Rätt Bolagsrätt 2021 – Robert Sevenius

Låneförbudet

Definition

Låneförbudet är ett förbud för aktiebolag att låna ut pengar till sina aktieägare och vissa andra personkategorier. Överträdelse av förbudet kan leda till straffsanktioner.

Låneförbudet är en del av aktiebolagslagens Kapitalskyddsregler och syftet är att skydda bolagets förmögenhet. Den situation som särskilt var i fokus vid införandet av låneförbudet var att en aktieägare i ett enmansbolag efter bolagsbildningen och kapitaltillskottet lånar tillbaka det insatta kapitalet från bolaget. Bolagets förmögenhet skulle då bestå av en fordran på aktieägaren, som är beroende av aktieägarens kreditvärdighet. Aktieägares lån från bolag har även använts för olika former av skatteflykt.

Låneförbudet gäller oavsett om låntagaren kan återbetala lånet eller inte. Det är ett strikt förbud som gäller utan hänsyn till låntagarens kreditvärdighet eller om han eller hon ställer fullgod säkerhet för lånet.

Förbudet mot så kallade närståendelån kallas ibland det allmänna eller generella låneförbudet för att skilja det från Förvärvslåneförbudet.

Transaktionstyper

Låneförbudet träffar det som lagen kallar ”penninglån”. Någon utförlig definition av begreppet finns dock inte i lagens förarbeten eller rättspraxis.

Vissa typer av vanliga lån och krediter mellan bolaget och dess aktieägare anses inte vara förbjudna lån:

  1. Normala varukrediter. Krediter som en aktieägare får i detaljhandelsbolag omfattas inte av låneförbudet. Krediten ska dock ligga inom spannet för vad som är normalt inom en specifik bransch, är krediten större än så omfattas hela kreditbeloppet av reglerna.

  2. Förskottslön. Aktieägare och andra löneutbetalningar som sker i förskott är accepterade lån. Förskottslöner bör vara slutreglerade vid slutet av räkenskapsåret.

  3. Efterutdelning. Beslut om extra utdelning fattade vid extra bolagsstämma eller till och med Formlös värdeöverföring som ryms inom utdelningsbara medel, vilka inte tekniskt sett har grunddragen av lån, är sannolikt inte penninglån.

Den förbjudna kretsen

Personkretsen som omfattas av låneförbudet kallas ofta den förbjudna kretsen. Definitionen och preciseringen av den förbjudna kretsen innebär att om bolagets motpart för lånet inte tillhör de personer som räknas upp så är lånet tillåtet.

Beslut och överlåtelse beträffande transaktionerna träffas av reglerna om motparten är:

  1. Aktieägare.

  2. Styrelseledamot.

  3. Verkställande direktör.

  4. Revisor.

  5. Make/maka eller sambo till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör.

  6. Syskon till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör.

  7. Släkting i rakt upp- eller nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör.

  8. Svåger eller svägerska till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i rakt upp- eller nedstigande led eller make/maka eller sambo till den andres syskon.

  9. Juridisk person som aktieägare, styrelseledamot, verkställande direktör eller revisor eller make/maka, sambo, syskon, släkting, svåger eller svägerska (det vill säga kategorierna a. - h.) har bestämmande inflytande över (jämför Koncern), ensam eller tillsammans med någon annan som tillhör kretsen.

Som aktieägare räknas inte den som har en andel i en värdepappersfond eller specialfond enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Trots att lagtexten inte uttryckligen nämner vice verkställande direktör och styrelsesuppleanter anses låneförbudet omfatta dessa bolagsfunktionärer. Högsta domstolen bekräftade detta beträffande styrelsesuppleanter i domen NJA 2015 s. 578.

Revisorn är inte upptagen i den förbjudna kretsen. En revisor som står i skuld till bolaget är dock på grund av detta obehörig att väljas som revisor enligt jävsreglerna för revisorer, Jäv för revisor.

Låneförbudet träffar personer som på olika sätt har band till bolagsfunktionärerna genom regelns omfattande släktkatalog, vilken alltså inkluderar följande personer:

  • make/maka eller sambo,

  • far, mor, styvfar och styvmor,

  • farfar, farmor, morfar, mormor, far eller mors styvfar eller styvmor,

  • barn, barnbarn, barns make/maka och barnbarns make/maka,

  • make/makas far, make/makas mor, make/makas far- och morföräldrar, make/makas barn, make/makas barnbarn och make/makas syskon,

  • syskon och syskons make/maka (men inte syskonbarn)

Den förbjudna kretsen utöver aktieägare, styrelseledamot och verkställande direktör, det vill säga släktkatalogen och de juridiska personer som omfattas av reglering, brukar kallas närstående.

