Om en anställd får låna pengar av arbetsgivaren och räntan man kommer överens om understiger marknadsräntan, kan en ränteförmån uppstå. Statslåneräntan används för att fastställa ränteförmånen.
Marknadsräntan beräknas för ett lån med rörlig ränta som statslåneräntan per den 30 november plus 1,5 procent (före 1/1 2024 gällde statslåneräntan plus 1 procent). För räntefria lån och lån med fast ränta är ränteförmånen skillnaden mellan statslåneräntan vid lånetillfället plus 1,5 procent (tidigare 1 procent) och den ränta som överenskommits mellan arbetsgivaren och den anställde.
Riksdagen har beslutat om ett golvbelopp gällande statslåneräntan. Om statslåneräntan den 30 november året före inkomståret är negativ, eller lägre än 0,5 procent, ska räntesatsen 0,5 procent användas vid beräkning av bilförmån och ränteförmån. Regeln om golvbelopp började gälla den 1 januari 2017. Statslåneräntan den 30 november 2023 var 2,62 procent, det vill säga högre än golvbeloppet, vilket innebär att det är den procentsatsen som ska användas under 2024.
Exempel
För inkomståret 2024 ska marknadsräntan beräknas till 2,62 % + 1,5 % = 4,12 %.
Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter och redovisa ränteförmånen i arbetsgivardeklarationen varje månad. Förmånsvärdet läggs till i den anställdes beräkningsunderlag för preliminärskatt.
Förmånen ska också redovisas i KU25 då ränteförmånen, plus den ränta som eventuellt betalats kontant genom avdrag på nettolönen, redovisas i kod 540. Beloppet i ruta 540 är avdragsgill för den anställde i inkomstslaget kapital.