Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren ansvara för arbetsmiljön. För att uppnå en god arbetsmiljö är det viktigt att samverkan sker mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetstagarnas representant för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen är skyddsombudet eller arbetsmiljöombudet som det också kallas.
Skyddsombudet får genom bestämmelser i arbetsmiljölagen bland annat rätt att få utbildning kring arbetsmiljö, få ta del av handlingar kring förhållandena i arbetsmiljön, delta vid planering av nya lokaler, rätt att begära att arbetsgivaren genomför åtgärder för att uppnå en god arbetsmiljö och att avbryta arbeten som kan leda till allvarlig fara för en arbetstagares liv eller hälsa.
Ett skyddsombud utses normalt för tre år i taget av den fackliga organisationen som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Om något kollektivavtal inte finns på arbetsplatsen har arbetstagarna själva en rätt att välja skyddsombud. Val av skyddsombud ska meddelas till arbetsgivaren. Ibland kan det finnas flera skyddsombud på samma arbetsställe. I sådana fall ska ett huvudskyddsombud finnas. Huvudskyddsombudets uppgift är att samordna skyddsombudens verksamhet och företräda skyddsombuden utåt. Om det finns flera huvudskyddsombud från olika fackliga organisationer på samma arbetsställe får de fackliga organisationerna komma överens om vilket huvudskyddsombud som har befogenhet för vilket skyddsområde. Fördelningen av uppgifter mellan lokala skyddsombud och huvudskyddsombud görs av den fackliga organisation som utsett dem.
Ibland kan det beslutas om ett regionalt skyddsombud. Det regionala skyddsombudet företräder de arbetstagare som är medlemmar i det regionala skyddsombudets fackliga organisation på arbetsställen där det saknas lokala skyddsombud har samma uppgifter och befogenheter som övriga skyddsombud. Det regionala skyddsombudet har rätt att företräda arbetstagarna på arbetsställen där det finns lokala skyddsombud men inte på de arbetsplatser som har en skyddskommitté.