Sambo enligt sambolagen, det vill säga en person som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll med uppräknade personer, jämställs med make/maka i äktenskap.

Den förbjudna kretsen omfattar även samma personkategorier som är aktieägare eller funktionärer i bolag inom samma koncern. Det vill säga ett bolag får inte låna ut pengar till exempelvis en aktieägare i sitt moderbolag.

Rättspraxis

I dom den 3 juni 2021 (mål B 1997-20) avgjorde Högsta domstolen frågan om en extra utdelning som bokföringsmässigt och finansiellt av misstag hanteras som ett lån skulle falla inom kategorin penninglån och därmed utgöra ett förbjudet lån. HD fann att överföringen till majoritetsägarens privatkonto var att se som ett förskott på en senare beslutad utdelning eftersom den rymdes inom tidigare fastställt fritt eget kapital.

Andra typer av tillgångar än pengar som lånas av bolaget kan omfattas av låneförbudet eftersom det annars skulle vara lätt att undvika förbudet. Exempelvis ibland omsättningsbara tillgångar, som till exempel kapitalplaceringar i aktier eller fonder, som är ersättning för kontanta medel. De får inte lånas ut till aktieägare eller andra i den förbjudna kretsen.

Låneförbudet gäller även om bolaget skulle ställa säkerheter för ett lån. Det innebär att bolaget inte heller på olika sätt (exempelvis pantsättning) får gå i god för ett lån som aktieägare eller annan får hos en tredje part. Ställande av säkerhet kan ske i form av bland annat borgen, garanti, pant, bankgaranti eller spärrade medel.

Eftersom låneförbudet är en straffsanktionerad bestämmelse (se nedan) ska tolkningen av vad som utgör ett lån vara restriktiv, det vill säga transaktionen måste ha grunddragen av ett lån. Grunddragen är att de ska finnas någon form av avtal, långivaren ska tillhandahålla pengar eller annat betalningsmedel, det ska finnas ett villkor om återbetalning.

Den förbjudna kretsen

Personkretsen som omfattas av låneförbudet kallas ofta den förbjudna kretsen. Definitionen och preciseringen av den förbjudna kretsen innebär att om bolagets motpart för lånet inte tillhör de personer som räknas upp så är lånet tillåtet.

Beslut och överlåtelse beträffande transaktionerna träffas av reglerna om motparten är:

  1. Aktieägare.

  2. Styrelseledamot.

  3. Verkställande direktör.

  4. Make/maka eller sambo till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör.

  5. Syskon till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör.

  6. Släkting i rakt upp- eller nedstigande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör.

  7. Svåger eller svägerska till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i rakt upp- eller nedstigande led eller make/maka eller sambo till den andres syskon.

  8. Juridisk person som aktieägare, styrelseledamot, verkställande direktör eller revisor eller make/maka, sambo, syskon, släkting, svåger eller svägerska (det vill säga kategorierna a. - h.) har bestämmande inflytande över (jämför Koncern), ensam eller tillsammans med någon annan som tillhör kretsen.

Som aktieägare räknas inte den som har en andel i en värdepappersfond eller specialfond enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Trots att lagtexten inte uttryckligen nämner vice verkställande direktör och styrelsesuppleanter anses låneförbudet omfatta dessa bolagsfunktionärer. Högsta domstolen bekräftade detta beträffande styrelsesuppleanter i domen NJA 2015 s. 578.

Revisorn är inte upptagen i den förbjudna kretsen. En revisor som står i skuld till bolaget är dock på grund av detta obehörig att väljas som revisor enligt jävsreglerna för revisorer, Jäv för revisor.

Låneförbudet träffar personer som på olika sätt har band till bolagsfunktionärerna genom regelns omfattande släktkatalog, vilken alltså inkluderar följande personer:

  • make/maka eller sambo,

  • far, mor, styvfar och styvmor,

  • farfar, farmor, morfar, mormor, far eller mors styvfar eller styvmor,

  • barn, barnbarn, barns make/maka och barnbarns make/maka,

  • make/makas far, mor, far- och morföräldrar, barn, barnbarn och syskon,

  • syskon och syskons make/maka (men inte syskonbarn).

Den förbjudna kretsen utöver aktieägare, styrelseledamot och verkställande direktör, det vill säga släktkatalogen och de juridiska personer som omfattas av reglering, brukar kallas närstående.

Sambo enligt sambolagen, det vill säga en person som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll med uppräknade personer, jämställs med make/maka i äktenskap.

Den förbjudna kretsen omfattar även samma personkategorier som är aktieägare eller funktionärer i bolag inom samma koncern. Det vill säga ett bolag får inte låna ut pengar till exempelvis en aktieägare i sitt moderbolag.

