Definition

Ett sätt att lösa tvister är genom medling. En medling innebär att tvistande parter tar hjälp av en medlare, dvs. en utomstående person eller ett utomstående organ, för att få hjälp att försöka lösa tvisten. Medlaren har inga tvångsmedel till sitt förfogande och avkunnar ingen dom eller annat bindande beslut som parterna måste acceptera. Hans eller hennes medverkan består i att lyssna, presentera problemet från andra utgångspunkter, ge råd, klarlägga eller övertala. Medlarens engagemang och personliga egenskaper är viktiga förutsättningar för att en lösning av tvisten ska nås.

Enligt lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister som trädde i kraft 2011 får en medlare och ett biträde till medlaren inte obehörigen röja eller använda vad han eller hon fått kännedom om i samband med medling. Om parterna kommer överens om en medlingsöverenskommelse ska en domstol föra den verkställbar om parterna så begär det.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet är en myndighet som bland annat har till uppgift att utse medlare i arbetsrättsliga tvister. Har en medlare utsetts av Medlingsinstitutet ska denne försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren ska kalla parterna till förhandling eller vidta någon annan lämplig åtgärd. Medlaren kan också lägga fram egna förslag till överenskommelse. Medlaren ska även verka för att en part uppskjuter eller inställer en stridsåtgärd.

Lagen som nämnts ovan, om medling i vissa privaträttsliga tvister, gäller inte sådan medling eller förlikningsverksamhet som sker i Sverige inom ramen för ett mål eller ärende hos domstol, annan myndighet eller skiljemän. Således gäller lagen ej för Medlingsinstitutet.

Förlikningssammanträde

I rättegångsbalken finns en regel som innebär att rätten, i mål som kan förlikas, kan förelägga parterna att inställa sig till ett förlikningssammanträde inför medlare som förordnas av rätten. En sådan medlare kan till exempel vara en pensionerad domare eller en advokat eller annan med särskild kunskap om och erfarenhet från arbetsrättsliga tvister. Två tvistande parter kan även enas om att anlita en privat medlare.

Medling

Den arbetsrättsliga lagstiftningen och kollektivavtalen ger ibland upphov till tvister. Dessa kan vara av olika slag och de kan också lösas på olika sätt. I rättstvister kan de tvistande parterna komma överens i en förhandling eller så kan tvistefrågan hänskjutas till domstol eller skiljenämnd för avgörande.

Är det fråga om en intressetvist får frågan ytterst avgöras genom stridsåtgärder om parterna inte kan enas i en förhandling. I en fråga som varit föremål för primär förhandling enligt medbestämmandelagen är det arbetsgivaren som bestämmer efter det att förhandlingsskyldigheten fullgjorts. En sådan tvist kan alltså inte lösas i domstol eller med stridsåtgärder.

Definition

Ett annat sätt att lösa tvister är genom medling. En medling innebär att tvistande parter tar hjälp av en utomstående person eller ett utomstående organ för att få hjälp att lösa tvisten.

Medling förekommer i olika rättsliga sammanhang även utanför arbetslivets område. Särskilda regler om medling finns exempelvis för vissa upphovsrättstvister, arrende-, bostads- och hyrestvister, i samband med vissa brott, för tvister om kremering eller gravsättning, för tvister rörande elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och för tvister om offentlig upphandling. Här kan också nämnas att det i rättegångsbalken finns en regel som innebär att rätten i mål som kan förlikas kan förelägga parterna att inställa sig till ett förlikningssammanträde inför medlare som förordnas av rätten.

Sedan 2011 finns en särskild lag om medling i vissa privaträttsliga tvister. Lagen gäller medling i privaträttsliga tvister där förlikning om saken är tillåten. Dock gäller inte lagen sådan medling eller förlikningsverksamhet som sker i Sverige inom ramen för ett mål eller ärende hos domstol, annan myndighet eller skiljenämnd. I denna lag ges en definition av medling: ett strukturerat förfarande vilket två eller flera parter med hjälp av en tredje man (en medlare) frivilligt söker lösa en uppkommen tvist.

Lagen definierar även förlikningsöverenskommelse: en skriftlig överenskommelse som är resultatet av medling och son innefattar en förpliktelse för någon eller några av dem som ingått överenskommelsen. Enligt den nya lagen löper en talefrist eller preskriptionsfrist - som löper vid den tidpunkt medlingen inleddes och som gäller för den sak som medlingen avser - ut tidigast en månad efter avslutad medling om inte annat följer av Sveriges internationella åtaganden.

Medlare

Medlaren har inga tvångsmedel till sitt förfogande och avkunnar ingen dom eller annat bindande beslut som parterna måste acceptera. Hans medverkan består i att han lyssnar, presenterar problemet från andra utgångspunkter, ger råd, klarlägger eller övertalar. Medlarens engagemang och personliga egenskaper är viktiga förutsättningar för att en lösning av tvisten ska nås.

