Storbritannien ansökte den 29 mars 2017 om att lämna EU, den så kallade Brexit. Efter många politiska förvecklingar har landet formellt och praktiskt lämnat EU den 1 januari 2021. Relationerna mellan EU och Storbritannien regleras nu bland annat av Utträdesavtalet och Handels- och samarbetsavtalet (efter ratificering av EU trädde avtalet ikraft den 1 maj 2021).
Brexit innebär att Storbritannien står helt utanför EU som ett ”tredje land” där särskilda överenskommelser för exempelvis handel och säkerhet ersätter den tidigare rättsgemenskapen. Handels- och samarbetsavtalet påverkar till exempel inte bolagsrättsliga frågor. Storbritannien står utanför samtliga regler som inkorporerats i svensk rätt i syfte att jämställa medborgare och juridiska personer i EU:s medlemsstater med motsvarande rättigheter och skyldigheter som tillkommer svenska medborgare och juridiska personer.
För svenska aktiebolag innebär det bland annat att:
För styrelsen krävs att minst hälften av styrelseledamöterna ska bo inom EES. Troligtvis kommer inte Storbritannien vara medlem av EES och kan därför inte räknas in i denna kvot. Personer som bor i Storbritannien får alltså inte vara i majoritet i styrelser för svenska eller andra EU-medlemsstaters aktiebolag, Styrelseledamot.
Ett bolags verkställande direktör ska bo inom EES. Det innebär att om den verkställande direktören är bosatt i Storbritannien behöver han eller hon bytas ut. Detsamma gäller vice verkställande direktör. Bolagsverket kan lämna dispens från detta bosättningskrav. Kraven för dispens är hårdare gällande verkställande direktör än andra befattningshavare - det krävs i regel att det åtminstone finns en vice verkställande direktör som bor inom EES.
Bolagets auktoriserade revisor eller godkända revisor ska bo inom EES.
Om bolaget har Särskild firmatecknare ska minst en av dem bo inom EES.
Genom Brexit kan flera bolagsfunktionärer alltså bli obehöriga. Om bosättningskraven inte är uppfyllda kan Bolagsverket komma att tvångslikvidera bolaget, Likvidationsföreläggande från Bolagsverket. I sammanhanget finns det skäl att påminna om att ett aktiebolag inte kan vara helt utan funktionärer bosatta i Sverige med mindre än att det finns en Särskild delgivningsmottagare.
Vid bolagsbildning, emissioner, optionsbetalningar och konverteringar får betalningar inte ske till konto hos bank eller kreditmarknadsföretag i Storbritannien, Bankintyg.
Potentiellt finns flera andra konsekvenser av Brexit, se bland annat Låneförbudet, SUF-bolag, Europabolag.
Ansökan om dispens från bosättningskravet
Dispens från bosättningskraven söks hos Bolagsverket med blankett 814 (det är inte möjligt att ansöka med e-tjänst). År 2023 är avgiften för dispensansökan 975 kronor per typ av dispens. Det innebär att det är en dispensavgift för samtliga styrelseledamöter och suppleanter, en avgift för verkställande direktör och vice verkställande direktör och en avgift för särskilda firmatecknare. Det gäller även om en och samma person ska upprätthålla flera sådan roller.
I ansökan måste det beskrivas hur bolaget ska fungera med befattningshavaren bosatt utanför EES och ange de skäl för dispens som kan anföras. I detta behövs beskrivningar av exempelvis hur bolaget ska organisera sin förvaltning och ledning, hur styrelsearbete ska skötas med ledamöter bosatta utanför EES, vilka åtgärder som vidtagits för att kompensera för personerna bosatta utanför EES med mera.
Bestyrkta kopior av officiella identitetshandlingar ska skickas med ansökan.