Lag
När en anställd blir sjuk ska arbetsgivaren betala sjuklön under den första delen av sjukperioden. Det här regleras i lag (1991:1047)om sjuklön.
I princip har alla anställda rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Undantag görs när en anställning avser att vara kortare tid än en månad, då ska den anställde ha arbetat i fjorton dagar innan han omfattas av sjuklönelagen.
Arbetsgivaren ska enligt sjuklönelagen betala sjuklön till den anställde under de första 14 dagarna av en sjukperiod, Sjuklönen är för närvarande 80% av den förlorade inkomsten under sjukperioden.
Enligt sjuklönelagen ska arbetsgivaren betala sjuklön t.o.m. dag 14 motsvarande 80 % av lönen som den anställde skulle ha tjänat om hen hade arbetat. Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras motsvarande 20 % av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Från dag 15 i sjukperioden betalar Försäkringskassan sjukpenning till den anställde så länge sjukperioden varar.
Inom vissa kollektivavtalsområden på tjänstemannasidan kompletterar arbetsgivaren sjukpenningen från Försäkringskassan med 10 % sjuklön från dag 15 t.o.m. dag 90.
Inom kollektivavtalsområden på arbetarsidan betalas 10% sjuklön från dag 15 i sjukperioden t.o.m. dag 360 från en arbetsmarknadsförsäkring som kallas Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS).
Karensavdrag
I varje sjukperiod ska arbetsgivaren göra ett karensavdrag från den anställde motsvarande 20 % av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön.
Karensavdraget räknas för varje arbetsgivare. Det betyder att en anställd, som har fler arbetsgivare kan få fler än ett karensavdrag vid en sjukperiod.
Återinsjuknanderegel
Om en anställd efter en sjukperiod återinsjuknar inom fem kalenderdagar från föregående sjukperiod ska inget nytt karensavdrag göras utan den anställde får sjuklön även för den dagen. Den nya perioden räknas ihop med den tidigare.
Exempel
En anställd insjuknar en måndag och är sedan sjuk t.o.m. torsdag. Han kommer tillbaka i arbete på fredagen. För denna period görs ett karensavdrag. På tisdagen därefter blir han återigen sjuk. När han återinsjuknar på tisdagen, sker detta inom fem kalenderdagar och det blir inget nytt karensavdrag.
Allmänt högriskskydd
En anställd kan inte ha mer än 10 karensavdrag under en tolvmånadersperiod. Det betyder att vid varje sjuktillfälle, måste arbetsgivaren titta tillbaka på den senaste tolvmånadersperioden från första sjukdagen, och räkna efter hur många karensavdrag den anställde haft. Har hen då haft fler än tio karensavdrag under tolvmånadersperioden, blir det inget karensavdrag i den nya sjukperioden, utan den anställde får sjuklön från första dagen.
Vid nästa sjuktillfälle tittar man återigen tillbaka tolv månader, vid det sjuktillfället finns det endast åtta karensavdrag och det ska då göras ett karensavdrag i den nya sjukperioden. Det allmänna högriskskyddet betyder alltså inte att man kvalificerar sig för att slippa karensavdrag för gott.
Särskilt högriskskydd
En anställd som har en sjukdom eller ett handikapp, som gör att vederbörande ofta har korta sjukperioder kan hos Försäkringskassan ansöka om ”särskilt högriskskydd”.
Detta innebär att Försäkringskassan gör en utredning av sjukfrånvaron. Beviljas det särskilda högriskskyddet får den anställde sjuklön från arbetsgivaren för hela sjukperioden. Arbetsgivaren ansöker sedan hos Försäkringskassan om ersättning för sjuklönekostnaden för hela sjukperioden inklusive arbetsgivaravgifter.
Utökat särskilt högriskskydd
Om en anställd har en sjukdom som kan förorsaka en eller flera längre sjukperioder kan den anställde ha rätt till utökat särskilt högriskskydd. Med en längre period räknas fler än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolvmånadersperiod.
