Definition

Advisory board är en frivillig rådgivande kommitté i ett företag, som kan bistå med till exempel strategisk och affärsmässig kompetens, vid sidan av de ordinarie bolagsorganen. Advisory board kallas på svenska bland annat ledningsråd eller rådgivningskommitté.

Ett advisory board består i vanliga fall av en majoritet av externa personer oberoende från företaget, dvs. personer som inte är aktieägare eller funktionärer i bolagsstyrningen. Kommittén är vanligast i nystartade eller snabbväxande företag, den kan ses som en språngbräda mot en mer professionell bolagsstyrning. Ju längre ett företag kommit i sin affärs- och företagsutveckling, desto mindre vanligt är det med advisory board. I ett etablerat företag är advisory board normalt ersatt av ett professionaliserat styrelsearbete.

Situationer

Ett advisory board har framförallt fördelar i företag med en relativt oerfaren eller okänd företagsledning. Sådana företag har behov av kompetens och nätverk från erfarna och kompetenta personer, men har i detta uppstartsstadium inte möjlighet att betala fullt styrelsearvode eller vill kanske inte låta externa personer ha formell bestämmanderätt. Ofta används dessutom personer med gott renommé, t.ex. näringslivsprofiler, branschkändisar eller specialister, som möjliggör nya affärer och anskaffning av kapital.

Det är ovanligt att ett advisory board utgör en formell del av bolagsstyrningen. Men det är möjligt att skapa ett permanent avisory board genom att:

  • infoga en bestämmelse i  Bolagsordning,

  • styrelsen utser ett utskott ( Delegering av styrelseuppgifter), eller

  • som ett villkor i ett  Aktieägaravtal.

Rättspraxis

Ett advisory board har under senare tid förts fram som ett alternativ för professionella styrelseledamöter, så att de kan fakturera arvoden från egna bolag. Diskussionen uppkom efter den uppmärksammade domen i Högsta förvaltningsdomstolen (mål 278-17),  Styrelseledamotens uppdrag och arvode. I domen slår domstolen fast att styrelsearbete i aktiebolag är ett personligt uppdrag och att det därför ska beskattas som tjänst. Den tidigare ordning där professionella styrelseledamöter tilläts fakturera arvoden genom helägda bolag försvann. Om ett advisory board övervägs som alternativ för fakturering av styrelsearvode bör bland annat ansvarsfrågor beaktas (se nedan).

Ansvar för ledamöter i advisory board

Det är en vanlig uppfattning att ledamöter av ett advisory board inte har något ansvar eftersom de inte har någon beslutsmakt eller företrädarställning. Ledamöternas ansvar är inte reglerat av bolagsrättslig lagstiftning och kan därför inte falla in under  Skadeståndsansvar för ställföreträdare i aktiebolag. Ledamöterna är dock civilrättsligt sett rådgivare i förhållande till företaget och har så ett rådgivningsansvar.

Ansvaret för ledamöterna är istället baserat på uppdragsförhållandet mellan den enskilda ledamoten och företaget, ett så kallat inomkontraktuellt ansvar. Detta ansvar bygger i grunden på ett rent kommersiellt förhållande där parterna själva står risken för sina egna avtalsförutsättningar. Det rör sig om ett juridiskt sett strängt ansvar i jämförelse med styrelseledamöters ställföreträdaransvar. Ledamöterna i ett advisory board har dock bara ett ansvar för det uppdrag som beskrivits i avtalet mellan parterna.

Avtal och ersättning

För både företag och ledamot är det lämpligt att ta fram ett uppdragsavtal som reglerar den rättsliga relationen mellan parterna. Uppdragsavtalet bör innehålla villkor som finns i ett normalt konsultavtal, vissa frågor kan dock vara särskilt viktiga:

  • Uppdragsbeskrivning. Avtalet bör tydligt ange vilka tjänster som ledamoten ska leverera, det vill säga inom vilka områden som rådgivningen ska ske. Detta villkor är det viktigaste sättet för ledamoten att ordna och begränsa sitt ansvar gentemot bolaget. Ledamoten kan endast hållas ansvarig för rådgivning inom uppdraget, utöver allmän lojalitets- och omsorgplikt (se nedan).

  • Organisation. Gruppens position, arbetsformer och rapportering ger en viktig grund för förståelse av uppdraget och ansvarsfördelningen gentemot bolagsorganen.

  • Ersättning. För ledamöterna förekommer det att företaget betalar viss ersättning, dock ofta i blygsam omfattning. Ibland är uppdraget obetalt, eftersom det kan ses som ett sätt för ledamöterna att lära känna innovativa företag och få ett brett renommé som anlitad rådgivare.

  • Lojalitets- och tystnadsplikt. Även om rådgivaren redan på grund av sin ställning har en lojalitets-, omsorgs- och tystnadsplikt bör man reglera ledamotens etiska åtaganden. En långtgående skyldighet att tillvarata bolagets intressen bör finnas med, likaså en skyldighet att informera och uppdatera bolaget om eventuella intressekonflikter. Ledamotens kapacitet att konkurrera med eller rekrytera från bolaget kan behöva begränsas.

  • Ansvarsbegränsning. Reglering av påföljder vid avtalsbrott och skadeståndsbegränsningar är extra känslig vid uppdragsförhållanden. Det kan noteras att rättspraxis sällan godtar alltför låga skadeståndstak för professionell rådgivning.

Gränsdragning mot särskilda företrädarregler

Eftersom rollen som ledamot i ett advisory board kan vara odefinierad finns det anledning att vara uppmärksam på de regler som finns rörande  Bulvan. Det kan vara straffbart att utse de formella styrelseledamöterna med vetskap och avsikt att ledamöterna i advisory board ska utföra det faktiska styrelsearbetet. Enligt rättsfallet NJA 1974 s. 297 kan en styrelseledamot inte begränsa sitt ansvar med att uppdraget bara varit av ”formell” natur eller att personen inte förstått innebörden av rollen. Även de skatterättsliga reglerna om företrädaransvar i skatteförfarandelagen kan aktualiseras.

Lagar och regler

8 kap. 12 och 32 §§, 29 kap. 1 § och 30 kap. 1 § aktiebolagslagen