Vid internationell handel med varor och tjänster kan det vara komplicerat att reda ut vilket land som har rätt att beskatta transaktionen. Regelverket inom EU har lappats och lagats i omgångar då konkurrens såväl mellan EU-länder som med länder utanför EU (tredje land) medfört förändrade regler avseende varor, tjänster och handel via plattformar (e-handel).
Det finns olika ord i Rätt Moms där reglerna om beskattningsland återfinns. I tabellen nedan återfinns dessa sökord.
EU - handel med varor EU-reservregeln EU-vara till kund med VAT-nummer EU-vara till kund utan VAT-nummer EU-vara till privatperson EU-överföring av vara | EU och tredje land - e-handel med varor/tjänster digital handel distansförsäljning e-handel särskilda ordningar |
EU och tredje land - handel med tjänster tjänstebeskattning | Tredje land - handel med varor export import |
När ett svenskt företag är köpare av en vara från annat EU-land ska företaget uppge sitt VAT-nummer till säljaren. Säljaren kommer då att kontrollera köparens VAT-nummer. Genom att lämna ut sitt VAT-nummer har det svenska företaget visat att man är momsregistrerat i Sverige och att man kommer att redovisa förvärvsmoms i Sverige. Se vidare ordet EU-vara till kund med VAT-nummer.
Om köparen endast säljer momsfria transaktioner så har denne inget VAT-nummer. Det medför att säljaren kommer att fakturera sitt lands moms, alternativt gäller reglerna för distansförsäljning. Vid distansförsäljning kan säljaren tvingas redovisa svensk moms. Oavsett i vilket land momsen redovisas blir den en kostnad för den svenske köparen. Som exempel kan nämnas en svensk läkare som endast bedriver momsfri sjukvård.
Exemplen nedan beskriver inköp till Sverige. Vi försäljning från ett svenskt företag till ett företag utan VAT-nummer inom EU gäller normalt omvända förhållanden och det svenska företaget kan t.ex. bli skyldigt att redovisa utländsk moms enligt reglerna för distansförsäljning.
Beskattning enligt reglerna för distansförsäljning
Definitionen för distansförsäljning omfattar varor som sänds eller transporteras av säljaren eller för dennas räkning från ett annat EU-land om:
köparen inte gör ett unionsinternt förvärv (inte använder VAT-nummer), och
varorna varken är nya transportmedel, ingår i en monteringsleverans eller varor som vinstmarginalbeskattas.
En svenskt företag som inte kan göra momsavdrag (t.ex. en svensk läkare som bedriver momsfri sjukvårdsverksamhet) och som inte har överskridit en särskild förvärvströskel på 90 000 kronor och inte heller omfattas av Skatteverkets beslut om förvärvsbeskattning kan köpa varor enligt reglerna för distansförsäljning.
I exemplet nedan säljer det danska företaget en vara till ett svensk företag. Köparen är ett vårdföretag utan VAT-nummer. Säljare transporter varan till Sverige. Den danska säljaren omfattas av distansförsäljningsreglerna inom EU. Under förutsättning att det danska företaget har viss försäljning inom EU, dvs. överskrider omsättningsgränsen 10 000 euro, så är Sverige rätt beskattningsland. Det danska företaget kan vara momsregistrerat i Sverige men mer troligt är att momspengarna kommer till Sverige via det danska företagets OSS-redovisning i Danmark. Det svenska företaget kommer att få betala svensk moms via den danska säljaren. För mer information se ordet distansförsäljning.
Säljaren redovisar sitt lands moms
Om reglerna för distansförsäljning inte är tillämpliga och köparen inte kan uppge ett VAT-nummer i ett annat EU-land så kommer säljaren att debitera sitt lands moms. Då är beskattningslandet enligt huvudregeln vid varuförsäljning det land där varan finns då transporten till köparen påbörjas. Om köparen fullt ut ombesörjer varutransporten till sitt land är t.ex. distansförsäljningsreglerna inte tillämpliga.
Det förekommer att ett företag är under momsregistrering och därför inte hunnit få sitt VAT-nummer. I en sådan situation redovisar säljaren normalt försäljningen med sitt lands moms. Momsbeloppet kan krediteras om köparen återkommer med sitt VAT-nummer. Se vidare orden EU-vara till kund med VAT-nummer och förvärvsmoms.
Krav på registrering till moms och erhållande av VAT-nummer
Ovan har reglerna för distanshandel och förutsättningar när säljaren tar ut sitt lands moms, beskrivits. Ett tredje alternativ är att företaget som bedriver momsfri verksamhet tvingas in i det svenska momssystemet.
Sverige är ett högskatteland med 25 % moms och det kan därför löna sig för ett svenskt vårdföretag att göra sina större inköp i utlandet där momsen ligger lägre. För att Sverige inte ska förlora momspengar på grund av den höga skattesatsen finns regler som säger att läkaren vid en viss gräns ska moms- registreras i Sverige. När denne överskridit den s.k. förvärvströskeln som i Sverige uppgår till 90 000 kronor, ska läkaren registrera sig för moms i Sverige. Det medför att vid nästa inköp av varor från EU kan läkaren uppge sitt VAT-nummer. Säljaren kommer då normalt inte vara skyldig att redovisa moms och reglerna om distansförsäljning behöver inte träda in. Läkaren är nu i stället skyldig att redovisa förvärvsmoms i Sverige. När denne mottar fakturan ska den omräknas till svenska kronor och därefter ska moms beräknas på inköpet. Beroende på vilken typ av vara som avses ska momsen beräknas utifrån någon av skattesatserna 6 %, 12 % eller 25 %. Eftersom läkaren endast bedriver momsfri verksamhet får ingen förvärvsmoms redovisas som ingående moms utan redovisning kommer endast att ske av utgående förvärvsmoms som också ska inbetalas till staten. Genom att tilldela läkaren ett VAT-nummer uppnår vi att Sverige får in momspengar även om inköpen görs från andra EU-länder. Förvärvströskeln på 90 000 kronor innebär att det föreligger ett fribelopp upp till det aktuella beloppet. Alla länder inom EU har ett motsvarande tröskelvärde, se vidare ordet tröskelvärde.
Med anledning av regler avseende beskattning av tjänster som infördes 2010, har frågan uppkommit kring förvärvströskeln när köparen är skyldig att momsregistrera sig på grund av inköp av tjänster från andra EU-länder. Skatteverket uttalar i Rättslig vägledning att en näringsidkare kan tillämpa tröskelvärdet, och därigenom bli debiterad säljarlandets moms, även om näringsidkaren är registrerad till moms i Sverige. Det är även möjligt om köparen av misstag lämnat ut sitt VAT-nummer till säljaren. Kan köparen visa att säljaren har underrättats om misstaget och därefter debiterat sitt lands moms, så kan förvärvströskeln användas och köparen är inte skyldig att redovisa förvärvsmoms i Sverige. Det förutsätter att förvärvströskeln om 90 000 kronor inte överskrids.
Som beskrivits ovan sker beskattning i det land där varorna köps in, dvs. Danmark, om värdet av förvärven inte överstiger förvärvströskeln 90 000 kronor, och särskilt beslut om registrering inte meddelats. Bestämmelserna om distansförsäljning kan även bli aktuella i vissa fall. I exemplet nedan utgår vi ifrån att inköpen överstiger 90 000 kronor och att det svenska företaget uppger sitt VAT-nummer. Fakturering kommer därför att ske utan moms. Köparen, den svenska läkaren, redovisar utgående moms på förvärvet i sin svenska momsdeklaration men får inte dra av beloppet som ingående moms. Effekten blir en inbetalning av momsen till Skatteverket.
