Rätt Bolagsrätt 2022 – Robert Sevenius

Aktiebrev

Definition

Aktiebrevet är ett bevis om en ägarandel i ett aktiebolag. Aktiebrevet är ett pappersdokument som bolaget ställt ut för en eller ett antal aktier. Genom innehavet av dokumentet visas att aktierna kontrolleras av en och samma person.

Syftet med aktiebrev är att knyta de rättigheter som kopplas till en aktie till ett fysiskt papper, så att aktien lätt kan föras över från person till person eller att aktieägaren på andra sätt kan använda aktien (till exempel som pant). Innehav av aktiebrev får därför stor betydelse för vem som är ägare till en aktie. Både för att aktieägaren kan utkräva sin rätt gentemot bolaget och för att ägaren kan bestämma om han eller hon vill fortsätta vara ägare av aktier i bolaget.

Det är inte tvingande att ge ut aktiebrev. Ett aktiebolag behöver bara ge ut aktiebrev om en aktieägare begär det. Det är praktiskt lämpligt att alla aktier representeras på samma sätt, så om aktiebrev krävs för vissa aktier är det lämpligt att samtliga aktier får aktiebrev. Ett bolag får utfärda aktiebrev även om ingen begärt det. Aktiebrev är vanligast i privata aktiebolag som är Kupongbolag. Ett avstämningsbolag får inte ge ut aktiebrev, men ett publikt aktiebolag kan ge ut aktiebrev.

Ett bolag kan utfärda aktiebrev för varje enskild aktie eller ett antal aktier. Det är därför vanligt att aktiebreven representerar till exempel 50, 100, 500 eller 1 000 aktier. Till exempel kan ett aktiebrev representera aktierna 1-1 000, nästa aktiebrev representera aktierna 1 001-2 000 och så vidare. Ett aktiebrev kan på begäran hos styrelsen delas upp (växlas in) till mindre valörer. Sådana förändringar ska antecknas i aktieboken.

Ett aktiebrev ska innehålla följande information:

  • Bolagets företagsnamn, organisationsnummer och bolagskategori

  • Aktieägarens namn och identifieringsnummer

  • Aktienummer för de aktier som ingår

  • Aktieslag (om det finns olika aktieslag i bolaget)

  • Eventuella förbehåll som omfattar aktierna

  • Datum för utlämnandet av aktiebrevet

Exempel

Aktiebrev

Aktiebrevet ska alltså namnge ägaren, det ska vara ställt till en viss person. Det är inte tillåtet att aktiebrev är ställda till innehavaren. Ett aktiebrev får alltså inte endast ange att ”innehavaren” av dokumentet är ägare.

Om aktiebrevet överlåts måste den person som är tidigare innehavare genom en anteckning på själva aktiebrevet skriva att ”aktiebrevet överlåts på [köparens namn]”. Det är dock möjligt att överlåta ett aktiebrev utan att en specifik mottagare av aktien namnges, då skrivs att aktiebrevet överlåts ”in blanco”. Det kallas att aktiebreven är transporterade in blanco. I detta fall måste den som övertagit aktiebrevet visa det för bolaget för att kunna göra sina aktierättigheter gällande och därefter ska namnet på övertagaren skrivas på aktiebrevet innan han eller hon förs in i aktieboken.

Aktiebrevet ska vara undertecknat av en beslutsför styrelse, det vill säga fler än hälften av ledamöterna ( Beslutsförhet för styrelse). Styrelseledamöternas namnteckningar får återges genom att trycka dem på pappret eller med liknande teknik. Styrelsen kan även ge fullmakt till ett värdepappersinstitut att underteckna aktiebreven.

Aktiebrev får endast lämnas ut till den som antecknats på aktiebrevet. Aktiebrevet får inte utfärdas förrän:

  1. aktietecknarens införts i aktieboken som ägare till aktierna i brevet,

  2. aktierna har betalats,

  3. bolaget har registrerats.

Om det rör sig om aktier som skapats genom annan utgivning av aktier än bolagsbildning ska emissionen ifråga först registreras.

Om ett aktiebrev försvinner måste det dödas enligt en särskild process (Dödande av aktiebrev).

Lagar och regler

6 kap. 1-4 och 6 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

4 kap. 5 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument