Rätt Bolagsrätt 2021 – Robert Sevenius

Leo-reglerna

Definition

Leo-reglerna är de särskilda regler om emissioner, aktieöverlåtelser och lån till bolagsledning, anställda och andra närstående personer som finns i 16 kap. aktiebolagslagen.

För en bakgrund till reglerna se Lex Leo.

Leo-reglerna syftar till att hantera intressekonflikten mellan bolagsledningen, som har direkt kontroll över bolagets verksamhet, och aktieägarna, för vilka verksamheten bedrivs. Reglerna har till mål att begränsa bolagsledningens möjligheter att genomföra transaktioner med det bolag som man förvaltar eftersom det i dessa transaktioner lätt uppstår jävsliknande situationer. Eftersom det kan finnas affärsmässiga intressen av att sådana transaktioner ändå genomförs så är inte ett strikt förbud den bästa lösningen. Istället har lagen valt att föreskriva att de känsliga transaktionerna ska godkännas genom beslut på bolagsstämma och att beslutet kräver en särskilt hög Kvalificerad majoritet.

Bolag som omfattas av Leo-reglerna

Reglerna är tillämpliga på publika bolag och dotterbolag till publika bolag. Det är alltså inte som tidigare bara börsbolag och dotterbolag till börsbolag som omfattas, utan reglerna följer aktiebolagskategorierna oavsett om aktierna är omsatta på en marknadsplats eller inte.

En viktig poäng med reglerna är att de inte endast rör det publika moderbolaget, utan även alla dess dotterbolag i enlighet med definitionen av en Koncern. Andra innehav där moderbolaget har ett visst inflytande, till exempel intressebolag, omfattas inte. Reglerna kan därför aktualiseras i relativt små affärer långt ned i koncerner med publika moderbolag.

Det finns dock inte något krav att bolaget i koncernens topp ska vara ett publikt aktiebolag, men reglerna träffar bara bolag i den del av underkoncernen som har ett publikt aktiebolag som moderbolag.

Leo-reglerna aktualiseras fortfarande främst i börsbolag som har en betydande och mångförgrenad verksamhet. För börsbolag gäller motsvarande krav för ”Leo-liknande” transaktioner, vilka enligt Aktiemarknadsnämnden anses strida mot god sed på aktiemarknaden.

Transaktionstyper

Leo-reglerna rör en begränsad uppsättning transaktioner mellan bolaget och den personkrets som kallas den förbjudna kretsen. Reglerna omfattar de transaktioner som aktualiserades i samband med Leo-affären, men har utvidgats till att även gälla vissa andra transaktionstyper.

Följande transaktioner faller in under reglerna:

  1. Emission av aktier eller emission av teckningsoptioner eller konvertibler.

  2. Överlåtelse av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler.

  3. Lån av typen Vinstandelslån och Kapitalandelslån.

Reglerna aktualiseras oavsett om transaktionerna sker i ett publikt aktiebolag eller i dotterbolagen till ett publikt moderbolag. Det innebär att även emissioner, överlåtelser och lån i mindre och ekonomiskt oväsentliga, till och med vilande bolag, berörs av reglerna.

Sedan 3 september 2020 har dock införts en begränsningsregel för när Leo-reglerna aktualiseras. Reglerna gäller inte en överlåtelser som motsvarar mindre än en (1) procent av koncernens värde. Det innebär givetvis att många transaktioner i större börsbolag exkluderas från reglerna.

Den förbjudna kretsen

Utöver att transaktionerna är av en viss typ ska de även vara riktade till en bestämd kategori av personer. Det rör sig alltså om transaktioner som är ”riktade”, det vill säga en utgivning eller transaktion som ger företräde för en eller flera utomstående personer med en avvikelse från den naturliga företrädesrätt som bolagets aktieägare bör ha, jämför till exempel Riktad emission.

Personkretsen som omfattas av reglerna kallas ofta den förbjudna kretsen. Definitionen och preciseringen av den förbjudna kretsen innebär att om bolagets motparter i de nämnda transaktionstyperna inte strikt tillhör de personer som räknas upp i lagen så är reglerna inte tillämpliga.

Beslut och överlåtelse beträffande transaktionerna träffas av reglerna om motparten är:

  • a. Styrelseledamöterna.

  • b. Den verkställande direktören.

  • c. De anställda i bolaget.

  • d. Make/maka eller sambo till styrelseledamot, verkställande direktör eller anställd.

  • e. Person under vårdnad av styrelseledamot, verkställande direktör eller anställd.

  • f. Juridisk person som styrelseledamot, verkställande direktör, anställda, make/maka, sambo eller person under vårdnad har bestämmande inflytande över (jämför Koncern), ensam eller tillsammans med någon annan som tillhör kretsen.

Föräldrabalkens regler preciserar vem som är person under vårdnad, det innebär att barn till styrelseledamot, verkställande direktör eller anställd, som bor hos vårdnadshavaren och är under 18 år tillhör den förbjudna kretsen.

Uttrycket ”den förbjudna kretsen” används även vid Låneförbudet, dock med andra personkategorier.

Beslutsregler vid emissioner, överlåtelser och lån

Om ett publikt bolag eller dess dotterbolag ska genomföra någon av de reglerade transaktionerna med den förbjudna kretsen gäller strikta regler för hur beslut fattas.

  1. Beslut enligt reglerna fattas alltid av bolagsstämman. Det innebär bland annat att även sådana beslut som annars inte tillhör stämmans beslutskompetens, till exempel överlåtelse av aktierna i ett dotterbolag, ska upp till stämman.

  2. Beslutet är bara giltigt om det har godkänts av minst nio tiondelar (90 %) av de röstande och av aktierna på stämman. Det är alltså ett mycket högt krav för den majoritet som ska rösta för en transaktion.

  3. I koncerner med publikt moderbolag ska beslutet alltid prövas och godkännas av moderbolaget, även om transaktionen sker längre ned i en koncern. Om koncernen har flera moderbolag som är publika aktiebolag ska godkännande lämnas av bolagsstämman i det moderbolag som är moderbolag i den största koncernen.

Bolagsstämman får inte lämna en fullmakt för styrelsen att genomföra en emission av värdepapper, det finns alltså ett förbud mot bemyndigande till styrelsen ifråga om emissioner av aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Däremot får styrelsen genomföra emissioner på basis av stämmans efterföljande godkännande, som då ska godkännas med hänsyn till Leo-reglerna. Emission genom styrelsebeslut.

Information om Leo-transaktioner

Ett bolag som gjort en transaktion som träffas av reglerna ska lämna information om transaktionen i bolagets Förvaltningsberättelse. Om bolaget ingår i en koncern ska även moderbolag som är publikt aktiebolag lämna information i sin förvaltningsberättelse. Om det finns flera moderbolag i koncernen är det i det högst överordnade moderbolagets förvaltningsberättelse som information ska lämnas.

Sanktioner vid överträdelse

Överlåtelser som sker i strid med reglerna är ogiltiga. Ogiltigheten uppstår oavsett om mottagaren varit medveten om att transaktionen varit i strid med Leo-reglerna eller inte.

Emissioner av värdepapper och låneinstrument i ett publikt moderbolag angrips med talan om Klander. En sådan talan måste göras inom tre månader. Eftersom moderbolagets stämma inte har beslutskompetens rörande emissioner i dotterbolag blir en emission i strid med reglerna en Nullitet, vilken kan angripas utan hänsyn till klanderfristen.

Överlåtelser i strid med reglerna sker antagligen genom ett beslut av bolagsledningen, antingen i ett publikt moderbolag eller i ett dotterbolag. Överträdelser får därför angripas genom skadeståndstalan mot de styrelseledamöter och andra funktionärer som varit med och fattat beslutet.

Leo-reglerna är strikta och särskilt börsbolag bör vara försiktiga med att försöka kringgå dem. Vid utformningen av reglerna ansåg utredaren att det fanns flera liknande typer av transaktioner som egentligen borde omfattas. Det finns därför en zon av ”Leo-liknande” förfaranden som betraktas som oetiska på aktiemarknaden enligt Aktiemarknadsnämnden och vilka föranlett börsrättsliga sanktioner.

Lagar och regler

16 kap. 1-10 §§ aktiebolagslagen (2005:551)