Enligt lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister som trädde i kraft 2011 får en medlare och ett biträde till medlaren inte obehörigen röja eller använda vad han eller hon fått kännedom om i samband med medling. Om parterna kommer överens om en medlingsöverenskommelse ska en domstol föra den verkställbar om parterna så begär det. Det ska dock noteras att lagen inte gäller samtliga typer av medlingar.

Medling på arbetsmarknaden

Det har funnits lagregler om medling i arbetsrättsliga tvister sedan 1906. Reglerna återfinns numera i 46-53 §§ medbestämmandelagen. Enligt dessa regler finns sedan år 2000 en särskild myndighet, Medlingsinstitutet, för medling i sådana tvister.

Medlingsinstitutets uppgifter

Förutom att bidra med medlare i arbetsrättsliga tvister ska myndigheten verka för en väl fungerande lönebildning. Denna senare uppgift aktualiseras i samband med förhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor och syftet är att främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans. Tanken är att en medverkan från myndighetens sida ska underlätta för parterna att ta samhällsekonomiska hänsyn.

För att Medlingsinstitutet ska kunna fullfölja sin uppgift avseende lönebildningen ska myndigheten genom överläggningar med parter eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar. Myndigheten ska också ge råd och upplysningar till parterna på arbetsmarknaden om förhandlingar och kollektivavtal.

Vid förhandlingar om ett kollektivavtal kan institutet med parternas samtycke utse förhandlingsledare eller medlare. En förhandlingsledare kan utses redan vid en tidpunkt när parterna ännu inte har klarlagt sina ståndpunkter. Men även när så har skett kan en förhandlingsledare utses för att underlätta kontakterna mellan parterna. Om parterna påbörjat sakdiskussionerna och dessa visar på en oenighet kan det i stället vara dags att utse medlare.

Det ska noteras att lag om medling i vissa arbetsrättsliga tvister inte gäller Medlingsinstitutet.

Tvångsmedling

Om Medlingsinstitutet bedömer att det i en avtalstvist finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får institutet även utan samtycke från parterna utse en eller flera medlare för att medla i tvisten. Det handlar alltså i denna situation om tvångsmedling. Om parterna är bundna av ett avtal om förhandlingsordning som innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om uppsägning av avtalet, och detta avtal är anmält till Medlingsinstitutet för registrering, får medlare inte utses utan samtycke från parterna. Ett exempel på ett sådant avtal är det Industriavtal som ingicks 1997 mellan ett knappt tjugotal organisationer inom industrin.

Förslag till överenskommelse

Har en medlare utsetts av Medlingsinstitutet ska denne försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren ska kalla parterna till förhandling eller vidta någon annan lämplig åtgärd, och medlaren kan lägga fram egna förslag till överenskommelse. Medlaren ska också verka för att en part uppskjuter eller inställer en stridsåtgärd.

På en medlares begäran får Medlingsinstitutet besluta att en part ska skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av en stridsåtgärd. En förutsättning är att institutet bedömer att ett sådant beslut främjar en god lösning av tvisten. Om det är möjligt ska beslutet föregås av samråd med parterna. Det är sällan som Medlingsinstitutet begagnat sig av denna möjlighet.

I den nya lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister definieras medlingsöverenskommelse som en skriftlig överenskommelse som är resultatet av medling och som innefattar en förpliktelse för någon eller några av dem som ingått överenskommelsen.

Skiljeförfarande

Det ligger i en medlares uppdrag att denne ska kunna föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande. Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljemän. Om stridsåtgärder påbörjats och medlaren har uttömt alla möjligheter till en lösning av tvisten, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande. Det är således inte fråga om att inrätta en permanent skiljenämnd. Skälet till att en sådan lösning inte valts är att det inte finns någon tradition på den svenska arbetsmarknaden att innehållet i kollektivavtal bestäms genom skiljedom.

Medlingsinstitutet

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med nio anställda. Medlingsinstitutet har tre huvuduppgifter:

Att medla i arbetstvister

  • Att verka för en väl fungerande lönebildning

  • Att ansvara för och beställa den officiella svenska lönestatistiken.

Inom ramen för sitt uppdrag ska Medlingsinstitutet informera sig om kommande eller pågående löneförhandlingar samt ge parterna på arbetsmarknaden råd och upplysningar om förhandlingar och kollektivavtal. Kan förhandlande parter inte enas kan Medlingsinstitutet, efter samtycke från de förhandlande parterna, utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare.

Medlingsinstitutet har vissa tvångsbefogenheter till sitt förfogande. Bedömer institutet att det i en tvist finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får institutet även utan samtycke från parterna utse en eller flera medlare för att medla i tvisten.

Den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet om en stridsåtgärd minst sju arbetsdagar i förväg ska betala en varselavgift till staten (62 a § medbestämmandelagen).

Om stridsåtgärder påbörjats och medlaren har uttömt alla möjligheter till en lösning av tvisten, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.

Lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister gäller inte för Medlingsinstitutet.

Lagrum

medlingslagen (2011:860)46-53 och 62 a §§ medbestämmandelagen (1976:580)42 kap. 17 § rättegångsbalken (1942:740)