Förvärvsmoms

Förvärvsmoms vid handel med varor

Försäljning av varor mellan momspliktiga företag inom EU är ett exempel på när förvärvsmoms ska redovisas av köparen. Enligt huvudregeln ska då beskattning ske i köparens hemland, dvs. ingen moms debiteras i säljarens faktura. Man säger att köparen gör ett unionsinternt förvärv av en vara. Effekten av det är att köparen ska redovisa förvärvsmoms i sin skattedeklaration, dvs. köparen beräknar förvärvsskatt. Förvärvsbeskattning innebär att moms beräknas på inköpet enligt köparlandets regler. Se bild nedan.

Om en svensk matvarubutik förvärvar, dvs. köper, korvar från Tyskland ska förvärvsmomsen beräknas till skattesatsen 12 % av varuvärdet eftersom det är livsmedel som köps in. Är det däremot ett parti kläder som köps in beräknas förvärvsmomsen i enlighet med den generella skattesatsen 25 %. Förvärvsbeskattning innebär att köparen ska redovisa utgående moms på en särskild rad i sin skattedeklaration. Om företaget har full avdragsrätt för moms på sina inköp ska motsvarande belopp även redovisas som ingående moms i skattedeklarationen. Därmed blir det ett nollsummespel och inget att inbetala till staten.

Bedriver köparen däremot både momspliktig och momsfri verksamhet, s.k. blandad verksamhet, får förvärvsmomsen endast dras av i den omfattning som gäller för annan ingående moms i företaget.

Detta kan illustreras på följande sätt:

Skillnaden mellan beräknad utgående förvärvsmoms och beräknad ingående förvärvsmoms ska då inbetalas till staten.

Genom att köparen redovisar förvärvsmoms ska säljaren inte fakturera moms. För att försäljning ska ske utan svensk moms krävs följande:

• Försäljningen avser en vara och

• varan transporteras från ett EU-land till ett annat EU-land, dvs. det sker en gränsöverskridande handling, samt

• säljaren och köparen är registrerade till moms i olika EU-länder, dvs. har VAT-nummer som har utfärdats i olika länder. Se bild nedan.

Om förutsättningarna enligt punkterna ovan är uppfyllda ska beskattning ske hos köparen. För att skattemyndigheterna i de olika länderna ska kunna kontrollera handel har säljaren en skyldighet att uppge köparens VAT-nummer i sin periodiska sammanställning. Den uppgiften kan då matchas mot köparens förvärvsbeskattning i dennes land. Alla som är momsregistrerade inom EU har ett registreringsnummer till moms. VAT-numret fungerar som ett körkort och är det fullständiga registreringsnumret för moms. VAT-numret måste användas vid handel med EU. Däremot kan person- och organisationsnumret användas vid handel inom Sverige om det av fakturor klart framgår att det angivna numret avser registrering för moms.

Tänk på att den som endast bedriver momsfri verksamhet normalt inte har ett VAT-nummer. Det gör att denne kan få betala utländsk moms vid inköp av t.ex. varor från EU alternativt blir reglerna om distansförsäljning tillämpliga. När ett svenskt momsfritt företag årligen gör inköp för mer än 90 000 kronor ska dock momsregistrering ske. Beloppet utgör en förvärvströskel och den uppgår till 90 000 kronor i Sverige. Efter att ha uppnått tröskelvärdet ska VAT-numret uppges vid inköp från EU och förvärvsbeskattning ske i Sverige. Det kommer att leda till att endast utgående förvärvsmoms ska redovisas i skattedeklarationen. Eftersom företaget inte bedriver momspliktig verksamhet finns ingen avdragsrätt för moms. Från och med att företaget erhållit ett svenskt VAT-nummer får därför svenska staten in förvärvsmoms till statskassan. Vidare finns förvärvsmoms vid import, se nedan.

Förvärvsmoms vid handel med tjänster

Ett exempel på förvärvsmoms vid tjänsteinköp är när ett svenskt företag köper in en datalicens från USA eller Finland. I det här fallet är det endast den svenske köparen som är skyldig att redovisa förvärvsmomsen. Det svenska företaget ska redovisa förvärvsmoms oavsett om inköpet sker från EU eller land utanför EU.

En annan situation när ett svenskt företag ska redovisa moms vid inköp av en tjänst är när inköpet avser tjänster på fastigheter i Sverige. I den här situationen ska beskattning ske i Sverige eftersom fastigheten finns i Sverige. Om säljaren är utländsk kan denne välja att momsregistrera sig i Sverige och fakturera svensk moms. Det är troligen mer vanligt att säljaren väljer alternativet att överlåta på den svenske köparen att redovisa momsen i sin skattedeklaration (s.k. omvänd beskattning).

