Definition
Avknoppning kallas det när en del av en verksamhet separeras från ett bolags huvudverksamhet och övergår till att bli en självständig verksamhet under en ny huvudman, till exempel aktieägarna eller externa intressenter.
Avknoppning sker både inom näringslivet och den kommunala sektorn. Innebörden av uttrycket varierar något beroende på om det rör privata bolag, börsbolag eller kommunala verksamheter. Avknoppningar har under senare tid varit ett populärt sätt för börsbolag att tydliggöra underliggande och dolda värden i verksamheten, till exempel SCA:s avknoppning av Essity eller Atlas Copcos avknoppning av Epiroc.
Avknoppning är ett mer praktiskt användbart alternativ till Delning, som är ett formellt aktiebolagsrättsligt förfarande. I viss utsträckning används termen avknoppning som beskrivning av partiell delning enligt aktiebolagslagen, vilket innebär att termen kan få en annan betydelse i olika sammanhang. Avknoppningar är här istället en kombination av en nybildning av bolag, en verksamhetsöverlåtelse och antingen sakutdelning eller aktieförsäljning (se processen nedan).
Avknoppningsprocessen
Processen att knoppa av en delverksamhet går översiktligt till på följande sätt:
Bolagsledningen gör en analys av vilka tillgångar, rättigheter, kontrakt och personer med mera som tillhör den delverksamhet som ska knoppas av.
Många gånger kan det visa sig att delverksamheten är beroende av administrativa funktioner (till exempel ekonomi- och personalavdelning) och kontrakt (till exempel försäkring och bevakning) i kärnverksamheten. I sådant fall måste dessa funktioner och kontrakt antingen nyskapas, hyras av moderbolaget eller extern leverantör.
Varje del av verksamheten som ska knoppas av måste noga identifieras och definieras för att göra möjligt för en fysisk och rättslig överföring till ett nytt bolag. Det kan finnas särskilda regler och tillvägagångssätt som kan behöva efterlevas, till exempel överlåtelse av fastighet, kundavtal och företagsnamn.
Det nuvarande bolaget som ska behålla kärnverksamheten (härefter kallat Moderbolaget) bildar ett nytt bolag (det s.k. Dotterbolaget). Om avknoppningen ska ske till Moderbolagets existerande aktieägare är det en fördel om Dotterbolaget ges exakt samma aktiestruktur som Moderbolaget. Det vill säga om Moderbolaget har 100 000 A-aktier och 5 000 000 miljoner B-aktier så är det enklast om Dotterbolaget får samma struktur: så att en (1) aktie i Moderbolaget ger en (1) aktie i Dotterbolaget.
Delverksamheten överförs från Moderbolaget till Dotterbolaget genom en så kallad Inkråmsöverlåtelse. En inkråmsöverlåtelse innebär formellt att varje enskild egendom byter ägare var för sig även om det ofta sker i ett enda avtal, ett inkråmsöverlåtelseavtal. Avtalet undertecknas av företrädare för respektive bolag.
Därefter delas Dotterbolaget antingen ut till aktieägarna i Moderbolaget genom en så kallad Sakutdelning eller så säljs det vidare till en extern intressent. Det kan vara exempelvis företagsledningen i Dotterbolaget (tidigare chefer för delverksamheten) eller till en helt utomstående företagsköpare genom en vanlig Företagsöverlåtelse.
Processen ser annorlunda ut om delverksamheten redan är i bolagsform. I sådant fall sker inte någon inkråmsöverlåtelse utan det är troligtvis endast det fjärde steget som är relevant.
Tänk på
Det finns ett särskilt skydd för arbetstagare i samband med överlåtelse av delverksamheter. Enligt den EU-rättsliga bestämmelsen i 6 b § lagen om anställningsskydd så innebär en övergång av en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan att de anställdas avtal också övergår. De anställda har alltså rätt att följa med verksamheten, men de har också rätt att stanna kvar.
Se uppslagsordet Övergång av verksamhet i Rätt Arbetsrätt.
Kommunala avknoppningar
Avknoppningar av statliga och kommunala verksamheter till privata huvudmän har varit omdiskuterat. De har varit en del av Privatisering av det allmännas traditionella uppgifter. I stor utsträckning sköttes dessa avknoppningar inledningsvis inte affärsmässigt och var därmed värdeförstörande från det offentligas perspektiv. Beslutsordningen har även kritiserats utifrån kommunalrättsliga principer. Efter flera förvaltningsdomar (bl.a. Kammarrätten i Stockholm, mål nr 584-08, om Tibbleskolan i Täby kommun) och förändrade politiska vindar har nu kommunala avknoppningar avtagit.