Avtal
I många kollektivavtal har man i förhandlingar fastställt vilka löner som ska betalas ut till de anställda. Lönens storlek beror på den anställdes ålder, anställningstid och yrkesvana. Den anställdes yrkesutbildning spelar också roll vid lönesättningen.
Vid löneförhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, ofta på förbundsnivå, fastställs hur mycket de avtalsenliga ska höjas. Det kan ske med en viss procentsats eller ett visst belopp, lika för alla.
En individuell lönehöjning kan ske genom en s.k. lönepott. I förhandling mellan arbetsgivarförbund och arbetstagarförbund fastställs ett s.k. örestal från vilket lönepotten ska beräknas.
Lönepotten beräknas sedan på grundval av hur många timmar som arbetats under en månad. Eftersom årets månader har olika antal arbetstimmar beroende på helgdagar och andra ledighetsdagar gör man en genomsnittlig beräkning av arbetstiden. Man fastställer tre månader i följd som är representativa och för den perioden beräknas antalet arbetade timmar inom den grupp som lönepotten avser. Det framräknade timantalet delas sedan med antalet månader i perioden. Det genomsnittliga antalet timmar multipliceras sedan med örestalet och genom detta är lönepotten uträknad.
Exempel
Örestalet som fastställts är 0,98. Antalet arbetade timmar under perioden september, oktober och november för tio aktuella anställda är 4 977 timmar. Det genomsnittliga antalet arbetstimmar blir alltså 4 977 / 3 = 1 659 timmar.
Lönepott 1 659 × 0,98 = 1 625,82
Den framräknade potten fördelas sedan på de anställda. Hur fördelning ska ske regleras i kollektivavtal. Grunderna för fördelningen kan vara en satsning på de som är lägst avlönade eller en individuell lönesatsning. Det är också vanligt att potten fördelas lika på samtliga anställda.
I kollektivavtal för tjänstemän finns en minimilön angiven. Dock tillämpas inom tjänstemannaområdet oftast en individuell lönesättning beroende på den anställdes kompetens.
För tjänstemän är lönepott inte vanligt. Vid löneförhandlingar brukar en generell procentsats fastställas, t.ex. 3 %. Utöver detta kan man komma överens om att fördela ytterligare t.ex. 2 % som då kan fördelas bland de som är lägst avlönade eller någon som ska få en individuell lönesatsning.
Beskattning
För den anställde
När en löneförhöjning betalas ut retroaktivt ska den beskattas enligt engångsskattetabell.
För arbetsgivaren
När löneförhöjning betalas ut ska summan vara underlag för arbetsgivaravgift.