Definition

Sjuklön är den lön som arbetsgivare enligt lag och/eller avtal utger till en arbetstagare under dennes sjukfrånvaro.

Sjuklön enligt lag

Genom lag (1991:1047) om sjuklön åläggs arbetsgivare att betala sjuklön till arbetstagare under dennes sjukfrånvaro.

Alla arbetstagare har som huvudregel rätt till sjuklön enligt lagen. Denna rätt gäller från och med den första dagen av anställningstiden. För vissa korttidsanställda arbetstagare finns dock särskilda regler. Dessa innebär att om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad så inträder rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. För tiden innan dessa krav är uppfyllda har den anställde rätt till sjukpenning från försäkringskassan.

Förutsättningar

En förutsättning för rätt till sjuklön är att den anställde drabbats av en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Med sjukdom jämställs enligt lagen ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken utgetts sjuklön enligt sjuklönelagen eller sjukpenning och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört. Vad som åsyftas är en konvalescentperiod som kan följa efter sjukdomen.

Den tid under vilken arbetsgivaren enligt lagen är skyldig att betala sjuklön kallas sjuklöneperiod. En sjuklöneperiod omfattar den första dagen då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden.

En sjuklöneperiod börjar aldrig på en arbetsfri dag. Insjuknar arbetstagaren en lördag börjar sjuklöneperioden således på måndagen om arbetstagaren skulle ha arbetat den dagen och då alltjämt är sjuk. Sjuklöneperioden börjar således alltid på en dag då arbetstagaren på grund av sjukdom avhåller sig från arbete. Fridagar, helgdagar och lediga dagar som infaller därefter inräknas dock i sjuklöneperioden.

Karensavdrag

En arbetstagare har rätt att få sjuklön de första 14 dagarna av en sjukperiod. Sjuklönen utgör 80 % av den lön samt anställningsförmåner som den anställde skulle ha fått om han eller hon varit frisk. Efter att arbetsgivaren har räknat fram sjuklönen görs ett karensavdrag med 20 % av den sjuklön som skulle belöpa på en genomsnittlig veckoinkomst. Ersättning betalas endast för dagar då arbetstagaren på grund av sjukdomen går miste om lön. Någon sjuklön betalas således inte för dagar som annars skulle ha varit lediga.

Enligt en särskild begränsningsregel (s.k. allmänt högriskskydd) kan en arbetstagare inte drabbas av fler än tio karensavdrag under en löpande tolvmånadersperiod.

Sjuklönen är 80 % av den lön och de anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan.

Sjukperiod

Lagen innehåller också begreppet sjukperiod. Med sjukperiod menas sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom. En sjukperiod kan således vara längre än sjuklöneperioden.

Lagen innehåller en särskild återinsjuknanderegel. Denna innebär att om arbetstagaren återinträder i arbete men sedan insjuknar på nytt, påbörjas inte någon ny sjuklöneperiod under förutsättning att insjuknandet sker inom fem kalenderdagar efter återinträdet. Den nya sjukperioden ses då som en fortsättning på den tidigare, och detta oavsett vilken sjukdomsorsak som ligger bakom insjuknandet.

Att någon ny sjuklöneperiod inte börjar löpa i dessa fall betyder att arbetstagaren inte drabbas av ett nytt karensavdrag. Regeln har tillkommit för att arbetstagare inte ska tveka att försöka återinträda i arbete av rädsla för att drabbas av ett nytt karensavdrag om han eller hon skulle insjukna på nytt.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för tiden innan arbetstagaren anmält sjukfrånvaro. Undantag gäller dock om arbetstagaren varit förhindrad att göra sjukanmälan och sådan anmälan görs så snart hindret upphört. Karensavdrag får inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Den närmare beräkningen av karensavdraget storlek kan bestämmas genom kollektivavtal.

Läkarintyg

Lagen anger att arbetstagaren ska uppvisa läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen efter sjukanmälan. Ett sådant läkarintyg är en förutsättning för att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuklön för tiden därefter. Läkarintyget behöver inte innehålla uppgift om diagnos. Från och med den 1 januari 2008 får arbetsgivare begära läkarintyg från en arbetstagare redan från den första sjukdagen. Denna möjlighet ska dock bara användas i särskilda fall, t.ex. vid upprepad frånvaro. Många arbetsgivare har redan tidigare haft en sådan möjlighet inskriven i kollektivavtal.

Försäkringskassan kan ålägga arbetstagaren att uppvisa läkarintyg från och med en tidigare dag än åttonde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen i en pågående sjukperiod, eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod. En förutsättning för ett sådant beslut är att det finns särskilda skäl, exempelvis rehabiliterings- eller kontrollskäl. Beslutet kan fattas på begäran av arbetsgivaren eller på kassans eget initiativ.

Arbetstagaren är vidare enligt lagen skyldig att uppvisa en skriftlig försäkran för arbetsgivaren om att han eller hon har varit sjuk och i vilken utsträckning arbetsförmågan har varit nedsatt. Arbetsgivaren behöver inte betala ut sjuklönen innan sådan försäkran har lämnats. Normalt lämnas försäkran när arbetstagaren återinträder i arbete efter sjukfrånvaron.

Anmälan till Försäkringskassan

Arbetsgivaren ska anmäla sjukdomsfall till Försäkringskassan som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan ska göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt. I anmälan ska uppgift lämnas om

  1. arbetsgivarens organisationsnummer, personnummer eller samordningsnummer,

  2. arbetstagarens personnummer eller samordningsnummer, och

  3. det datum när sjuklöneperioden började.

Om arbetstagaren lider av sjukdom som riskerar att medföra ett större antal sjukperioder under en tolvmånadersperiod eller om arbetstagaren genomgått ingrepp till följd av donation eller förberedelse för donation kan Försäkringskassan besluta att arbetstagaren har rätt till sjuklön utan karensavdrag. I dessa fall kan arbetsgivaren få ersättning för sina sjuklönekostnader. Dessa former av skydd kallas särskilt högriskskydd.

Sjuklön enligt avtal

Enligt många kollektivavtal ska arbetsgivaren betala sjuklön för tiden efter sjuklöneperioden. Sjuklönen utgör i dessa fall normalt 10 % av lönen och är tänkt att komplettera sjukpenningen från Försäkringskassan. Avtalen innehåller regler för hur denna sjuklön ska beräknas. Den tid under vilken sjuklön ska betalas efter sjuklöneperioden varierar. Det normala inom exempelvis tjänstemannaområdet i den privata sektorn är att sjuklönen betalas under 90 dagar om tjänstemannen varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år. Vid kortare anställningstid utges sjuklönen under 45 dagar.

Det finns vidare kollektivavtalsbaserade försäkringar som ger kompletterande ersättning vid längre sjukfall.