, oavsett skäl. En arbetstagare och en arbetsgivare kan också träffa överenskommelse om avdrag på lönen, kanske som reglering av en skuld som den anställde kan ha till sin arbetsgivare. Observera dock att kvittning i lön av arbetsgivares fordringar på sina anställda normalt inte kan ske utan arbetstagarens medgivande.
Offentlig anställning
Inom offentlig anställning kan löneavdrag även vara en form av disciplinpåföljd som konsekvens av att en arbetstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom eller henne i anställningen. Är felet grövre kan disciplinpåföljd åläggas för tjänsteförseelse.
Rättspraxis
AD 1989 nr 17. Fallet rörde en avdelningschef vid en kriminalvårdsanstalt som hade beslutat om permission för en på kriminalvårdsanstalten intagen person utan att se till eller försäkra sig om att den intagne skulle bli föremål för tillräcklig tillsyn under permissionen. Avdelningschefen tilldelades med anledning av detta disciplinpåföljd i form av löneavdrag. Arbetsdomstolen finner att avdelningschefen har åsidosatt vad som ålegat honom i hans anställning som avdelningschef. Arbetsdomstolen anser vidare att avdelningschefen gjort sig skyldig till avsevärda brister i sin handläggning av olika beslutsärenden.
Vid ställningstagandet i frågan om disciplinpåföljd bör hänsyn enligt Arbetsdomstolen tas till vad som kommit fram i allmänhet rörande avdelningschefens handläggning av ärenden samt bristerna i fråga om dokumentation och utredning i ärendena rörande en särskild persons, den spiondömde Stig Bergling, permissioner. Arbetsdomstolen kommer fram till att avdelningschefen åsidosatt vad som åligger honom i hans anställning som avdelningschef hos kriminalvårdsstyrelsen. Det som ligger honom till last kan heller inte ses som ringa. Arbetsdomstolen finner inte anledning att ändra den av Statens Ansvarsnämnd beslutade disciplinpåföljden innebärande att avdelningschefen fick avdrag på sin lön.
Ska arbetsgivaren utbetala lön för den period under vilken arbetstagaren befinner sig i karantän?
En anställd har trots covid-19-pandemi åkt utomlands en vecka under sin semester. Den vid tidpunkten gällande rekommendationen, enligt Folkhälsomyndigheten, var att vid hemkomst isolera sig i en vecka samt ta covid-19-test två gånger under den perioden innan man återgick i arbete.
Om arbetstagaren kan utföra sitt arbete hemifrån och också gör det ska arbetstagaren naturligtvis få lön. Frågan blir dock annorlunda om arbetstagaren inte kan utföra något arbete hemifrån, till exempel på grund av säkerhetsskäl eller på grund av att arbetet måste utföras på plats. Det senare kan vara fallet med till exempel säkerhetsvakter eller vårdpersonal.
En anställd som medvetet försätter sig i ett icke arbetsfört tillstånd kan anses vara illojal. Det finns dock inga domar från Arbetsdomstolen om just detta. Däremot har Arbetsdomstolen tidigare konstaterat att en arbetstagare inte har rätt till lön för tiden denne inte står till förfogande för utförande av arbete om det inte är fråga om lönegrundande frånvaro. I fallet ovan ska arbetstagaren enligt vår bedömning få ersättning (semesterlön) under semestern. Veckan därefter riskerar arbetstagaren enligt vår bedömning att få gå utan lön och andra anställningsförmåner om denne medvetet försatt sig i ett icke arbetsfört tillstånd. Ett sådant agerande utgör - under förutsättning att rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten var kända vid tidpunkten för den skadegörande handlingen, det vill säga vid resan utomlands - enligt vår uppfattning ett illojalt handlande som vållar arbetsgivaren skada. Skadan består i att arbetet inte kan utföras. Arbetstagaren bör därför åtminstone inte ha rätt till lön under karantänveckan. Det kan även diskuteras om illojaliteten är av så allvarligt slag att den skulle kunna utgöra grund för att avsluta anställningen. Om arbetstagaren dessutom vet om att arbetsgivaren förlorar en viktig affärsmöjlighet på grund av arbetstagarens agerande och ändå väljer att bege sig på utlandsresan uppkommer frågan om arbetstagaren även kan bli skadeståndsskyldig.
Tänk på
Fråga kan också uppkomma om arbetsgivarens rätt att kvitta lön mot en uppkommen motfordran. Detta regleras i en särskild lag om arbetsgivares kvittningsrätt.