Revisors ansvar

Disciplinärt ansvar

Staten utövar tillsyn över revisorerna genom Revisorsinspektionen. Inspektionens övervakning av revisorer sker utifrån en allmän och objektiv utgångspunkt, till skillnad mot det ansvarsutkrävande som sker i förhållande till det enskilda bolaget. Revisorsinspektionens tillsyn ska ses ur perspektivet att nämnden är det auktoriserande organet och därmed har ett ansvar för att upprätthålla den professionella standard som utfästs genom auktorisationen. Beslut om disciplinära åtgärder fattas i en särskild nämnd, Tillsynsnämnden. Revisorsinspektionen kan utdela disciplinära åtgärder i form av erinran, varning eller upphävande av auktorisation, godkännande eller registrering.

Revisorernas branschförening FAR utövar också tillsyn över sina medlemmar. Det är FAR:s disciplinnämnd som har till uppgift att handlägga disciplinärenden. Nämnden prövar föreningsmedlemmarnas eventuella överträdelser av god yrkessed. FAR:s disciplinnämnd får inte pröva en anmälan som ligger inom Revisorsinspektionens tillsynsområde och avser den anmäldas revisionsverksamhet. Disciplinnämnden kan utdela åtgärder i form av erinran, varning eller uteslutande ur föreningen.

Skadeståndsansvar för revisorer och andra granskare

Skadeståndsansvar är ett av de viktigaste sanktionsmedlen mot bolagsfunktionärer i aktiebolag som utfört sitt uppdrag bristfälligt. Skadeståndsansvaret refererar till innehållet i reglerna för Skadeståndsansvar för ställföreträdare i aktiebolag.

Revisorns skadeståndsansvar etableras i 29 kap. aktiebolagslagen. Samma ansvarsbestämmelser gäller för övrigt även andra funktionärer i kontrollerande bolagsorgan, det vill säga minoritetsrevisor, lekmannarevisor och särskild granskare.

Grunderna för aktiebolagsrättsligt skadeståndsansvar

Revisor kan bli ersättningsskyldig dels gentemot bolaget i sig (internt ansvar), dels mot aktieägare och andra (externt ansvar).

• Det interna ansvaret innebär att ställföreträdaren ska ersätta skador på bolaget som han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar vid fullgörandet av sitt revisionsuppdrag. Ansvaret uppstår om de grundläggande förutsättningarna för skadeståndsansvar är uppfyllda (se nedan).

• Det externa ansvaret gäller bara när skadan tillfogas aktieägare eller annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Utöver denna förutsättning ska de grundläggande förutsättningarna för skadeståndsansvar vara uppfyllda.

Skillnaden mellan ansvarsformerna är alltså att det interna ansvaret gäller allt möjligt som skadat bolaget medan det externa ansvaret bara gäller skador som uppkommit genom överträdelser av vissa regelverk.

Ställföreträdarens skadeståndsansvar följer normala skadeståndsrättsliga kriterier.

1. En skada ska ha uppkommit som ska kunna visas av den, exempelvis bolaget, som lidit skadan.

2. Skadan ska ha uppkommit i samband med revisorns uppdrag när han eller hon varit i tjänst.

3. Revisorns aktivitet eller passivitet ska ha varit vårdslös eller avsiktlig.

4. Det ska finnas ett rättsligt relevant samband mellan skadan och revisorns handling.

Dessa kriterier är svåra att bevisa i vanliga skadeståndsmål, men än svårare i samband med ansvar i bolagssammanhang. Det ska dessutom finnas ett samband mellan handlingen eller underlåtelsen och den skada som visats. Sambandet ska inte bara finnas på objektiva vetenskapliga grunder, utan det ska vara rättsligt relevant (så kallad adekvat kausalitet). Det innebär att revisorns aktivitet eller passivitet ska ha gett upphov till den visade skadan i normala fall och inte av en tillfällighet. Konsekvensen av handlingen eller underlåtelsen ska vara förutsebar.

Gränsdragning mellan bolagsledningens och revisorns skadeståndsansvar

Ett särskilt problematiskt område är gränsdragningen mellan bolagsledningens skadeståndsansvar och revisorns skadeståndsansvar. Det har i flera uppmärksammade fall varit revisorer som fått betala full ersättning till bolags konkursbo på grund av skador som har sitt ursprung i bolagets redovisning.

Aktiebolag har två permanenta kontrollmekanismer i revisorns granskning och styrelsens finansiella kontroll. Dessa mekanismer är parallella, men i praktiken är de sammanlänkade eftersom deras syfte och objekt delvis överlappar. Om flera funktionärer medverkat till samma skada svarar de solidariskt för skadan. Vad en funktionär då får betala i skadestånd får återkrävas av de andra medansvariga funktionärerna efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna (så kallad regresstalan). Skadeståndet kan även jämkas om det är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

I normalfall är det i stort sett ogörligt att isolera vilken del av en redovisningsskada som följer av bolagsledningens bristfälliga kontroll och vilken del som följer av revisorns bristfälliga granskning. De affärsmässiga beslut som tagits på grundval av årsredovisningen har utgått från att siffrorna är korrekta utan att intressenten gör en mentalt medveten prövning av hur stor del av förtroendet som baserats på bolagsledningen, och hur stor del som baserats på revisorn.

Flera olika lagförslag har lagts fram för att klargöra gränsdragningen mellan bolagsledningen och revisorn, men de har ännu inte lett till ny reglering.