Rätt Lön 2022 – Erika Dahlgren

Gymnasial lärlingsutbildning

 

Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att gå ett yrkesprogram. En elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan går minst hälften av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. Lärlingsutbildning är ett alternativ inom alla yrkesprogram och de nationella programmen i gymnasiesärskolan.

Det finns två olika utbildningsvägar inom ett yrkesprogram; skolförlagd eller arbetsplatsförlagd (lärling). Som lärling är eleven största delen av sin utbildning på en arbetsplats. Men alla som går ett yrkesprogram ska vara minst 15 veckor på en arbetsplats. Det kallas arbetsplatsförlagt lärande.

I lärlingsutbildningen använder man sig av samma ämnesplaner som skolförlagd yrkesutbildning. Utbildningen leder i gymnasieskolan till samma yrkesexamen som ett skolförlagt yrkesprogram.

Sedan januari 2014 kan en elev som går lärlingsutbildning i gymnasieskolan ansöka hos CSN om lärlingsersättning - ett bidrag för måltider och resor.

I gymnasieskolan kan lärlingsutbildningen börja första, andra eller tredje läsåret. I gymnasiesärskolan kan utbildningen även starta det fjärde året. Omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet ska räknas från och med det läsår som eleven börjar lärlingsutbildningen.

Den elev som går en lärlingsutbildning har rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet.

Utbildningskontrakt

Vid gymnasial lärlingsutbildning är det obligatoriskt att upprätta ett skriftligt utbildningskontrakt för varje elev och arbetsplats där eleven gör arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning. Det är skolhuvudmannen som ansvarar för att utbildningskontrakt upprättas.

Utbildningskontrakten ska undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och arbetsplatsen där eleven gör sitt arbetsplatsförlagda lärande. Om eleven är under 18 år ska elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.

I utbildningskontraktet ska det enligt skollagen anges:

  1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar,

  2. hur eventuella kostnader för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och arbetsplatsen,

  3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut,

  4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt anses inte som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om gymnasial lärlingsanställning.

Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning

Statsbidrag kan sökas av den som anordnar gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bidraget ska användas till kostnader för att utveckla lärlingsutbildningen, ersättning till arbetsgivare som tar emot lärlingar och som ersättning för utbildade handledare.

Bidraget består av fyra delar:

Bidrag till arbetsgivare - högst 16 250 kronor per elev och termin.

Bidrag för utvecklingskostnader - högst 2 500 kronor per elev och termin. Används av huvudmannen för att utveckla lärlingsutbildningen.

Bidrag för utbildade handledare - högst 5000 kronor per elev och termin går till arbetsgivaren.

Bidrag för gymnasial lärlingsanställning - högst 2 500 kronor per elev och termin går till arbetsgivaren för elever med gymnasial lärlingsanställning.

Om det är många som söker bidraget så minskas det proportionerligt för samtliga sökande. I kontakt med arbetsgivare är det därför bra att informera om att bidraget kan bli lägre om det är många som söker.

Villkor för bidraget

Statsbidrag lämnas för elever som deltar i gymnasial lärlingsutbildning och där ett utbildningskontrakt har upprättats. En huvudman som får statsbidrag ska vid en granskning kunna visa:

  • Utbildningskontrakt för de elever som huvudmannen beviljats bidrag för samt att eleverna deltar i en gymnasial lärlingsutbildning.

  • Underlag som styrker att huvudmannen haft utvecklingskostnader i enlighet med beviljat bidrag.

  • Underlag som styrker att huvudmannen har betalat ut ersättningen till arbetsgivare i enlighet med beviljat bidrag.