Utökat särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren kan få ersättning för sina kostnader för sjuklön. Den anställde slipper dock inte karensavdrag som vid särskilt högriskskydd.
Särskilt högriskskydd vid donation
En anställd som ska göra ett ingrepp i samband med donation eller förberedelse för donation av egna organ eller vävnader, kan få sjuklön för hela sjukperioden. Även arbetsgivaren kan, vid dessa tillfällen, få ersättning för sina kostnader för sjuklön.
Läkarintyg
För att få sjuklön från den åttonde sjukdagen måste den anställde lämna läkarintyg till arbetsgivaren. I läkarintyget behöver inte anges vilken sjukdom den anställde lider av, utan det räcker med att läkaren intygar att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön fr.o.m. den åttonde dagen om den anställde inte visar läkarintyg.
Vid en återinsjuknandeperiod ska den anställde lämna läkarintyg åttonde dagen fr.o.m. den första dagen i återinsjuknandeperioden.
Förstadagsintyg
Arbetsgivare kan också begära läkarintyg från den anställde redan från den första sjukdagen i sjuklöneperioden. Reglerna om läkarintyg gäller i de fall inte annat angetts i kollektivavtal.
Arbetsgivaren har alltså rätt att, om det finns särskilda skäl, begära att en anställd ska lämna intyg från läkare eller tandläkare redan före den åttonde dagen i en pågående sjukperiod. Arbetsgivaren kan också begära läkarintyg från den första dagen i varje kommande sjukperiod, som infaller upp till ett år från tiden för begäran. Begäran ska vara skriftlig. Om den anställde vägrar att lämna intyg är arbetsgivaren inte skyldig att betala ut sjuklön för den del av sjuklöneperioden för vilken det saknas intyg.
Sjukförsäkran
Arbetsgivaren har rätt att efter sjukperioden kräva in en skriftlig försäkran från den anställde. I den ska den anställde intyga att han varit frånvarande på grund av sjukdom. En arbetsgivare är inte skyldig att betala sjuklön, om den anställde på begäran inte lämnar en sjukförsäkran.
Sjuklön
Sjuklönen ska ersätta en del av det inkomstbortfall den anställde drabbas av på grund av sin sjukdom. Sjuklöneperioden, d.v.s. den period arbetsgivaren betalar sjuklön, är 14 kalenderdagar. Varje sjukperiod ska det göras ett karensavdrag.
Avtal
Beräkning av sjuklön och sjukavdrag görs enligt gällande kollektivavtal. Underlaget för sjuklöneberäkningen är den lön den anställde skulle ha erhållit under sjuklöneperioden. Det innebär fast månadslön eller timlön, men också sådana tillägg den anställde har under ordinarie arbetstid. Dessa tillägg kan vara ansvarstillägg och tillägg för obekväm arbetstid. Däremot är ersättning för tillfällig övertid inte sjuklönegrundande.
För anställda med rörlig lön, t.ex. provision räknas underlaget för sjuklön fram genom att man tittar på genomsnittslönen under en överenskommen period, t.ex. senaste kvartal eller månad.
Enligt många kollektivavtal görs uträkning av sjukavdrag och sjuklön med lönen per arbetstimme enligt formeln
Månadslönen i formeln är den anställdes faktiska månadslön inklusive eventuella fasta tillägg, d.v.s. arbetar den anställde deltid, är det deltidslönen som avses. Genom att multiplicera den med 12 får vi fram faktisk årslön. Årslönen delas sedan med årsarbetstiden, d.v.s. årets alla veckor multiplicerat med den anställdes faktiska veckoarbetstid.
Den lön den anställde skulle ha haft under sjukperioden, antalet arbetsdagar multiplicerat med antalet arbetstimmar per dag, dras sedan av från den faktiska månadslönen. Därefter betalas sjuklön ut med 80 % av lönen per arbetstimme, för alla arbetstimmar. Därtill ska ett karensavdrag göras som motsvarar 20 % av den sjuklön som erhålls under en genomsnittlig arbetsvecka.
