Rätt Lön 2021 – Erika Dahlgren

Kvittning

Lag

En arbetsgivare kan ha olika slag av fordringar på en anställd, t.ex, personallån, skadestånd m.m. Om dessa fordringar ska betalas genom kvittning i lön måste arbetsgivaren följa de regler som finns i lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.

Med kvittning menas att man kvittar en fordran i en annan fordran. T.ex. en arbetsgivare har till en anställd lämnat ett personallån. Då har arbetsgivaren en fordran på den anställde. Den anställde har också en fordran på arbetsgivaren, för den lön han tjänat in. Om då personallånet betalas genom löneavdrag kallas detta kvittning.

Vissa löneavdrag är inte kvittning. Avdrag för frånvaro vid sjukdom eller tjänstledighet, avdrag för lämnat förskott på lön m.m. utgör inte kvittning, utan är ett led i normal löneberäkning. Avdrag i lön för annans räkning, t.ex. fackförening, konstförening är heller inte kvittning, utan arbetsgivaren utför ett betalningsuppdrag. För utbetald förskottssemester kan avdrag görs på innestående semesterersättning vid anställningens slut.

I samband med preliminärt utbetald lön får arbetsgivaren endast göra avdrag utan onödigt dröjsmål. Man kan alltså inte vänta för lång tid med att göra justering av preliminärt utbetald lön, t.ex. vid förskottsbetalning av ackord eller bonus. I praktiken innebär det att avdraget skall göras så snart det rent praktiskt går att göra, d.v.s. vid första möjliga löneutbetalning efter avräkning av den preliminära lönen.

Ibland kan det vara svårt att veta om arbetsgivaren verkligen har en fordran på den anställde eller inte, t.ex. när en anställd fått för mycket lön utbetald på grund av t.ex. felräkning. I sådana fall kan arbetsgivaren kräva tillbaka det felaktigt utbetalade beloppet, endast om den anställde insett eller borde ha insett misstaget och ändå tagit ut pengarna utan att göra arbetsgivaren uppmärksam på felet.

Om den anställde handlat i god tro kan inte arbetsgivaren tvinga den anställde till återbetalning, inte ens genom att vända sig till domstol.

Frivillig kvittning

Om det finns ett kvittningsmedgivande vid kvittningstillfället, d.v.s. den dag då löneutbetalning sker, kan arbetsgivaren alltid göra en s.k. frivillig kvittning. Man bör dock vid löneutbetalningstillfället försäkra sig om att kvittningsmedgivandet kvarstår. Ett tidigare lämnat kvittningsmedgivande, kan nämligen när som helst återkallas. Detta gäller även om kvittningsmedgivandet är skriftligt.

Vid frivillig kvittning behöver inte kronofogdemyndigheten kontaktas, utan kvittningen kan genomföras utan begränsningar. Om den anställde medger det kan kvittning ske med hela lönen.

Tvungen kvittning

Om det frivilliga kvittningsmedgivande återkallas, kan arbetsgivaren göra s.k. tvungen kvittning. Arbetsgivaren får göra tvungen kvittning endast vid nedanstående tre tillfällen.

Låne- och kvittningsavtal

Arbetsgivarens fordran ska ha uppkommit i samband med anställningen, t.ex. personallån. Vid lånetillfället ska också ett skriftligt låneavtal upprättats, i vilket det också anges att lånet ska betalas genom avdrag i lönen. I låneavtalet ska också skrivas in att hela lånet förfaller till betalning om anställningen upphör.

Uppsåtlig skada

Om arbetsgivarens fordran avser ersättning för en skada som den anställde uppsåtligen vållat i tjänsten, t ex stöld, skadegörelse m m. Vid dessa tillfällen får det skadestånd, som den anställde blivit ådömd, kvittas i lön.

Kollektivavtal

Inom vissa kollektivavtalsområden finns bestämmelser inskrivna i kollektivavtalet om arbetsgivarens kvittningsrätt. Det kan t.ex. vara att en anställd slutar sin anställning utan att iaktta uppsägningstid. I de fallen kan arbetsgivarens kostnader i samband med detta kvittas.

Förbehållsbelopp

Vid all tvungen kvittning är arbetsgivaren skyldig att kontakta Kronofogden för att ta reda på hur stor del av den anställdes lön som skall skyddas mot kvittning, s.k. förbehållsbelopp. D.v.s. det belopp som den anställde behöver för sin och familjens försörjning eller för annan försörjningsplikt.

När man tar kontakt med Kronofogden ska följande uppgifter lämnas:

  • Vad saken gäller.

  • Fordringens storlek samt grunden för den.

  • Lön, löneperiod och löneform.

  • Om kvittning skall ske i slutlön, anges hur stor del som är semesterersättning.

  • Den tidpunkt då det planerade löneavdraget beräknas ske.

Tvungen kvittning får inte ske förrän beslut från Kronofogden har erhållits. Om fordran skall kvittas i en slutlön och beslutet från Kronofogden dröjer, kan den del av slutlönen, som motsvarar kvittningsbeloppet, innehållas till dess att beslutet från Kronofogden kommit.

Skadestånd

Om arbetsgivare kvittar mer än vad lagen medger, kan han bli skadeståndsskyldig.

Detta gäller också om arbetsgivaren gör tvungen kvittning, utan att inhämta Kronofogdens besked om förbehållsbelopp.

Bokföring

En anställds skuld till arbetsgivaren bokförs på lämpligt konto i kontogrupp 1610 och avräknas från kontot när löneavdrag gjorts.

Beskattning

Kvittningsavdrag görs på den anställdes lön efter preliminärskatteavdrag. Preliminärskatt har högst prioritet vid löneavdrag. Om den anställde har andra löneavdrag, t.ex. avdrag till konstförening, ska detta avdrag göras från förbehållsbeloppet. D.v.s. det belopp som ska täcka den anställdes privata kostnader.

Exempel

Du ska göra tvungen kvittning i Tores lön. Du ska kvitta allt som överstiger förbehållsbeloppet. Från Kronofogden har besked lämnats att förbehållsbeloppet är 7 700. Tores lön är 18 000 kronor i månaden, Tore har också avdrag för konstföreningen på företaget med 75 kronor.

kvittning-01