Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Uppsägningstid

Såväl arbetstagare som arbetsgivare ska iaktta uppsägningstid gentemot varandra vid avslutande av anställning. Enligt 11 § anställningsskyddslagen gäller en minsta uppsägningstid av en månad vid uppsägning från arbetsgivarens sida. Arbetstagaren har rätt till längre uppsägningstider beroende på anställningstidens längd enligt nedan:

  • två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,

  • tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,

  • fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,

  • fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år,

  • sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.

Anställningar som ingåtts före den 1 januari 1997

De ovan nämnda uppsägningstiderna infördes genom en lagändring den 1 januari 1997 och gäller för anställningsavtal som ingåtts från detta datum. För anställningsavtal som ingåtts dessförinnan gäller de äldre reglerna som till största delen utgår ifrån arbetstagarens ålder. Även enligt dessa regler gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Om arbetstagaren vid uppsägningstillfället varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av:

  • två månader vid fyllda 25 år,

  • tre månader vid fyllda 30 år,

  • fyra månader vid fyllda 35 år,

  • fem månader vid fyllda 40 år och

  • sex månader vid fyllda 45 år.

Det är dock tveksamt om dessa åldersrelaterade regler får tillämpas efter införandet av förbudet mot åldersdiskriminering i diskrimineringslagen fr.o.m. 1 januari 2009.

Arbetstagare som fyllt 68 år

Arbetstagare som fyllt 68 år har enligt 33 b § anställningsskyddslagen inte rätt till längre uppsägningstid än en månad.

Hel sjukersättning

Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren enligt socialförsäkringsbalken får rätt till hel sjukersättning, ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning.

Föräldralediga

Om arbetstagare som är föräldraledig sägs upp på grund av arbetsbrist börjar enligt 11 § anställningsskyddslagen uppsägningstiden löpa först när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet eller skulle ha återupptagit sitt arbete enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker. Det innebär att verkställigheten av uppsägningen skjuts upp till den tidpunkt då den föräldraledige återgår i arbete eller skulle ha återgått enligt arbetstagarens anmälan om föräldraledighet sådan den är vid uppsägningstillfället.

Skulle arbetstagaren under pågående föräldraledighet beviljas en ny föräldraledighet gäller fortfarande att uppsägningstiden börjar löpa när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete enligt sin första ansökan om föräldraledighet som gällde då uppsägningen skedde. Denna regel om att uppsägningstiden senareläggs gäller föräldraledighet enligt 4 eller 5 § föräldraledighetslagen. Det handlar då om främst om rätten till mammaledighet i samband med barnets födelse och rätten till hel ledighet med eller utan föräldrapenning.

Beräkning av anställningstid

Vid beräkning av anställningstid gäller att arbetstagaren får tillgodoräkna sig varje dag då han eller hon har varit anställd hos arbetsgivaren, även under eventuella tidigare anställningsperioder. Enligt 3 § anställningsskyddslagen gäller dessutom att arbetstagaren vid beräkning av anställningstid som ligger till grund för uppsägningstiden får medräkna anställningstiden hos den förre arbetsgivaren dels vid byte av anställning inom samma koncern, dels vid byte av anställning i samband med övergång av verksamhet.

Rättspraxis

AD 2020 nr 38. En arbetstagare har varit provanställd från 14 januari till och med 13 juli 2019. Arbetsgivaren lämnade besked den 3 juni 2019 om att avbryta provanställningen med 14 dagars varsel. I anställningsavtalet anges dock en uppsägningstid om en månad. Frågan i målet var om parterna avtalat om att det ska krävas en månads uppsägningstid för att avsluta provanställningen.

Arbetsdomstolen uttalade att syftet med en provanställning är att den, om ingen av parterna avslutar den under prövotiden, ska övergå i en tillsvidareanställning. En tillsvidareanställning kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. Det kan därför finnas skäl att i ett anställningsavtal om en anställning som inleds med en provanställning reglera hur lång uppsägningstiden ska vara. Att ett avtal om provanställning anger en viss uppsägningstid talar därför inte i sig för att parterna avsett att avtala bort möjligheten att enligt anställningsskyddslagens avsluta provanställningen genom besked och inte genom uppsägning och uppsägningstid. Arbetsdomstolen kom därför fram till att parterna inte avtalat om en månads uppsägningstid för att avsluta provanställningen.

Lagrum

3-5, 11 och 33 b §§ anställningsskyddslagen (1982:80)

Anställningar som ingåtts före den 1 januari 1997

De ovan nämnda uppsägningstiderna infördes genom en lagändring den 1 januari 1997 och gäller för anställningsavtal som ingåtts från detta datum. För anställningsavtal som ingåtts dessförinnan gäller de äldre reglerna som till största delen utgår ifrån arbetstagarens ålder. Även enligt dessa regler gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Om arbetstagaren vid uppsägningstillfället varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av:

  • två månader vid fyllda 25 år,

  • tre månader vid fyllda 30 år,

  • fyra månader vid fyllda 35 år,

  • fem månader vid fyllda 40 år och

  • sex månader vid fyllda 45 år.

Det är dock tveksamt om dessa åldersrelaterade regler får tillämpas efter införandet av förbudet mot åldersdiskriminering i diskrimineringslagen fr o m 1 januari 2009.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...