Särskild granskning

Särskild granskares ställning och roll

Den särskilda granskaren fyller en kontrollerande funktion som utförs för bolagets räkning och riktar sig mot styrelse och verkställande direktör. Beslutet om en särskild granskning tas av minoriteten, men det är Bolagsverket som utser den särskilda granskaren. Han eller hon får således en stärkt oberoende ställning gentemot bolaget, även om granskningen kan ske med ett uppdrag där ramarna bestäms av bolagsstämman eller minoriteten (se nedan).

Särskild granskning är ett temporärt uppdrag. Till skillnad mot revision och allmän granskning ska särskild granskning endast pågå under en viss tid och därefter avrapporteras. En särskild granskning kan dock leda till ytterligare granskningsåtgärder.

Ansökan om tillsättande av särskild granskare

En särskild granskare tillsätts på ett sätt som liknar tillsättning av minoritetsrevisor. Särskild granskare utses alltså normalt sett av Bolagsverket efter ansökan. I ansökan ska anges vad som ska granskas och vilken tidsperiod som ska granskas. Det finns sedan 1 januari 2021 två alternativ för tillsättning.

1. Ansökan utan stämmobeslut

En direkt ansökan till Bolagsverket om att myndigheten ska utse en särskild granskare får göras av en eller flera aktieägare som äger minst 10 % av samtliga aktier i bolaget.

2. Ansökan efter stämmobeslut

Förslaget att utse en särskild granskare kan väckas och avgöras på en Ordinarie bolagsstämma utan att ha funnits i kallelsen. Förslaget kan framföras av en enda aktieägare. För att ärendet ska behandlas på en extra bolagsstämma krävs att ett förslag om särskild granskare anmälts till styrelsen och finns med i kallelsen. För att förslag om särskild granskning ska beslutas krävs det att en aktieägarminoritet bestående av 10 % av samtliga aktier i bolaget eller 33 % aktierna som finns representerade på stämman röstar ja till förslaget.

Efter ett stämmobeslut om särskild granskning räcker det med att en enda aktieägare begär förordnandet hos Bolagsverket på basis av bolagsstämmans jakande beslut. Det behöver inte vara samma ägare ansöker hos Bolagsverket som den som ställt förslaget eller röstat för det.

Bolagsverket kan förordna flera särskilda granskare om det skulle behövas, men en utsedd granskare kan också anlita hjälp för att genomföra granskningen. I ansökan om särskild granskare kan aktieägaren ge förslag på vem som ska genomföra uppdraget.

Enligt Bolagsverkets praxis måste ansökan innehålla ett så kallat granskningstema (se nedan) som är av objektivt intresse för en aktieägare, men det är inte fråga om att Bolagsverket gör någon fördjupad prövning av behovet av granskningen. En ansökan behöver inte innehålla skälen till ansökan och Bolagsverket prövar inte heller om granskningen är motiverad.

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan särskild granskare utses. Bolaget har dock inte något inflytande på vilken granskare som förordnas, utan kan till exempel uttala sig om att man anser att en föreslagen revisor är lämplig eller om det föreligger en jävssituation.

Ansökan görs på Bolagsverkets blankett nr 719, Ansökan om att Bolagsverket utser revisor eller särskild granskare. Ansökan kostar inget.

Särskild granskares kvalifikationer

Den särskilda granskaren behöver inte vara revisor, det är till exempel vanligt att han eller hon är advokat eller sakkunnig inom en bransch. Till särskild granskare kan även utses ett registrerat revisionsbolag. I sådana fall gäller revisorslagens regler om huvudansvarig för granskningsuppdraget.

Sedan den 1 januari 2021 finns ett lagstadgat krav på att en särskild granskare ska vara oberoende i förhållande till aktieägarna och bolaget. Det ska inte föreligga några omständigheter som gör att den särskilda granskarens integritet och självständighet kan ifrågasättas. Den särskilda granskaren ska också vara lämplig ”i övrigt”.

