Den nya lagen om säkerhetsskydd trädde i kraft den 1 april 2019. Lagen gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd, det vill säga säkerhetskänslig verksamhet.
Med säkerhetsskydd avses bland annat skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten.
Lagen innehåller olika säkerhetsskyddsåtgärder som till exempel ska förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs.
Den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas vilket innebär att arbetstagaren i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklasser. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i lagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt.
Vilken placering i säkerhetsklasserna en arbetstagare är beroende av bland annat i vilken grad arbetstagaren har befattning med känsliga uppgifter.
Rättspraxis
AD 2019 nr 39. En polis har efter säkerhetsprövning av Polismyndigheten, enligt säkerhetsskyddslagen, inte längre godkänts för säkerhetsklassat arbete. Polisen har därefter sagts upp av Polismyndigheten. Arbetsdomstolen kom fram till att Polismyndighetens säkerhetsbeslut i sig inte utgjort saklig grund för uppsägningen, men att de faktiska omständigheter som till del legat till grund för säkerhetsbeslutet utgjort saklig grund för uppsägningen. De faktiska omständigheterna har utgjorts av bl.a. polisens relation till en kriminellt belastad person och åtgärder polisen vidtagit för honom.