Rätt Bolagsrätt 2022 – Robert Sevenius

Särskild delgivningsmottagare

Definition

Särskild delgivningsmottagare är en person som utsetts för att företräda i fråga om delgivning av beslut och skrivelser från myndigheter i ett aktiebolag som saknar behöriga företrädare som är bosatta i Sverige.

I samband med det svenska medlemskapet i EU avskaffades restriktionerna för utlänningar att äga och vara funktionärer i svenska bolag. Det medförde att det kan förekomma att bolag registrerade Sverige inte har några behöriga företrädare bosatta i riket. Det skapar problem för domstolar och exekutiva myndigheter som i vissa situationer behöver meddela sig med en behörig mottagare vid delgivning av beslut och skrivelser.

Tillsättande av särskild delgivningsmottagare

Det är styrelsen som bemyndigar en person att på bolagets vägnar motta delgivning, en särskild delgivningsmottagare. Styrelsen är skyldig att utse en särskild delgivningsmottagare om vare sig någon styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare är bosatt i Sverige. Bara en enda person får utses.

Anmälan om särskild delgivningsmottagare sker till Bolagsverket på blankett nr 809, Särskild delgivningsmottagare aktiebolag. Anmälan kan även ske genom e-tjänsterna på verksamt.se. Avgiften är 1 000 kronor med skriftlig anmälan och 700 kronor via e-tjänsterna för år 2022.

Bolagsverket kan besluta att ett bolag som inte registrerat en särskild delgivningsmottagare ska gå i likvidation. Det finns ingen möjlighet att ge dispens från kravet på särskild delgivningsmottagare.

Kvalifikationer

En särskild delgivningsmottagare behöver inte ha några särskilda kvalifikationer utom de normala för andra företrädare i bolaget. Det innebär att han eller hon ska:

  • vara en fysisk person,

  • vara minst 18 år,

  • inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, och

  • vara folkbokförd i Sverige, och ha ett personnummer med tio siffror.

De vanliga kriterierna om att personen inte får vara i konkurs eller ha näringsförbud är dock inte uppräknade i lagen. Det är dock troligtvis olämpligt med en sådan uppdragstagare.

En revisor bör inte också vara särskild delgivningsmottagare, eftersom revisorn då kan hamna i intressekonflikter. Ett sådant uppdrag kan leda till disciplinpåföljd från Revisorsinspektionen.

Uppgifter

En särskild delgivningsmottagare har ett mycket preciserat och begränsat uppdrag. Han eller hon ska vara en förmedlande länk mellan myndigheten och styrelsen eller bolagets andra behöriga företrädare. Uppdraget innebär att den särskilda delgivningsmottagaren ska ta emot delgivningar och bekräfta att han eller hon mottagit delgivningen.

Delgivning kan exempelvis ske när en domstol utfärdar en stämning mot bolaget eller när Bolagsverket utfärdar ett Likvidationsföreläggande från Bolagsverket.

Delgivning innebär att en handling skickas eller lämnas till den person som har behörighet att ta emot delgivningen eller genom något av de andra förfaranden som anges i delgivningslagen, till exempel muntlig delgivning eller förenklad delgivning. Vid särskild delgivning till juridisk person ska handlingen skickas till den juridiska personen och närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

En särskild delgivningsmottagare har dock inte rätt att företräda bolaget på andra sätt, inte ens i anslutning till delgivningen. Han eller hon får alltså till exempel inte företräda bolaget i domstol.

Bolagets företrädare och den särskilda delgivningsmottagaren måste komma överens sinsemellan om hur kommunikationen ska ske dem emellan och vilka andra villkor som gäller för uppdraget.

Ansvar

Delgivningsmottagaren är en uppdragstagare med uppgift att motta delgivningar från myndighet och kommunicera dessa med bolagets behöriga företrädare. Om någon form av skada inträffar som delgivningsmottagaren orsakat får bolaget, aktieägare eller annan intressent försöka använda sig av allmänna skadeståndsregler utifrån delgivningsmottagaren avtals- eller sysslomannarättsliga ställning och uppdrag. De risker för skada som ligger närmast till hands att tänka sig är att delgivningsmottagaren orsakar en försening eller rättighetsförluster på grund av att tidsfrister inte blir tillvaratagna.

Lagar och regler

8 kap. 40 §, 25 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551)

11 kap. 7 § föräldrabalken (1949:381)

2 och 27 §§ delgivningslagen (2010:1932)