Exempel
Samir blir sjuk en måndag och är sjuk resten av veckan. Hans ordinarie arbetstid är 8 timmar per dag och hans månadslön är 24 500 kr. Löneberäkningen för sjukperioden ser ut så här:
Om Samir i exemplet ovan kommer tillbaka till arbetet på måndagen, men återinsjuknar på onsdagen, vilket är inom fem kalenderdagar, träder återinsjuknanderegeln in, och den nya sjukperioden kommer att kopplas ihop med den gamla, d.v.s. Samirs första sjukperiod är sju kalenderdagar lång. När han återinsjuknar på onsdagen, får han inget nytt karensavdrag utan onsdagen blir dag åtta i sjuklöneperioden, d.v.s. den period arbetsgivaren ska betala sjuklön, och sjuklön betalas fr.o.m. onsdagen.
Om Samirs sjukperiod fortsätter, kommer arbetsgivaren att göra sjukavdrag och att betala sjuklön under totalt 14 kalenderdagar. Därefter betalar Försäkringskassan sjukpenning.
Samir ska i ovanstående exempel lämna läkarintyg den åttonde dagen i återinsjuknandeperioden.
Sjukpenning
När en anställd har fått sjuklön från arbetsgivaren under sjuklöneperioden betalar Försäkringskassan sjukpenning till den anställde.
Det är arbetsgivaren som är ansvarig för anmälan till Försäkringskassan när en anställd är sjuk fr.o.m. dag 15. Anmälan ska göras till Försäkringskassans kundcenter för arbetsgivare. Detta kan ske per telefon 0771-17 90 00 eller per post. På Försäkringskassans hemsida,www.forsakringskassan.sefinns också en sjukanmälningstjänst.
Anmälan om fortsatt sjukdom ska ske inom sju kalenderdagar från dag 15. Tyvärr kan inte anmälan göras förrän efter dag 15 även om man vet genom läkarintyg tidigare att den anställde kommer att vara sjuk längre tid än 14 dagar.
Lag
Hur sjukpenningen ska beräknas regleras i socialförsäkringsbalk (2010:110). Underlaget för beräkningen är den anställdes beräknade lön inklusive fasta tillägg, se ovan. Det är bara lön upp till 10 prisbasbelopp, som är sjukpenninggrundande. Högsta sjukpenninggrundande inkomst för 2024 blir 10 × 57 300 = 573 000 kronor per år eller 47 750 kronor per månad. Den sjukpenninggrundande inkomsten multipliceras med 0,97 innan sjukpenning beräknas.
Exempel
Samir i exemplet ovan ska få sjukpenning beräknad. Underlaget för sjukpenningen är hans årslön 294 000 kronor. 294 000 × 0,97 = 285 180 / 12 = 23 765 × 80% = 19 012 kronor, vilket blir hans sjukpenning per månad.
Försäkringskassans kundcenter
Försäkringskassan har öppnat kundcenter för företag. De är belägna i Åmål och Säffle. Hit kan arbetsgivaren ringa för att göra anmälan för anställda som är sjuka längre tid än 14 dagar. Likaså kan kundcentret också svara på allmänna frågor om rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning, förebyggande sjukpenning, arbetshjälpmedel, arbetsresor m.m.
Telefonnumret till Försäkringskassans kundcenter är 0771-17 90 00.
Avtal
Sjukavdraget fr.o.m. dag 15 beräknas enligt gällande kollektivavtal. I många avtal, där den anställde har månadslön, beräknas löneavdraget per kalenderdag enligt formeln:
Månadslönen i formeln är den anställdes faktiska månadslön plus eventuella fasta tillägg, d.v.s. arbetar den anställde deltid, är det deltidslönen som avses. Genom att multiplicera den med 12 får vi fram faktisk årslön. Årslönen delas sedan med antalet kalenderdagar under året.
