Definition
Gåva till allmännyttigt ändamål är en särskild regel om de generella principerna för värdeöverföringar från aktiebolag. Regeln preciserar de förutsättningar och beslutsregler som gäller för aktiebolags gåvor till nyttiga ändamål.
Att aktiebolag tillåts göra gåvor motiveras av att det kan bidra till samhällsnytta på andra sätt än att erbjuda varor och tjänster, men kan i modern Bolagsstyrning även motiveras av de ökande kraven på företagens samhällsansvar (corporate social responsibility, CSR).
Gåvans karaktär
Regeln omfattar gåva till ”allmännyttigt” och därmed jämförligt ändamål. Vad som är allmännyttigt varierar troligen över tid men i breda drag torde det röra sig om bidrag till kultur, fritid, idrott, utbildning och sjukvård. Gåvor till politiska partier och religiösa samfund kan ifrågasättas eftersom det sällan finns en gemensam uppfattning hos aktieägarna.
Rättspraxis
Från rättspraxis kan olika exempel på vad som är allmännyttigt hämtas, bland annat förskönande av allmän plats (NJA 1962 s. 182) och bidrag till byggande av pansarbåt (NJA 1914 s. 309).
Gåvoliknande transaktioner som innehåller någon form av motprestation eller är en affärsuppgörelse räknas inte som gåvor, vilket innebär att de inte behöver följa gåvoregelns beslutsordning (se nedan). Det kan röra sig om till exempel reklamsamverkan och sponsring. Inte heller brottsliga förfaranden som mutor omfattas av begreppet gåva. Gåvan kan dock helt eller delvis motiveras av affärsmässiga motiv, bland annat att skapa ett gott renommé eller visa på samhällsnytta. Det är många gånger vanligt att det finns en viss närhet mellan nyttan och bolaget.
Beslut om gåva
Regeln om allmännyttiga gåvor föreskriver en viss beslutsordning som handlar om vem som tar beslut om gåvor och vad beslutsfattaren ska ta hänsyn till.
Beslutande organ rörande gåvor är bolagsstämman, som kan fatta ett beslut om gåva med enkel majoritet. I stor utsträckning fattar stämman troligen beslut om gåva i samband med att den fastställer resultat- och balansräkning på en årsstämma. Det torde vara endast vid särskilt omfattande eller betydelsefulla gåvor som gåvan blir en särskild fråga på dagordningen vid en bolagsstämma.
Om gåvan är liten i förhållande till bolagets finansiella ställning kan beslutet fattas av styrelsen. Riktigt små gåvor kan troligen beslutas av den verkställande direktören inom ramen för den löpande förvaltningen.
Oavsett vem som beslutar om gåvan ska man göra en bedömning om gåvan, till dess omfattning och karaktär, kan lämnas av bolaget. Bedömningen består av följande tre steg:
Är gåvan av allmännyttigt eller jämförligt ändamål?
Är dess storlek skälig med hänsyn till art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt?
Ryms gåvan inom Utdelningsbara medel?
Skäligheten av gåvor kan även bedömas med utgångspunkt i Generalklausulerna.
Gåvans storlek
Gåvan måste alltså ha en begränsad storlek som är skälig. Som yttersta gräns finns de generella reglerna om värdeöverföringar och bedömningar av värdeöverföringarnas storlek. Beloppsgränserna för värdeöverföring sätts genom Beloppsspärren och Försiktighetsregeln. Genom tillämpning av reglerna beräknas det totala belopp som ett bolag kan överföra utan påföljder, så kallade Utdelningsbara medel. Reglerna avser att bevara bolagets förmögenhet så att borgenärernas intressen skyddas. Om dessa restriktioner överskrids hotar påföljderna vid Olaglig värdeöverföring.
Gåvas förhållande till vinstpresumtionen
Gåvoregeln utgör ett lagstadgat undantag från den grundregel i aktiebolagslagen som föreskriver att bolaget måste verka för att skapa vinst för aktieägarna om inget annat är bestämt i bolagsordningen, Vinstpresumtion.
Vinstpresumtionen är en skyddsregel till förmån för aktieägarna och särskilt minoritetsaktieägarna. Det kan alltså uppstå situationer när gåvor kan användas av majoritetsaktieägare mot minoriteten, till exempel vid så kallad utsvältning (Minoritetsutdelning).
Lagar och regler
17 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551)