Rätt Bolagsrätt 2021 – Robert Sevenius

Styrelse i aktiebolag

 

Ett aktiebolag ska ha en styrelse bestående av minst en ledamot i privata aktiebolag och minst tre ledamöter i publika aktiebolag. Det är obligatoriskt för aktiebolag att ha en styrelse. Styrelsen är ett Bolagsorgan som tillsammans med den verkställande direktören utgör bolagsledningen.

Styrelsens roll och position

Styrelsen är central för bolagets styrning. Bolagsstämman är i princip överordnad styrelsen och väljer styrelsens ledamöter. I sin tur styr och kontrollerar styrelsen resten av bolagets organisation. Styrelsen har i några fall exklusiv beslutskompetens som stämman inte kan inskränka, däribland bedömningen av vinstutdelning genom försiktighetsregeln.

Styrelsen har en komplex roll i bolaget som innebär både beslutsfattande och kontroll, men även rollen att leda bolaget. Styrelsens huvudsakliga roll är att, tillsammans med eventuell verkställande direktör, leda bolagets verksamhet och anställda.

Styrelsen har dels en intern funktion, dels en extern funktion. Styrelsen ska internt organisera och förvalta bolaget och dess resurser så att bolagets Verksamhetsföremål och Vinstsyfte fullföljs. Styrelsen är det organ som ska se till att aktieägarna hålls informerade och har möjlighet att tillvarata sin rätt att styra och kontrollera företaget. Styrelsen leder även bolagets affärsmässiga strategi och utveckling.

Styrelsen har även en viktig funktion utåt mot omvärlden som riktar sig gentemot externa intressenter och avtalsparter. Det rör sig inom bolagsstyrningen om en kontaktyta mellan aktieägarna och bolagets företagsledning och anställda. I sin externa funktion företräder styrelsen dessutom bolaget och tecknar bolagets firma i förhållande till kunder, leverantörer och samarbetspartner. Här finns också en viss konkurrens med den verkställande direktören som kan företräda företaget inom sitt kompetensområde.

Styrelsen som bolagsorgan

Styrelsen är ett kollektivt organ i bolaget som fattar beslut genom majoritetsbeslut, där ordföranden i undantagsfall kan få en avgörande röst. Ansvaret för de beslut som fattas av styrelsen är dock individuellt, varje ledamot som varit med och fattat ett beslut är ansvarig efter sina förutsättningar. Bolagsstämman ska årligen ta ställning till Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.

Styrelsen har en självständig position i förhållande till andra bolagsorgan. I viss utsträckning kan bolagsstämman lämna instruktioner till styrelsen ( Anvisningar från bolagsstämman), men i huvudsak är styrelsens uppgifter och behörighet reglerad av aktiebolagslagen som inte kan försvagas genom direkta föreskrifter.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av en Styrelseordförande och ett antal styrelseledamöter. I privata aktiebolag kan styrelsen bestå av en enda ledamot, med då måste det finnas minst en styrelsesuppleant. I publika bolag ska styrelsen bestå av minst tre ledamöter.

Antalet styrelseledamöter ska anges i bolagsordningen, men antalet behöver inte vara fast utan kan anges med ett intervall. Om bolagsordningen anger ett intervall, det vill säga lägsta och högsta antal ledamöter, måste antalet ledamöter beslutas av bolagsstämman.

Styrelsens ledamöter utses av bolagsstämman, Styrelseledamot. Traditionellt sett kommer styrelsens ledamöter från bolagets grundare, företagsledningen eller de större aktieägarna. I börsbolag krävs dock i viss utsträckning att styrelsen är oberoende från majoritetsaktieägare och företagsledning, Oberoende styrelseledamot. I bolagsordningen kan dessutom föreskrivas att några ledamöter kan utses på annat sätt än av bolagsstämman, exempelvis att en särskild aktieägare eller en minoritet ska utse en styrelseledamot. I börsbolag ska dock alltid mer än hälften av styrelseledamöterna utses genom bolagsstämmoval.

I bolagsrätten är Arbetstagarledamot enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda jämställd med vanliga styrelseledamöter som utsett genom aktiebolagslagen.

Styrelsen kan ha en eller flera styrelsesuppleanter, Styrelsesuppleant. Om styrelsen har färre än tre ledamöter ska minst en suppleant utses av bolagsstämman. Som med de ordinarie ledamöterna ska antalet suppleanter anges i bolagsordningen, men antalet kan också anges som ett intervall. I börsbolag och andra bolag som följer svensk kod för bolagsstyrning ska suppleanter till bolagsstämmovalda styrelseledamöter inte utses.

Sammantaget kan styrelsen alltså bestå av följande typer av ledamöter:

  • Styrelseordförande

  • Styrelseledamöter som valts av bolagsstämman

  • Styrelseledamöter utsedda av annan än bolagsstämman (enligt bolagsordning)

  • Styrelseledamöter oberoende av företagsledningen

  • Styrelseledamöter oberoende av majoritetsaktieägare

  • Arbetstagarledamöter och deras suppleanter

Styrelsesuppleanter är formellt sett en del av styrelsen när de ersätter en icke närvarande ledamot.

Lagar och regler

3 kap. 1 §, 8 kap. 1, 3, 36 och 46-47 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

4. 2 Svensk kod för bolagsstyrning

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...