Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden är under vissa förutsättningar skyddade enligt lag. Det var tidigare reglerat i lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Lagen gav arbetstagare ett skydd mot repressalier från arbetsgivaren.
En ny lag har trätt i kraft och ersätter den gamla lagen. Lagen trädde i kraft den 17 december 2021. Genomförandet av EU:s visselblåsardirektiv som antogs i oktober 2019 ska stärka skyddet för den som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats. Skyddet har förstärkts på flera sätt. Den gamla lagen var en skyddsreglering som innebar att arbetstagare skyddades mot repressalier. I och med den nya lagen införs en ordning för hur rapporter om missförhållanden ska hanteras och att det ska ske genom särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden. Skyddet förstärks även genom att visselblåsarens identitet omfattas av sekretess, något som inte reglerades i den gamla lagen. Den nya lagen ger därmed ett bättre skydd för den som rapporterar om allvarliga missförhållanden och den tydliggör vilka krav som ställs på hanteringen av uppgifterna. Vissa arbetsplatser har sedan tidigare haft dessa funktioner men den nya lagen har medfört en tydligare ordning för att larma om missförhållanden.
Vilka omfattas av den nya lagen?
Den nya lagen omfattar inte bara arbetstagare. Även andra grupper omfattas: arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan samt aktieägare som är verksamma i bolaget omfattas av den nya lagen. De skyddas av bestämmelserna i den nya lagen även innan de börjat inom en verksamhet samt efter att de slutat i verksamhet under förutsättning att de som rapporterat fått del av informationen under den tid som de var verksamma. Även skydd mot repressalier finns för de som till exempel bistår vid rapporteringen.
Intern rapporteringskanal
Den interna rapporteringskanalen gör det möjligt för en arbetstagare att på ett säkert sätt slå larm internt, oavsett om det görs skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Rapporteringskanalen ska säkerställa att det som rapporteras följs upp och att det lämnas återkoppling och uppföljning till den eller de som slagit larm. Det kan antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller någon som anlitats för detta för verksamhetsutövarens räkning, som utses till intern rapporteringskanal.
Extern rapporteringskanal
Den externa rapporteringskanalen möjliggör för en arbetstagare att slå larm om missförhållanden externt, till en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den externa rapporteringskanalen ansvarar för att handlägga det som inkommer: genom att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom vissa specifika områden. Det är möjligt att visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Det är den som rapporterar som själv avgör om larmet ska gå till den interna eller externa rapporteringskanalen.
Att larma offentligt
En arbetstagare kan offentliggöra vissa uppgifter, till exempel via media. Det är viktigt att understryka att den som rapporterar om allvarliga missförhållanden ska gå externt utan att skäliga åtgärder vidtagits innan man larmar offentligt, till exempel via media. Rapporterar man offentligt innan man gått till den externa rapporteringskanalen riskerar man att inte omfattas av skyddet som lagen ger. Det finns däremot undantag och således en möjlighet för anmälaren att gå offentligt direkt, till exempel om det föreligger en uppenbar risk för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Föreligger en sådan risk kan anmälaren gå offentligt utan att ha rapporterat den till externa rapporteringskanalen innan. Har man även en skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle leda till en risk för repressalier eller till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt föreligger också en möjlighet att rapportera offentligt.
Tystnadsplikt
Trots den nya lagen får den som har tystnadsplikt, som huvudregel inte åsidosätta denna skyldighet. Man omfattas däremot fortfarande av skyddet i lagen om man rapporterat och hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats. I så fall får man inte göras ansvarig för att ha åsidosatt sin tystnadsplikt.
Man får inte bryta mot den så kallade kvalificerade tystnadsplikten som enligt offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Inte heller får man bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.
Om lagens rekvisit inte är uppfyllda
Det kan vara så att en person rapporterar om ett missförhållande som sedan visar sig inte stämma eller inte omfattas av lagens rekvisit. Personen kan då ändå skyddas av lagen om det har skett av misstag. Det avgörande är om personen som rapporterat hade skälig anledning att anta att den information som rapporterades var sann. Däremot skyddar inte lagen personer som rapporterat avsiktligt, medvetet felaktigt eller vilseledande.
Kollektivavtal kan reglera annat
Genom centrala kollektivavtal kan parterna avtala om utformningen av interna rapporteringskanaler och förfaranden som avviker från lagens bestämmelser. Om kollektivavtalet strider mot lagens bestämmelser är den delen av avtalet ogiltigt. Det är heller inte möjligt att sluta kollektivavtal som innebär att skyddet för de som rapporterar eller de berörda personernas skydd eller rättigheter enligt direktivet inskränks eller upphävs.
Kom ihåg
Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning. Större verksamheter är skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler. Kommuner och regioner ska få dela kanaler och förfaranden med kommunala bolag, stiftelser och föreningar.
Det grundlagsskydd som varje medborgare har, har inte förändrats i och med den nya lagen.
Det finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena anses allvarliga.
Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.
Medelstora företag, det vill säga privata verksamhetsutövare som har 50 till 249 arbetstagare, ska få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare hade till den 17 juli 2022 på sig att inrätta interna rapporteringskanaler.
Dom från tingsrätt om visselblåsarlagen
Uppsala tingsrätt meddelade den 15 november 2023 dom i ett mål som rörde lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (nedan kallad visselblåsarlagen).
