Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Personuppgifter

Om en arbetsgivare har en datoriserad behandling av personuppgifter gäller dataskyddslagen och dataskyddsförordningen, för denna hantering. Syftet med dataskyddslagen och dataskyddsförordningen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter, såsom utlämnade eller spridning av dessa.

Enligt ett betänkande, Registerutdrag i arbetslivet (2014:48), föreslås tydligare regler kring vad som gäller för registerutdrag i arbetslivet. Detta är hittills något som endast är reglerat utifrån dataskyddslagen och dataskyddsförordningen i vissa delar samt i av Integritetsskyddsmyndigheten meddelade föreskrifter. Någon ny lag på området har dock i skrivande stund ännu ej stiftats. Betänkandet föreslår bl. a. att arbetsgivares idag existerande rätt att begära att en arbetssökande uppvisar ett utdrag ur belastningsregistret ska förbjudas, utom i de fall som omfattas av lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

Krav på samtycke

Grundregeln i dataskyddslagen och dataskyddsförordningen är att arbetstagare ska samtycka innan arbetsgivaren behandlar personuppgifter. Innan samtycke ges ska arbetstagaren få information om vilka uppgifter som ska behandlas. Samtycket ska också vara individuellt och frivilligt från arbetstagarens sida.

Det finns vissa undantag från huvudregeln. Som exempel har arbetsgivaren rätt att utan arbetstagarens samtycke administrera anställningsförhållandet genom att exempelvis beräkna lön och redovisa skatt. Vidare krävs inte samtycke om det vid en intresseavvägning bedöms som att arbetsgivarens intresse väger tyngre än arbetstagares rätt att få sin integritet skyddad.

Det är arbetsgivaren som bestämmer hur arbetsredskap såsom dator, telefon och e-post ska användas och arbetsgivaren ska även informera om han eller hon till exempel tänker kartlägga hur internet används och hur detta i så fall kommer att gå till. All kontroll ska ha ett i förväg bestämt syfte. Det finns i skrivande stund ingen explicit inhemsk arbetsrättslig lagstiftning som reglerar dessa frågor.

Ytterligare skydd

Det är inte tillräckligt att endast se till vad dataskyddslagen och dataskyddsförordningen föreskriver utan fler rättskällor bör användas som komplement till varandra. ”Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens” stadgas det till exempel i Artikel 8 i Europakonventionen.

Rättspraxis

Även Integritetsskyddsmyndighetens utredningar och Europadomstolens avgöranden är av betydelse. Bland annat är Europadomstolens dom av den 3 april 2007 nr 62617/00, Copland ./. Storbritannien av intresse eftersom den fastslår att för att kontroll ska vara tillåten krävs att det på arbetsplatsen finns regler och riktlinjer som tydligt talar om vad som gäller för användningen av e-post och internet, att kontroll eller övervakning kan komma att ske och hur kontrollen blir utförd.

Tänk på

En arbetsgivare måste tillse att de anställdas personliga integritet inte kränks.

Den 25 maj 2018 ersattes personuppgiftslagen med dataskyddsförordningen, GDPR. De flesta regler som gällde enligt personuppgiftslagen finns kvar i motsvarande bestämmelser i dataskyddsförordningen. Dock har vissa bestämmelser högre krav än tidigare, till exempel krav avseende giltigt samtycke till en personuppgiftsbehandling. Individens rättigheter har utökats och förstärkts genom förordningen, och informationssäkerheten vid behandling av personuppgifter har ökat genom nya krav och genom att hårdare sanktioner för brott mot förordningen införts. Detta är tänkt att medföra att reglerna i större utsträckning följs.

Lagrum

Europakonventionen

lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn

dataskyddsförordningen, 2016/679/EU (GDPR)

lag (2018:218)med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (”dataskyddslagen”)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...