Innehåll

Rätt Arbetsrätt 2020 – Louise D'Oliwa & Stefan Flemström

Sympatiåtgärd

 

En sympatiåtgärd är en stridsåtgärd som vidtas till stöd för någon annan i dennes konflikt med sin motpart.

När det gäller rätten att vidta stridsåtgärder är utgångspunkten att det är tillåtet att vidta fackliga stridsåtgärder. Detta följer av en av våra grundlagar, regeringsformen. Inskränkningar i denna rätt får bara ske i lag eller avtal.

Är det förbjudet att vidta stridsåtgärder säger man att det råder fredsplikt. Den vanligaste situationen när det råder fredsplikt är under ett kollektivavtals giltighetstid. Fredsplikten innebär då att det är förbjudet att vidta stridsåtgärder om syftet är att åstadkomma ändring i avtalet.

De viktigaste reglerna om fredsplikt finns i medbestämmandelagen. Där finns bl.a. en regel som innebär att det är tillåtet att vidta sympatiåtgärder om primäråtgärden är tillåten. Med primäråtgärd menas stridsåtgärd som vidtas i den ursprungliga konflikten mellan exempelvis arbetstagarorganisation A och arbetsgivaren B. Om det inte råder fredsplikt mellan dessa parter så är stridsåtgärder som de vidtar mot varandra tillåtna. En strejk som arbetstagarorganisationen vidtar mot B kallas en primäråtgärd och är i vårt exempel alltså tillåten.

Eftersom således primäråtgärden är tillåten är det tillåtet för en annan arbetstagarorganisation, C, att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivaren B. Dessa stridsåtgärder kallas sympatiåtgärder och är tillåtna enligt den nämnda bestämmelsen i medbestämmandelagen. Detta gäller oavsett om det annars skulle råda fredsplikt mellan B och C, exempelvis därför att B och C är bundna av ett kollektivavtal.

En förutsättning för att C:s stridsåtgärd mot B ska vara en tillåten sympatiåtgärd är att syftet med åtgärden endast är att stödja A i denna organisations konflikt mot B. Om C:s syfte är något annat, exempelvis att åstadkomma ändring i det egna kollektivavtalet med B, så är det inte en tillåten sympatiåtgärd. Vilket syfte som en sådan stridsåtgärd har får ytterst avgöras i domstol.

Lagrum

2 kap. 17 § regeringsformen (1974:152)

41 § medbestämmandelagen (1976:580)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...