En kirurg anställdes vid en privat vårdklinik 2015. Anställningen upphörde den 12 oktober 2022 efter att parterna nått en överenskommelse om det. Under åren 2020-2021 sövdes kirurgens patienter vid operation av en narkosläkare som enligt kirurgens mening brast i sitt yrkesutövande. Kirurgen rapporterade därför avvikelser till arbetsgivaren via bolagets interna system. Kirurgen uppgav att hon i 71 avvikelserapporter mellan den 10 mars 2020 och den 21 oktober 2021 samt i ett mejl den 21 april 2020 rapporterat om missförhållanden som riskerade att utgöra fara för patienters liv och hälsa.
Avvikelserapporterna ledde till att en konflikt uppstod mellan kirurgen och narkosläkaren. Den 27 januari 2022 eskalerade konflikten mellan kirurgen och narkosläkaren. Dagen därpå beslutade bolaget att arbetsbefria kirurgen med bibehållen lön under fyra arbetsdagar. Därefter meddelade bolaget, den 2 februari 2022, att kirurgen inte skulle operera utan endast utföra mottagningsarbete under två veckor. Kirurgen ansåg att hon utsatts för repressalier genom att stängas av och omplaceras under viss tid från sitt arbete. Den 11 februari 2022 drabbades kirurgen av en akut stressreaktion till följd av att hon upplevde sig ha blivit utsatt för repressalier. Hon blev sjukskriven på heltid och förblev sjukskriven till dess anställningen upphörde.
Visselblåsarlagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Enligt visselblåsarlagen får inte en verksamhetsutövare hindra eller försöka hindra rapportering, eller på grund av rapportering vidta repressalier mot en rapporterande person. Tingsrätten fann att kirurgen vid två tillfällen rapporterat till bolaget om missförhållanden av allmänintresse. Tingsrätten ansåg däremot att visselblåsarlagen inte var tillämplig på de åtgärder som kirurgen gjorde gällande hade utgjort ett försök att hindra rapportering.
Tingsrätten bedömde att åtgärderna som vidtogs av bolaget, att arbetsbefria kirurgen och därefter omplacera henne till mottagningsarbete på heltid, hade drag av bestraffningsåtgärder. Även om visst mottagningsarbete ingick i kirurgernas arbete föranledde bolagets beslut att placera kirurgen på mottagningen på heltid en viss förändring av hennes arbetsuppgifter, särskilt med beaktande av att hon inte kunde garanteras att få operera patienterna som hon konsulterat.
Åtgärdernas drag av bestraffning förstärktes av den information som bolaget gick ut med till övriga anställda på kliniken. Bolaget meddelade i ett mejl den 31 januari 2022 att kirurgen arbetsbefriades tisdag till fredag med anledning av upptrappning av en rådande konflikt, samt i ett mejl den 3 februari 2022 att kirurgen under två veckor enbart skulle utföra mottagningsarbete och att mer information skulle komma när de fått resultat från det företag som bolaget hade anlitat för att göra en analys av arbetsmiljön. Mejlen tillsammans med de vidtagna åtgärderna kunde, enligt tingsrättens mening, förväntas skada kirurgens anseende.
Kirurgen ansågs ha visat omständigheter som gav anledning att anta att hon blivit utsatt för repressalier. Det presumerades därför att det fanns ett orsakssamband mellan dessa och rapporteringen. För att undgå skyldighet att betala skadestånd var bolaget nödgat att motbevisa presumtionen genom att visa omständigheter som gav stöd för att åtgärderna helt och hållet haft andra orsaker än den vidtagna rapporteringen.
Bolaget gjorde gällande att skälet till att tillfälligt arbetsbefria kirurgen och därefter placera henne på mottagningsarbete var att reda ut en akut konfliktsituation mellan kirurgen och narkosläkaren. Tingsrätten bedömde dessutom bolagets åberopade vittnen som trovärdiga och tillförlitliga. Vittnenas berättelser var i många avseenden förenliga med de uppgifter som kirurgen lämnat. Kirurgen berättade att hon var rädd för att drabbas ekonomiskt av att bolaget hade anlitat ytterligare en narkosläkare, vilket överensstämmer med vad som framkommit om att bolaget hade för avsikt att lösa situationen och åter ge kirurgen förutsättningar att operera. Bolaget kunde därmed visa på en annan möjlig förklaring till åtgärderna som vidtogs än kirurgens rapportering av missförhållanden.
Det saknades också ett tidsmässigt samband mellan rapporteringen och de åtgärder som skulle kunnat utgöra repressalier eftersom det enligt visselblåsardirektivet bör finnas en nära förbindelse mellan rapporteringen och den negativa behandling som den rapporterande personen utsatts för, om denna person ska kunna åtnjuta rättsligt skydd. De två anmälningar som tingsrätten bedömt utgöra rapporteringar i visselblåsarlagens mening gjordes den 12 maj 2020 respektive den 2 april 2020, det vill säga ungefär ett år och nio månader före det att åtgärderna vidtogs. Bolaget ansågs därmed ha visat att åtgärderna helt och hållet har haft andra orsaker än den vidtagna rapporteringen. Bolaget undkom därför skadeståndsskyldighet gentemot kirurgen enligt visselblåsarlagen. Kirurgen förlorade målet och fick betala bolagets rättegångskostnader på 500 000 kr.
Domen är överklagad.
Tänk på
Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlag.
När någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium finns det ett grundlagsskydd.