Innehåll

Rätt Arbetsrätt 2019 - Louise D'Oliwa & Stefan Flemström

Skyddsombud safety representative

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren ansvara för arbetsmiljön. För att uppnå en god arbetsmiljö är det viktigt att samverkan sker mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetstagarnas representant för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen är skyddsombudet eller arbetsmiljöombudet som det också kallas.

Skyddsombudet får genom bestämmelser i arbetsmiljölagen bland annat rätt att få utbildning kring arbetsmiljö, få ta del av handlingar kring förhållandena i arbetsmiljön, delta vid planering av nya lokaler, rätt att begära att arbetsgivaren genomför åtgärder för att uppnå en god arbetsmiljö och att avbryta arbeten som kan leda till allvarlig fara för en arbetstagares liv eller hälsa.

Ett skyddsombud utses normalt för tre år i taget av den fackliga organisationen som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Om något kollektivavtal inte finns på arbetsplatsen har arbetstagarna själva en rätt att välja skyddsombud. Val av skyddsombud ska meddelas till arbetsgivaren. Ibland kan det finnas flera skyddsombud på samma arbetsställe. I sådana fall ska ett huvudskyddsombud finnas. Huvudskyddsombudets uppgift är att samordna skyddsombudens verksamhet och företräda skyddsombuden utåt. Om det finns flera huvudskyddsombud från olika fackliga organisationer på samma arbetsställe får de fackliga organisationerna komma överens om vilket huvudskyddsombud som har befogenhet för vilket skyddsområde. Fördelningen av uppgifter mellan lokala skyddsombud och huvudskyddsombud görs av den fackliga organisation som utsett dem.

Ibland kan det beslutas om ett regionalt skyddsombud. Det regionala skyddsombudet företräder de arbetstagare som är medlemmar i det regionala skyddsombudets fackliga organisation på arbetsställen där det saknas lokala skyddsombud har samma uppgifter och befogenheter som övriga skyddsombud. Det regionala skyddsombudet har rätt att företräda arbetstagarna på arbetsställen där det finns lokala skyddsombud men inte på de arbetsplatser som har en skyddskommitté.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%