Avdrag för sjukfrånvaron görs nu för varje dag i resterande sjukperiod, alltså även för lördagar, söndagar och andra för den anställde arbetsfria dagar.
Inom tjänstemannaområdet betalar arbetsgivaren 10 % sjuklön från dag 15 t.o.m. dag 90. I många lönesystem innebär detta att man gör 90 % avdrag per kalenderdag, men man kan naturligtvis också göra avdrag med 100 % och sedan betala 10 % sjuklön.
För anställda inom det privata tjänstemannaområdet som har lön över 10 prisbasbelopp betalar arbetsgivaren också 80 % av den lön som överstiger 10 prisbasbelopp fr.o.m dag 15 t.o.m. dag 90.
För anställda inom LO-området betalar arbetsgivaren ingen sjuklön från dag 15 utan här utbetalas en ersättning från en arbetsmarknadsförsäkring, AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring) med motsvarande 10 % av lönen från dag 15 t.o.m. dag 360.
Exempel
Lisa har 49 000 i månadslön. Under de första 14 dagarna i sjukperioden betalar arbetsgivaren 80 % av lönen i sjuklön. Uträkningen sker enligt ovan per arbetstimme.
Fr.o.m. dag 15 görs avdrag per kalenderdag, d.v.s.
Arbetsgivaren gör alltså löneavdrag med 1 610,96 kronor per kalenderdag i sjukperioden.
Lisa ska också ha 10 % på hela lönen, så sjuklön betalas med 10 % av 1 610,96 d.v.s. 161,10 per kalenderdag.
Den del av lönen som överstiger 10 prisbasbelopp under 2024 är
10 × 57 300 = 573 000/12 = 47 750
49 000 - 47 750 = 1 250 kronor per månad
Per kalenderdag blir den överstigande delen 1 250 × 12/365 = 41,10.
Arbetsgivaren ska alltså betala 80 % av 41,10 = 32,88 kronor i sjuklön till Lisa.
Lisas löneuträkning fr.o.m dag 15 blir:
Sjuklön med 10 % och sjuklön över 10 prisbasbelopp betalas av arbetsgivaren från dag 15 t.o.m. dag 90.
Från dag 91 betalar arbetsgivaren ingen sjuklön till den anställde. Den som tjänar mer än 10 prisbasbelopp får i stället ersättning för överstigande lön från ITP-planens sjukpension. Ersättning utgår därifrån med 65 % av lön mellan 10 och 20 prisbasbelopp och 32,5 % på lön mellan 20 och 30 prisbasbelopp.
Sjukpenningen begränsas till vad man kallar ramtid och innebär att sjukpenning kan betalas ut högst 364 dagar under en period på 450 dagar. Sjukpenningen under ramtiden är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multiplicerad med 0,97. Högsta sjukpenninggrundande inkomst är 10 prisbasbelopp.
Sjukpenning på fortsättningsnivå
Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt kan förlängd sjukpenning betalas ut. Man måste ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå på särskild blankett som kan hämtas från Försäkringskassans hemsida,www.forsakringskassan.se. Sjukpenning på fortsättningsnivån är 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multiplicerat med 0,97.
Sjukpenning på normalnivå
Om en person har en mycket allvarlig sjukdom kan han ansöka om fortsatt sjukpenning efter dag 364. Med allvarlig sjukdom menas t.ex. tumörsjukdomar, muskelsjukdomar o.dyl. Ansökan om fortsatt sjukpenning görs på särskild blankett som kan hämtas från Försäkringskassans hemsida,www.forsakringskassan.se. Sjukpenning på normalnivån är 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst multiplicerat med 0,97. Det finns ingen tidsgräns för hur lång tid den fortsatta sjukpenningen betalas ut.
