Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Löneavdrag

Definition

Löneavdrag innebär helt enkelt att arbetsgivaren gör avdrag på arbetstagarens lön. Det kan antingen vara på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan rätt till lön, att arbetstagaren och arbetsgivaren är överens om avdraget eller i form av en disciplinär åtgärd.

Skäl till löneavdrag

Frågan om rätten för en arbetsgivare att göra löneavdrag på den privata arbetsmarknaden finns inte reglerad i lag. Här kan löneavdrag förekomma om arbetstagaren är frånvarande från arbetet, oavsett skäl. En arbetstagare och en arbetsgivare kan också träffa överenskommelse om avdrag på lönen, kanske som reglering av en skuld som den anställde kan ha till sin arbetsgivare. Observera dock att kvittning i lön av arbetsgivares fordringar på sina anställda normalt inte kan ske utan arbetstagarens medgivande.

Offentlig anställning

Inom offentlig anställning kan löneavdrag även vara en form av disciplinpåföljd som konsekvens av att en arbetstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom eller henne i anställningen. Är felet grövre kan disciplinpåföljd åläggas för tjänsteförseelse.

Rättspraxis

AD 1989 nr 17. Fallet rörde en avdelningschef vid en kriminalvårdsanstalt som hade beslutat om permission för en på kriminalvårdsanstalten intagen person utan att se till eller försäkra sig om att den intagne skulle bli föremål för tillräcklig tillsyn under permissionen. Avdelningschefen tilldelades med anledning av detta disciplinpåföljd i form av löneavdrag. Arbetsdomstolen finner att avdelningschefen har åsidosatt vad som ålegat honom i hans anställning som avdelningschef. Arbetsdomstolen anser vidare att avdelningschefen gjort sig skyldig till avsevärda brister i sin handläggning av olika beslutsärenden.

Vid ställningstagandet i frågan om disciplinpåföljd bör hänsyn enligt Arbetsdomstolen tas till vad som kommit fram i allmänhet rörande avdelningschefens handläggning av ärenden samt bristerna i fråga om dokumentation och utredning i ärendena rörande en särskild persons, den spiondömde Stig Bergling, permissioner. Arbetsdomstolen kommer fram till att avdelningschefen åsidosatt vad som åligger honom i hans anställning som avdelningschef hos kriminalvårdsstyrelsen. Det som ligger honom till last kan heller inte ses som ringa. Arbetsdomstolen finner inte anledning att ändra den av Statens Ansvarsnämnd beslutade disciplinpåföljden innebärande att avdelningschefen fick avdrag på sin lön.

Ska arbetsgivaren utbetala lön för den period under vilken arbetstagaren befinner sig i karantän?

En anställd har trots covid-19-pandemi åkt utomlands en vecka under sin semester. Den vid tidpunkten gällande rekommendationen, enligt Folkhälsomyndigheten, var att vid hemkomst isolera sig i en vecka samt ta covid-19-test två gånger under den perioden innan man återgår i arbete.

Om arbetstagaren kan utföra sitt arbete hemifrån och också gör det ska arbetstagaren naturligtvis få lön. Frågan blir dock annorlunda om arbetstagaren inte kan utföra något arbete hemifrån, till exempel på grund av säkerhetsskäl eller på grund av att arbetet måste utföras på plats. Det senare kan vara fallet med till exempel säkerhetsvakter eller vårdpersonal.

En anställd som medvetet försätter sig i ett icke arbetsfört tillstånd kan anses vara illojal. Det finns dock inga domar från Arbetsdomstolen om just detta. Däremot har Arbetsdomstolen tidigare konstaterat att en arbetstagare inte har rätt till lön för tiden denne inte står till förfogande för utförande av arbete om det inte är fråga om lönegrundande frånvaro. I fallet ovan ska arbetstagaren enligt vår bedömning få ersättning (semesterlön) under semestern. Veckan därefter riskerar arbetstagaren enligt vår bedömning att få gå utan lön och andra anställningsförmåner om denne medvetet försatt sig i ett icke arbetsfört tillstånd. Ett sådant agerande utgör - under förutsättning att rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten var kända vid tidpunkten för den skadegörande handlingen, det vill säga vid resan utomlands - enligt vår uppfattning ett illojalt handlande som vållar arbetsgivaren skada. Skadan består i att arbetet inte kan utföras. Arbetstagaren bör därför åtminstone inte ha rätt till lön under karantänveckan. Det kan även diskuteras om illojaliteten är av så allvarligt slag att den skulle kunna utgöra grund för att avsluta anställningen. Om arbetstagaren dessutom vet om att arbetsgivaren förlorar en viktig affärsmöjlighet på grund av arbetstagarens agerande och ändå väljer att bege sig på utlandsresan uppkommer frågan om arbetstagaren även kan bli skadeståndsskyldig.

Tänk på

Fråga kan också uppkomma om arbetsgivarens rätt att kvitta lön mot en uppkommen motfordran. Detta regleras i en särskild lag om arbetsgivares kvittningsrätt.

Se även

kvittning

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...