Omvänd beskattning med en köpare som redovisar förvärvsmoms gäller även ett byggföretags inköp av vissa byggtjänster. Den s.k. byggmomsen har medfört att det i många fall inte debiteras moms mellan byggföretag. När det gäller den omvända beskattningen redovisas den på andra rader i skattedeklarationen än förvärvsmomsen vid inköp av en datalicens från ulandet (se exempel nedan under Deklaration). Denna typ av omvänd beskattning där förvärvsmoms används vid lokala svenska transaktioner har införts för att motverka bedrägerier inom särskilda branscher som bygg, skrot, mobiltelefoner, guld, utsläppsrätter m.fl. transaktioner.

Förvärvsmoms vid import

Reglerna avseende importmoms förändrades 2015 för den som är momsregistrerad. För privatpersoner och juridiska personer som inte är momsregistrerade är Tullverket även fortsättningsvis beskattningsmyndighet och importmomsen deklareras i importdeklarationen.

För den som är momsregistrerad ska en importdeklaration först lämnas till Tullverket som fastställer det monetära tullvärdet. Därefter ska momsen redovisas och betalas till Skatteverket i skattedeklarationen. Tullverket kommer även i fortsättningen att fatta tulltaxeringsbeslut vid import och vara ansvarigt för att kontrollera att uppgifterna om tullvärde, klassificering m.m. är korrekta i inlämnade tulldeklarationer. För denna typ av förvärvsmoms finns separata rader i skattedeklarationen (se nedan). För mer information, se ordet import.

Svensk köpare av varor från EU (full avdragsrätt för moms)

Beroende på vilken typ av vara som avses ska momsen beräknas utifrån någon av skattesatserna 6 %, 12 % eller 25 %. Redovisning av utgående moms sker på raderna 30-32. Om företaget har full avdragsrätt för moms på inköp i verksamheten ska företaget redovisa motsvarande belopp som ingående moms på ordinarie raden för avdragsgill ingående moms, rad 48. Observera att rad 48 används för all ingående moms oavsett procentsats (såväl ingående moms som debiterats i en leverantörsfaktura som beräknad förvärvsmoms). Varuvärdet redovisas separat på rad 20. Observera att redovisningen på raderna 20 och 30-32 hör samman. Det innebär att det inte går att utelämna redovisning på en av raderna. Detta ger omedelbart utslag i Skatteverkets kontrollsystem.

Svensk köpare av varor från EU (ingen avdragsrätt för moms)

Så länge en svensk köpare inte kan visa upp ett svenskt VAT-nummer kommer en säljare i ett annat EU-land att fakturera sitt lands moms vid försäljning av varor som transporteras från ett EU-land till ett alternativt omfattas försäljningen av reglerna om distanshandel (se distansförsäljning). Som nämnts ovan finns en förvärvströskel som innebär att ett momsbefriat företag ska ansöka om momsregistrering om inköpen från EU överstiger 90 000 kronor på årsbasis. Detta gäller t.ex. en läkare som endast bedriver momsfri verksamhet. Om läkaren gör ett inköp av röntgenutrustning för 200 000 kronor dras 90 000 kronor bort som fribelopp. Därefter beräknas 25 % förvärvsmoms på 110 000 kronor, dvs. 27 500 kronor redovisas på rad 30 i skattedeklarationen och då momsfri verksamhet bedrivs finns ingen avdragsrätt varför 27 500 kronor inbetalas till staten.

Svensk köpare av tjänster från utlandet

Om ett företag med avdragsrätt till 50 % köper in datakonsulttjänster och datalicenser från USA för 5 000 kronor så ska redovisning av moms i skattedeklarationen göras så här.

Om ett svenskt företag bygger om sin fastighet och anlitar en finsk byggfirma för ett mindre arbete på 5 000 kronor så ska svensk moms redovisas. Den finske säljaren kan välja att själv registrera sig för moms i Sverige eller att överlåta på den svenske köparen att redovisa momsen (omvänd beskattning). Om den svenske köparen har full avdragsrätt för moms så redovisas momsen så här.

Periodisk sammanställning

Tjänster som beskattas enligt huvudregeln för tjänstebeskattning och som säljs till beskattningsbar person ska redovisas i en så kallad periodisk sammanställning. Den försäljning av tjänster som redovisas på rad 39 i skattedeklarationen ska specificeras per köpare i den periodiska sammanställningen. I den periodiska sammanställningen anges köparens momsregistreringsnummer och försäljningen per köpare på följande sätt:

Den periodiska sammanställningen ska lämnas enligt följande:

Den periodiska sammanställningen ska lämnas den 20 i månaden efter utgången av den period som rapporten avser. Om sammanställningen lämnas elektroniskt ska rapporten lämnas den 25 i månaden efter utgången av den period som rapporten avser.