Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Politisk strejk

Definition

Stridsåtgärder har normalt ett fackligt syfte, dvs. åtgärden syftar till att utsätta en motpart på arbetsmarknaden för en påtryckning för att genomdriva ett krav eller att få till stånd ett kollektivavtal. En politisk strejk har ett annat syfte, exempelvis att protestera mot ett politiskt beslut inom landet eller att stödja ett annat fackförbund i dess kamp mot orättvisor i ett främmande land. Det sistnämnda fallet ligger nära frågan om rätten att vidta sympatiåtgärder till förmån för en utländsk facklig organisation.

De viktigaste reglerna som gäller frågan om stridsåtgärders lovlighet finns i medbestämmandelagen. Där regleras när det är förbjudet att vidta stridsåtgärder, dvs. när det föreligger fredsplikt. Medbestämmandelagen innehåller dock inga bestämmelser om politiska strejker.

För offentligt anställda finns emellertid i lagen om offentlig anställning bestämmelser om rätten att delta i politiska strejker. I arbeten som består i myndighetsutövning, eller som är oundgängligen nödvändiga för att genomföra myndighetsutövning, får stridsåtgärder inte genomföras på grund av något annat än förhållandet mellan arbetsgivare och de arbetstagare som omfattas av denna lag. Politiska stridsåtgärder är således helt förbjudna i sådant arbete. I andra arbeten som lagen är tillämplig på är stridsåtgärder i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden förbjudna.

Utländsk politisk strejk

I avsaknad av lagregler är man för frågan om lovligheten av politiska strejker på den privata sektorn hänvisad till rättspraxis. I korthet gäller att utrymmet för lovliga politiska strejker är större om strejken har en internationell anknytning än om den tar sikte på inhemska förhållanden. Ett skäl till detta är att svenska fackliga organisationer som vidtar politiska stridsåtgärder med utländsk anknytning ofta gör detta därför att de vill stödja och medverka i åtgärder som internationella fackliga organisationer, i vilka de är medlemmar, anordnar.

En politisk strejk med utländsk anknytning är tillåten i kollektivavtalsförhållanden under förutsättning att den uteslutande är en protest- eller demonstrationsåtgärd. En sådan stridsåtgärd bryter således varken mot lag, kollektivavtal eller de strejkandes anställningsavtal. Om strejken är permanent eller annars pågår under en avsevärd tid utgör den emellertid en otillåten inskränkning av den affärsledningsrätt som tillkommer arbetsgivaren enligt kollektivavtalet och är därmed otillåten enligt medbestämmandelagen.

Om kollektivavtal saknas är reglerna i medbestämmandelagen om fredsplikt inte tillämpliga. Syftet med dessa regler är inte att begränsa möjligheterna för kollektivavtalslösa fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder. Vår grundlag (i detta fallet regeringsformen) anger att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är fri och kan begränsas endast i lag eller avtal.

Om en kollektivavtalslös facklig organisation vidtar en politisk strejk med utländsk anknytning som också har fackliga syften är grundsatsen i regeringsformen fullt tillämplig. Detta betyder att det inte finns någon begränsning av rätten att vidta stridsåtgärder. (Att situationen är delvis en annan inom den offentliga sektorn har beskrivits ovan.) Av rättspraxis följer att en politisk-facklig strejk som pågått under 24 timmar var tillåten. Arbetsdomstolen konstaterade att de strejkande arbetstagarnas enskilda anställningsavtal inte hindrade dem från att delta i strejken.

Inhemsk politisk strejk

Som angivits ovan är utrymmet för politiska stridsåtgärder med inhemsk bakgrund mer begränsat än när det gäller politiska stridsåtgärder med utländsk bakgrund. Skälet till denna skillnad är att man vid inhemska politiska strejker saknar en aspekt som finns vid fackligt politiska konflikter med utländsk bakgrund, nämligen att svenska fackliga organisationer vill ta konsekvenserna av sitt medlemskap i internationella organisationer och solidarisera sig med deras aktioner.

I internationella sammanhang kan det vidare vara så att internationella protestaktioner såsom politiska stridsåtgärder är ett verksamt medel att påverka opinionen. Några andra verksamma medel kanske inte ens står till buds. Så är emellertid inte fallet i vårt land när det gäller inhemska politiska förhållanden. Här har var och en möjlighet att på olika sätt agera för att framföra sin uppfattning och påverka den allmänna opinionen. Det kan ske utan att man behöver komma i konflikt med intresset av att upprätthålla en ostörd produktion på arbetsplatserna, dvs. det intresse som reglerna om fredsplikt i medbestämmandelagen avser att ta till vara.

Frågan i vilken utsträckning en inhemsk politisk strejk är tillåten är till stora delar oklar. Om en sådan strejk genomförs i kollektivavtalsförhållanden och om det konstateras att syftet direkt eller indirekt är att begränsa arbetsgivarens rätt att utöva affärsledningen så är stridsåtgärden olovlig. Strejken har då också fackliga inslag, vilket innebär att medbestämmandelagens regler om fredsplikt är tillämpliga.

För att en strejk ska framstå som uteslutande politisk krävs att den klart och oomtvistligt framstår som en kortvarig protest- och demonstrationsstrejk och inte något annat och att den dessutom inte medför annat än minimala störningar av verksamheten.

En renodlad politisk strejk utan något som helst fackligt inslag omfattas inte av medbestämmandelagens regler om fredsplikt. Det får sägas vara oklart om det finns andra lagliga hinder mot en sådan strejk. Den arbetstagare som deltar i en sådan strejk bryter sannolikt mot arbetsskyldigheten enligt anställningsavtalet.

Lagrum

23 § lagen (1994:260) om offentlig anställning41 § medbestämmandelagen (1976:480)2 kap. 17 § regeringsformen (1974:152)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...