Rehabiliteringskedja
Rätten till sjukpenning bedöms enligt det som kallas rehabiliteringskedjan. Här bedöms arbetsförmågan vid vissa bestämda tidpunkter.
Dag 1-90
Försäkringskassan ska bedöma om den sjuke kan klara av sitt vanliga arbete hos nuvarande arbetsgivare. Arbetsgivaren ska tillsammans med den anställde undersöka om arbetsplatsen kan förändras och anpassas eller om det finns andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen som kan utföras tillfälligt. Man har bara rätt till sjukpenning om man på grund av sjukdom inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda. Från 1 januari 2012 ska Arbetsförmedlingen kopplas in redan under de första tre månaderna av en sjukperiod. Detta för att diskutera ett eventuellt byte av jobb.
Dag 91-180
Efter dag 90 har den anställde bara rätt till sjukpenning om han inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Om det bedöms att den anställde inte kan komma tillbaka till sitt arbete före dag 181 kan Försäkringskassan hjälpa till med kontakt med Arbetsförmedlingen för att söka ett nytt jobb samtidigt som man kan ha kvar sin sjukpenning och sin anställning.
Dag 181-364
Försäkringskassan ska bedöma om den sjuke kan få ett arbete utanför den egna arbetsplatsen. Om det finns särskilda skäl, t.ex. i väntan på operation, kan den här prövningen skjutas fram. Visar det sig att det finns andra arbetsuppgifter som den anställde kan utföra, utanför den egna arbetsplatsen, har man inte rätt till sjukpenning längre. Om det visar sig att den anställde i framtiden kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete, kan prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp.
Sjukpenning ska betalas ut med 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst multiplicerad med 0,97 i 364 dagar.
Från dag 365
Från och med dag 365 ska arbetsförmågan alltid bedömas i förhållande till hela arbetsmarknaden. Om man tror att den anställde kan börja arbeta hos sin ordinarie arbetsgivare före dag 364 kan prövningen skjutas upp.
Från och med den 1 februari 2016 är den bortre gränsen i sjukförsäkringen borttagen. Detta innebär att en sjukskriven person inte längre kan bli utförsäkrad efter 2,5 år. Ändringen innebär att den sjuke inte längre genomgår arbetslivsintroduktionen på tre månader hos Arbetsförmedlingen. I övrigt gäller den så kallade rehabiliteringskedjan som infördes den 1 januari 2008.
Reseersättning
Arbetsgivaren kan, för att underlätta för den anställde att komma tillbaka till arbetet, betala reseersättning, t.ex. taxiresor, i stället för sjuklön. Detta gäller även under de första 14 dagarna av en sjukperiod, sjuklöneperioden. Den ersättning som betalas ut av arbetsgivaren är skattepliktig ersättning och ska vara underlag för beräkning av preliminärskatt och arbetsgivaravgifter.
Bokföring
Löneavdrag vid sjukdom görs från den anställdes bruttolön och krediteras konto 7011 Löner kollektivanställda eller konto 7211 Löner tjänstemän. Avdraget kan också bokföras på konto 7018 Bruttolöneavdrag, kollektivanställda eller 7218 Bruttolöneavdrag, tjänstemän. Den utbetalda sjuklönen debiteras 7081 Sjuklöner för kollektivanställda eller 7281 Sjuklöner för tjänstemän.
Beskattning
Sjukavdraget är ett avdrag från den anställdes bruttolön liksom sjuklönen är ett tillägg på den anställdes bruttolön. Detta innebär att såväl sjukavdrag som sjuklön påverkar den anställdes preliminärskattegrundande inkomst.
Sjukavdraget och sjuklönen är också underlag för arbetsgivaravgifter.
Kommentar
Det är viktigt att man på företaget informerar de anställda vad som gäller vid sjukdom. När och hur och till vem den anställde ska göra sjukanmälan. Det är viktigt att informera om att sjuklön inte betalas ut för tid före sjukanmälan.
