Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Medbestämmandeavtal

Definition

Ett medbestämmandeavtal är ett kollektivavtal om medbestämmanderätt i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt (32 § medbestämmandelagen).

Någon skyldighet för avtalsslutande parter att ingå medbestämmandeavtal finns inte. Medbestämmandelagens utgångspunkt är att sådant avtal bör ingås om arbetstagarparten begär det. Det är således lagstiftarens vilja att sådana avtal ska träffas. De parter som på detta sätt bör ingå medbestämmandeavtal är parter som normalt träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor. På detta sätt har en anknytning skett till avtalsparter som är etablerade på arbetsmarknaden.

Medbestämmandelagen upplyser också om att parter som träffar ett medbestämmandeavtal kan bestämma att beslut, som annars skulle fattas av arbetsgivaren, ska fattas av företrädare för arbetstagarna eller av särskilt inrättat partssammansatt organ. En sådan bestämmelse får dock inte strida mot en bestämmelse i en lag eller en föreskrift som meddelats i enlighet med en lag. Om detta skulle inträffa så gäller den särskilda lagregeln eller föreskriften i stället för avtalsregeln.

Av intresse i detta sammanhang är också medbestämmandelagens regler om kvarlevande stridsrätt (44 §). Dessa regler innebär att förhandlingar om medbestämmandevatal förs utan fredsplikt, oavsett att parterna träffat ett sedvanligt kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor beträffande vilket det råder fredsplikt.

Innehållet i medbestämmandeavtal

Medbestämmandeavtal kan träffas om sådana frågor som innefattas i ledningen och fördelningen av arbetet (dvs. vad som faller inom arbetsledningsrätten) samt vad som hör till området för företagsledningen. (Uttrycket företagsledning används dock inte i lagtexten eftersom medbestämmandeavtal förutsätts träffas också inom andra verksamheter än företag, såsom inom den offentliga sektorn.) Hit hör exempelvis frågor om arbetsorganisationen, fördelningen av arbetsuppgifter, arbetslokalernas utformning, hur produktionen ska ske, självstyrande grupper, arbetsmiljöfrågor, vad som ska produceras, försäljnings- och marknadsfrågor samt budget- och finansieringsfrågor.

Lagtexten anger dessutom att frågor om anställningens ingående och upphörande kan bli föremål för ett medbestämmandeavtal. Med detta avses att arbetstagarsidan ska ges inflytande över hur materiella regler inom dessa områden ska tillämpas, exempelvis regler i anställningsskyddslagen, liksom meritvärderingsfrågor, frågor om arbetsbetyg, personalstatistik och andra frågor inom det personalpolitiska området.

Begränsningar

Även om ämnesområdet för medinflytandet är vidsträckt och kan sägas omfatta alla frågor som berör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare finns dock vissa begränsningar. Exempelvis kan ett medbestämmande i ett företag inte innebära att arbetstagarsidan ska verkställa ett beslut å företagets vägnar. Detta skulle kunna medföra en kollision med bolagsrättsliga ansvarsregler som gäller för exempelvis ett aktiebolag. Särskilda problem finns också inom den offentliga sektorn, där ett medbestämmande för arbetstagarsidan kan komma i konflikt med det demokratiska inflytandet över politiska beslut. Slutligen får ett medbestämmande inte leda till att tvingande regler i annan lagstiftning åsidosätts. Som exempel kan nämnas lagregler för ett företag avseende redovisning, den yttre miljön och ansvar för skador i verksamheten.

Utanför området för medbestämmandeavtal faller också frågor som omfattas av de enskilda anställningsavtalen, såsom frågor om lön eller annan ersättning för utfört arbete och arbetstidens längd m.m. I sådana frågor har arbetstagarsidan redan ett inflytande genom de sedvanliga kollektivavtalen om löner och allmänna anställningsvillkor.

Både privata och offentliga sektorn

Medbestämmandeavtal har träffats inom både den privata och den offentliga sektorn av arbetsmarknaden. Avtalen lägger tyngdpunkten på regler om medbestämmande och inflytande för fackliga organisationer i andra former än vad medbestämmandelagen föreskriver. En viktig utgångspunkt är decentralisering av inflytandet. Avtalen ger normalt inte de fackliga organisationerna en egen beslutanderätt av någon betydelse eller möjlighet att förbjuda arbetsgivaren att fatta ett visst beslut i viktigare frågor.

Tvister om medbestämmandeavtal

Uppkommer tvist om tolkningen av ett medbestämmandeavtal har den avtalsslutande fackliga organisationen tolkningsföreträde i tvisten.

Det är också vanligt att avtalen för vissa frågor innehåller en egen tvistelösningsmekanism, exempelvis att frågan ytterst ska avgöras av en skiljenämnd och inte av en domstol.

Tänk på

Medbestämmandelagen kan närmast ses som en ramlag när det gäller formerna för de fackliga organisationerna inflytande. Medbestämmandeavtalen kompletterar medbestämmandelagens inflytanderegler och syftar till ett utvidgat samarbete mellan arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna.

Lagrum

32, 44 och 69 §§ medbestämmandelagen (1976:580)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...