Rätt Bolagsrätt 2021 – Robert Sevenius

Revisors upplysningsplikt

 

Revisorn har en omfattande upplysnings- och rapporteringsplikt gentemot andra bolagsorgan och, i vissa situationer, även mot myndigheter.

Eftersom revisorn är det bolagsorgan som har de mest omfattande och reglerade granskningsuppgifterna i aktiebolag är det även viktigt att se till att revisorns arbete och iakttagelser också kommer berörda parter till del. I lagen har därför revisorn påförts omfattande skyldighet att sprida information i samband med sitt uppdrag. Upplysningsplikten balanseras dock av Tystnadsplikt för revisor.

Upplysningsplikt mot stämman

Revisorn är i normala fall närvarande på årsstämman för att föredra revisionsberättelsen och svara på frågor om revisionen. Revisorn har rätt att närvara, men är också skyldig att närvara om det anses nödvändigt med hänsyn till de ärenden som ska behandlas på stämman.

När revisorn är närvarande ska han eller hon lämna de upplysningar som bolagsstämman begär. Det är därför en plikt i förhållande till bolagsstämman och egentligen inte till de enskilda aktieägarna på stämman, jämför Frågerätt för aktieägare. Gentemot stämman gäller därmed inte revisorns ordinarie tystnadsplikt, istället är den enda restriktionen om upplysningarna skulle vara till väsentlig skada för bolaget. Bolaget kan exempelvis skadas om affärshemligheter läcker ut.

Även i Revisionsberättelse är revisorn skyldig att lämna en särskild upplysning om sådant som han eller hon anser att aktieägarna bör få kännedom om. Revisorn kan även vara tvungen att göra en Revisors anteckning i årsredovisning.

Upplysningsplikt mot andra granskningsorgan

Revisorerna ska samarbeta med andra kontrollorgan och ge dem upplysningar. Det finns därför en upplysningsplikt som är riktad till medrevisor, ny revisor, lekmannarevisor, särskild granskare, konkursförvaltare om bolaget är satt i konkurs samt förundersökningsledare i brottmål. Revisorn är skyldig att lämna dessa funktionärer de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Om bolaget är kommunalt eller statligt finns även upplysningsplikt i förhållande till kommunens förtroendevalda revisorer eller Riksrevisionen.

Denna upplysningsplikt är obegränsad, det vill säga inte heller den skaderestriktion som gäller för upplysningar till stämman begränsar revisorns informationslämnande. Det är den informationsmottagande granskaren som avgör om upplysningen behövs eller inte.

Upplysningsplikt vid brott

En omdiskuterad del är revisorns plikt att informera och agera vid brottsmisstanke. Regler om detta har införts i aktiebolagslagen. Reglerna innebär inte att revisorn löpande behöver efterforska om brott begåtts. Revisorn är inte ett brottsutredande organ, men han eller hon måste agera utan dröjsmål vid en uppkommen misstanke om brott.

Det är endast särskilda straffstadganden som inkluderas i denna aktivitetsplikt. Reglerna gäller om en styrelseledamot eller verkställande direktör inom ramen för bolagets verksamhet kan ha gjort sig skyldig till något av följande brott:

Brottsrubricering

Lagrum

Bedrägeri

BrB 9:1 och 3

Svindleri

BrB 9:9

Förskingring

BrB 10:1 och 3

Olovligt förfogande

BrB 10:4

Trolöshet mot huvudman

BrB 10:5

Mut- och bestickningsbrott

BrB 10:5 a-e

Oredlighet mot borgenär

BrB 11:1 och 2

Otillbörligt gynnande av borgenär

BrB 11:4

Bokföringsbrott

BrB 11:5

Skattebrott och Grovt skattebrott

2 och 4 §§ skattebrottslagen

Vårdslös skatteuppgift

5 § skattebrottslagen

Försvårande av skattekontroll

10 § skattebrottslagen

Det första som revisorn ska göra vid misstanke om dessa brott är att omedelbart underrätta styrelsen. Revisorn behöver dock inte göra en sådan underrättelse om det förefaller meningslöst. Det kan bland annat bero på att det är osannolikt att styrelsen kommer att vidta några skyddsåtgärder, till exempel när styrelseledamöterna är de som begått brott. Revisorn kan också låta bli att meddela styrelsen om det skulle strida mot syftet med underrättelseskyldigheten, det vill säga att en misstänkt brottsling får tillfälle att förstöra bevis, undfly rättskipning eller liknande. Istället ska då revisorn direkt underrätta åklagare.

Det andra revisorn ska göra är att underrätta åklagare. Det ska ske inom fyra veckor. I en särskild handling till åklagare ska revisorn berätta om misstanken och redovisa omständigheterna på vilka misstanken grundar sig. Denna drastiska åtgärd behöver dock inte vidtas om:

  1. den ekonomiska skadan av det misstänkta brottet har ersatts och övriga skadeverkningar har avhjälpts,

  2. det misstänkta brottet redan har anmälts till polismyndighet eller åklagare, eller

  3. det misstänkta brottet är obetydligt.

Det tredje revisorn ska göra är att tänka igenom om han eller hon bör avgå från sitt uppdrag, Revisors förtida avgång.

Om revisorn misstänker att man inom bolaget begått brott inom penningtvätt och terrorfinansiering gäller istället särskilda regler om revisorns upplysningar och sekretess enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Lagar och regler

9 kap. 35, 40 och 42-46 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1 och 3-5 §§, 11 kap. 1-2, 4 och 5 §§ brottsbalken (1962:700)

2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69)

lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...