Rätt Lön 2021 – Erika Dahlgren

Avtalsenlig lön

Avtal

I många kollektivavtal har man i förhandlingar fastställt vilka löner som ska betalas ut till de anställda. Lönens storlek beror på den anställdes ålder, anställningstid och yrkesvana. Den anställdes yrkesutbildning spelar också roll vid lönesättningen.

Vid löneförhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, ofta på förbundsnivå, fastställs hur mycket de avtalsenliga ska höjas. Det kan ske med en viss procentsats eller ett visst belopp, lika för alla.

En individuell lönehöjning kan ske genom en s.k. lönepott. I förhandling mellan arbetsgivarförbund och arbetstagarförbund fastställs ett s.k. örestal från vilket lönepotten ska beräknas.

Lönepotten beräknas sedan på grundval av hur många timmar som arbetats under en månad. Eftersom årets månader har olika antal arbetstimmar beroende på helgdagar och andra ledighetsdagar gör man en genomsnittlig beräkning av arbetstiden. Man fastställer tre månader i följd som är representativa och för den perioden beräknas antalet arbetade timmar inom den grupp som lönepotten avser. Det framräknade timantalet delas sedan med antalet månader i perioden. Det genomsnittliga antalet timmar multipliceras sedan med örestalet och genom detta är lönepotten uträknad.

Exempel

Örestalet som fastställts är 0,98. Antalet arbetade timmar under perioden september, oktober och november för tio aktuella anställda är 4 977 timmar. Det genomsnittliga antalet arbetstimmar blir alltså 4 977 / 3 = 1 659 timmar.

Lönepott 1 659 × 0,98 = 1 625,82

Den framräknade potten fördelas sedan på de anställda. Hur fördelning ska ske regleras i kollektivavtal. Grunderna för fördelningen kan vara en satsning på de som är lägst avlönade eller en individuell lönesatsning. Det är också vanligt att potten fördelas lika på samtliga anställda.

I kollektivavtal för tjänstemän finns en minimilön angiven. Dock tillämpas inom tjänstemannaområdet oftast en individuell lönesättning beroende på den anställdes kompetens.

För tjänstemän är lönepott inte vanligt. Vid löneförhandlingar brukar en generell procentsats fastställas, t.ex. 3 %. Utöver detta kan man komma överens om att fördela ytterligare t.ex. 2 % som då kan fördelas bland de som är lägst avlönade eller någon som ska få en individuell lönesatsning.

Beskattning

För den anställde

När en löneförhöjning betalas ut retroaktivt ska den beskattas enligt engångsskattetabell.

För arbetsgivaren

När löneförhöjning betalas ut ska summan vara underlag för arbetsgivaravgift.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...