Särskild granskare lyder under en uttrycklig regel om tystnadsplikt, vilket bland annat innebär att han eller hon inte får lämna ut information till en enskild aktieägare om det kan skada bolaget. I övrigt gäller reglerna kring obehörighet och jäv för lekmannarevisor gäller även för en särskild granskare.

Arbetsuppgifter vid särskild granskning

Till skillnad mot andra granskningsuppdrag är särskild granskning inte närmare preciserat i aktiebolagslagen eftersom uppdraget är svar på ett specifikt uppkommande behov. Det finns två krav på ett granskningstema:

1. En bestämd tidsperiod för granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning, som längst får sträcka sig fram till dagen för ansökan.

2. Specifika åtgärder eller händelser i bolaget. Granskningen får även avse dotterföretag till bolaget i den utsträckning det rör förhållanden av betydelse för bolaget.

Ett granskningstema behöver bara uppfylla ett av kraven men kan vara en kombination av kraven. Uppdragsbeskrivningen i förslaget till särskild granskning måste vara relativt detaljerad för att leda den särskilda granskaren i hans eller hennes arbete. Det kan till exempel röra sig om räkenskaperna mellan två datum eller vissa typer av transaktioner eller affärsrelationer. De två kraven kan kombineras så att granskningen till exempel rör transaktioner med namngivna affärspartner föregående räkenskapsår. Lagtexten utesluter inte heller att granskningsuppdraget formuleras på ett annat sätt än viss tid eller viss sak.

Genom särskild granskning kan aktieägarna få en fokuserad granskning avseende ett särskilt förhållande som kommit till deras kännedom, vilket de inte kan åstadkomma genom lagens andra granskningsorgan. Den särskilda granskningen kan alltså bli en extra granskning av bolagsledningens historiska förvaltning när nya omständigheter uppdagats.

Vad gäller de yttre ramarna för den särskilda granskningens arbetsbetingelser följer uppdraget den allmänna granskningen, Lekmannarevisor. I lagen hänvisas till upplysningsplikt till andra revisorer och till bolagsstämman, rätt till insyn i bolaget samt rätt och skyldighet att närvara på stämman.

Instruktion och rapportering

Det ligger i den särskilda granskningens natur att förslagsställaren och bolagsstämman inledningvis har stort inflytande över uppdragets inriktning och omfattning. Eftersom uppdraget hänför sig till en unik situation finns det ingen god sed eller andra normer som utgör riktlinjer eller restriktioner för granskningen. Det ankommer på en särskild granskare att uttolka ansökans instruktioner och precisera sitt uppdrag. I bakgrunden till den särskilda granskarens tolkning ligger givetvis olika professionella arbetsmetoder och yrkesetiska normer, till exempel god advokatsed eller god revisorssed.

Ersättning för särskild granskning

En särskild säkerhetsventil för kostnaderna vid särskild granskning har införts den 1 januari 2021. Huvudregeln är som tidigare att det är bolaget som står för kostnaden av den särskilda granskningen. Bland annat på grund av att ansökan om särskild granskning kan ske direkt utan föregående diskussion på bolagsstämma har en regel införts som medför att ansökande aktieägare kan bli ersättningsskyldig. Om någon del av den särskilda granskningen har varit uppenbart obehövlig och aktieägaren insett eller borde ha insett detta ska han eller hon ersätta bolaget för kostnaderna i denna del. Den särskilda granskaren ska också anmärka om han eller hon finner att en sådan ersättningsskyldighet är påkallad. Om det rör sig om flera aktieägare som är ersättningsskyldiga är de solidariskt ansvarig. Regeln gäller inte i publika bolag.

Regeln syftar till att missnöjda minoritetsägare missbrukar granskningen på ett illojalt sätt. Samtidigt riskerar ersättningsregeln att försvaga minoritetsskyddet. Enligt lagens förarbeten ska bedömning vara generös gentemot minoritetsaktieägaren.