Reglerna om särskilt högriskskydd finns i sjuklönelagen (1991:1047). Det särskilda högriskskyddet syftar till att skydda vissa arbetstagare mot stora inkomstförluster. I vissa fall kan arbetsgivaren få ersättning för sina kostnader för sjuklönen till arbetstagaren.
Särskilt högriskskydd beslutas av Försäkringskassan efter ansökan av arbetstagaren. Beslut om särskilt högriskskydd kan fattas i tre situationer.
Arbetstagaren har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra ett större antal sjukperioder. De situationer som avses är att antalet sjukdomsfall under tolvmånadersperioden kan bedömas bli fler än tio stycken.
Arbetstagaren har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod medför risk för en eller flera längre sjukperioder. Med en längre sjukperiod avses en period som innefattar fler än 28 dagars sjukfrånvaro i följd.
Arbetstagaren är givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m. och har rätt till sjuklön till följd av ingrepp för att ta till vara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.
En arbetstagare som har gjort en ansökan enligt 1 eller 2 är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. Arbetstagaren har rätt till ersättning för sina utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen.
Om ett beslut enligt 1 eller 3 gäller för arbetsgivaren utges sjuklön till arbetstagaren utan karensavdrag.
En arbetsgivare som omfattas av ett beslut enligt 1, 2 eller 3 har rätt till ersättning från sjukförsäkringen enligt Socialförsäkringsbalken för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt sjuklönelagen. Utbetalning görs av Försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren. Det finns en tidsgräns som innebär att ersättning inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden.
Lagrum
13-16 §§ lagen (1991:1047) om sjuklönsocialförsäkringsbalken (2010:110)