Tänk på

Det långivande bolagets aktieägare kan vara en juridisk person. Det innebär att bolaget inte kan lämna lån till systerbolag om inte koncernundantaget (se nedan) är tillämpligt.

Uttrycket ”den förbjudna kretsen” används även vid Leo-reglerna, dock med delvis andra personkategorier.

Tidpunkten för bedömningen

Den avgörande tidpunkten för när förbudet träder ikraft är avtalets ingående och inte när pengarna överförs till låntagaren. Det innebär att om en person tillhör den förbjudna kretsen och ingår ett juridiskt bindande låneavtal med bolaget så aktualiseras låneförbudet med efterföljande sanktioner. Avtalet behöver dock inte vara formaliserat och skriftligt utan kan även vara underförstått mellan parterna.

Undantag från låneförbudet

Låneförbudet har flera undantag. Det är både undantag som rör speciella låntagare och undantag som rör särskilda typer av lån.

Undantagen, det vill säga låneförbudet gäller inte om, är:

  1. Låntagaren är en kommun, en region eller ett kommunalförbund.

  2. Låntagaren tillhör samma koncern som bolaget.

  3. Lånet är avsett för låntagarens rörelse och lämnas av rent affärsmässiga skäl.

  4. Lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt budgetlagen.

Koncernundantaget (punkt 2) gäller om företaget eller organisationen i toppen av koncernen är en svensk juridisk person, en juridisk person inom EES eller en kommun, region eller kommunalförbund. Det innebär att lån är förbjudna till moderbolag och andra koncernbolag där moderbolaget har sitt säte utanför EU, Island, Norge och Liechtenstein. Till följd av Brexit ingår inte bolag i Storbritannien längre i koncernundantaget.

Undantaget för kommersiella lån (punkt 3) gäller en existerande rörelse, vilket bland annat innebär att ett bolag inte får lämna lån i syfte att låntagaren ska starta en verksamhet. Det kommersiella lånet ska vara affärsmässigt motiverat för det långivande bolaget, det vill säga lånet måste leda till ett ekonomiskt fördelaktigt resultat.

Låneförbudet gäller inte heller lån till en aktieägare eller dennas närstående, om låntagaren och de närstående tillsammans har ett aktieinnehav i bolaget som är mindre än en procent av aktiekapitalet.

Dispens från Skatteverket

Skatteverket får medge undantag från låneförbudet. Dispensen får lämnas om det finns synnerliga skäl. Ett skäl för dispens kan till exempel vara ett generationsskifte där bolaget ska övergå till aktieägarens barn. Om det finns risk för att lånet är ett led i skatteflykt lämnas inte dispens.

Om ställningen för bolagets fordringsägare påverkas ska bolagets kända borgenärer höras om dispensansökan. En fordringsägare kan ställa krav på att dennes fordran ska betalas eller säkerställas innan dispens medges.

Förteckning över lån

För att revisor och Skatteverket ska ha kontroll över förbjudna lån som lämnas på basis av dispens eller undantag ska styrelsen och den verkställande direktören upprätta en särskild förteckning.

Förteckningen över förbjudna lån ska innehålla följande information:

  1. Lån som har lämnats med stöd av Skatteverkets dispens.

  2. Lån som lämnats med stöd i undantaget för kommersiella lån.

  3. I förteckningen ska det skiljas på lån som lämnats under det innevarande räkenskapsåret och lån som finns kvar från tidigare räkenskapsår.

  4. I förteckningen ska namnen på låntagarna anges.

Förteckningen ska bevaras i minst tio år, det vill säga längre än bokföringshandlingar.

Bolagets revisor ska i sin revisionsberättelse uttala sig om bolaget har upprättat en förteckning över förbjudna lån.

Följder vid överträdelser

En låntagare som mottagit ett förskott eller lån i strid med låneförbudet ska återbetala beloppet till bolaget. Det innebär att lån i strid med låneförbudet är ogiltiga om de inte omfattas av undantag eller dispens.

Om bolaget ställt säkerhet för ett lån i strid med bestämmelserna gäller säkerheten inte mot bolaget ifall bolaget visar att mottagaren av säkerheten insåg eller borde ha insett att den var olaglig.

Förbjudna lån kan även beskattas som uttag av medel från bolaget. Om låntagaren är en fysisk person ska denna beskattas i inkomstslaget tjänst om det inte finns synnerliga skäl mot beskattningen. Om låntagaren är en juridisk person ska lånebeloppet tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Bolaget som lämnar det förbjudna lånet kan bli skyldigt att betala arbetsgivaravgift på beloppet. 

Dessutom är överträdelser av låneförbudet straffbara. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot låneförbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Lagar och regler

9 kap. 32 §, 21 kap. 1-4 och 10-12 §§, 30 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551)

11 kap. 45 § och 15 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...