Definition
Ett värdepapper är en bärare av rättigheter eller skyldigheter. Det kan röra sig om ett fysiskt dokument, men det kan även vara en digital registrering på ett konto eller i en databas.
På finansmarknaden finns flera typer av värdepapper, exempelvis aktier, obligationer, optioner, depåbevis och fondandelar.
Värdepapprets funktion är att visa att en viss fysisk eller juridisk person äger eller besitter de rättigheter eller skyldigheter som värdepappret representerar. Värdepappret är ett bevis om att rättigheter eller skyldigheter existerar och de är bundna till en viss handling eller representation.
Tre centrala rättsliga funktioner hos värdepapper är:
- Att ge så kallad legitimation, det vill säga att betalning enligt värdepappret får ske till innehavaren. Bolaget har fullgjort sitt åtagande genom utbetalningen till värdepappersinnehavaren som legitim mottagare. Ingen utomstående kan alltså komma och kräva samma utbetalning. Detsamma gäller även andra rättigheter än utbetalningar.
- Att kunna kräva uppvisande, presentation, av värdepappret för att innehavaren ska kunna få ta del av utbetalningar eller rättigheter. En utgivare av värdepapper (emittenten) kan alltså kräva att värdepappret visas upp i fysisk form eller motsvarande bevis om registrering för att göra en utbetalning eller utföra en annan rättslig skyldighet till innehavaren.
- Att ge en självständig rätt för innehavaren så att ingen annan kan göra invändningar mot innehavarens rätt till värdepappret. Värdepappret är så kallat negotiabelt (omsättningsbart). Det kan förvärvas i god tro och invändningar mot tidigare innehavare är verkningslösa. Negotiabilitet är en förutsättning för att värdepapper ska kunna köpas och säljas i allmän handel.
Generellt sett ger alltså värdepapper behöriga innehavare oberoende rätt att göra gällande vissa rättigheter gällande mot ett bolag eller annan utgivare. Bolagsrättens mest utvecklade värdepapper finns hos aktiebolag där reglerna säkerställer att värdepappret i grunden ger en självständig och omsättningsbar rätt, vilken i och för sig kan begränsas på sätt som reglerats i aktiebolagslagen. I handelsbolag och enkla bolag krävs samtycke för att en ny delägare ska få inträda i bolaget (regeln är dock dispositiv). Det närmaste man kommer värdepapper hos övriga bolagsformer är kommanditdelägarnas rätt i kommanditbolag, kommanditbolagslotter, för vilken det kan utfärdas ett särskilt bevis som kallas kommanditbolagslottbrev.
Aktiebolagsrättsliga värdepapper
De värdepapper som regleras i aktiebolagslagen är de enda värdepapper som ger eller kan ge inflytande över aktiebolagets förvaltning. Inflytandet kallas ibland ägarinflytande. Många andra värdepapper på finansmarknaden har inte denna egenskap, exempelvis ger innehavet av ett derivatinstrument inte rätt att närvara på bolagsstämman.
Aktiebolagslagen reglerar tre centrala värdepapper som ger eller kan ge inflytande: Aktie, Teckningsoption och Konvertibel. Aktiebolagslagen reglerar även två typer av låneinstrument i form av Vinstandelslån och Kapitalandelslån. Aktiebolag kan även utfärda temporära värdepapper i form av Interimsbevis.
Dematerialiserade värdepapper
Värdepapprets rättighet eller förpliktelsen behöver inte behöver representeras i en fysisk handling. Tvärtom är det vanligare att värdepapper manifesterar sig i form av elektroniska registreringar. Kontoföring av värdepapper och finansiella instrument innebär att en rätt eller en samling rättigheter har registrerats i ett avstämningsregister som hanteras av en värdepapperscentral. Värdepappret är ”dematerialiserat”, det vill säga värdepappret existerar endast i kontobaserad form. Dematerialiseringen är en viktig förutsättning för att hantera värdepapper effektivt med hjälp av informationsteknik och datorer. Sådana dematerialiserade kontobaserade värdepapper regleras i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, vilken är tillämplig på värdepapper i Avstämningsbolag.
Finansiella instrument
Finansiella instrument är en bredare kategori än värdepapper. Finansiella instrument är olika typer av värdebevis som inte är valuta och inkluderar ytterligare instrument än de aktiebolagsrättsliga värdepappren. På finansmarknaden utvecklas hela tiden nya finansiella instrument för att fördela avkastning och risk för aktörerna på marknaden. I Sverige finns definitioner för olika typer av finansiella instrument i lagen om värdepappersmarknaden, vilka är baserade på EU-rättens direktiv om värdepappersmarknaden (MiFID). Lagen definierar finansiella instrument som överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter. Definitionskatalogen hänvisar bland annat till EU-rättens MiFID. Definitionerna bygger helt på olika typer av finansiella instrument men innehåller inte någon generell beskrivande definition för vilka egenskaper som krävs för att ett värdepapper ska vara ett finansiellt instrument.
Finansiella instrument kan ändå allmänt beskrivas som värdepapper vilka är avsedda för handel på finansmarknaden (så kallas allmän omsättning), det vill säga de ska kunna säljas och köpas utan att någon extern part behöver lämna sitt godkännande. Därför är till exempel privata aktiebolags aktier, aktier med Överlåtelsebegränsningar eller andelar i ett kommanditbolag inte finansiella instrument.
En viktig kategori av uppräkning av finansiella instrument i lagen om värdepappersmarknaden är ”överlåtbara värdepapper”, vilka definieras som sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden. Värdepappren kräver alltså överlåtbarhet, negotiabilitet och standardisering på en särskild marknad, kapitalmarknaden. Överlåtbara värdepapper exemplifieras i lagen om värdepappersmarknaden med:
aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier,
obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och
andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått.
I lagen om om handel med finansiella instrument definieras ytterligare en underkategori, aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där emittenten har rätt att begära konvertering och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepappret är bärare av, om värdepappret utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
Värdepapper som faller in under kategorin aktierelaterat överlåtbart värdepapper, överlåtbara värdepapper och finansiella instrument träffas av omfattande lagstiftning på värdepappersmarknadsområdet, bland annat lagen om värdepappersmarknaden, lagen om handel med finansiella instrument, marknadsmissbruksförordningen (2014/596/EU), lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden och prospektförordningen (2017/1129/EU).
Lagar och regler
2 kap. 2 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Art 4(1) (15) och (44) samt Bilaga I avsnitt C Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument (MifID)