Regler om gruppregistrering finns för företag som bedriver finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet och för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden. Reglerna har tillkommit för att företag i en sådan gruppering som bedriver momsfri verksamhet kan undvika en inte avdragsgill ingående moms på inköp från andra företag i gruppen.
För företag i kommissionärsförhållanden återinfördes en möjlighet för ett kommittentföretag att bli skattskyldigt för ett kommissionärsföretags försäljning. Reglerna om gruppregistrering innebär att alla de företag (medlemmar) som ingår i gruppen betraktas som ett och samma ”företag” i momshänseende. Därför ska ingen moms faktureras från ett företag inom gruppen som t.ex. säljer datatjänster till övriga företag inom gruppen.
Lagrum
6 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200)
Beskattning
Möjligheten till gruppregistrering är frivillig för de företag som omfattas av bestämmelserna nämligen:
företagen som står under Finansinspektionens tillsyn och som bedriver momsfri finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet
företag med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla tjänster till företagen som avses i punkt 1, och
kommissionärsföretag och kommittentföretag i s.k. oäkta kommissionärsförhållanden som avses i 36 kap. inkomstskattelagen.
Skatteverket har i ett ställningstagande (221213, dnr: 8-2056104) förtydligat att det endast är företag som står under direkt tillsyn av Finansinspektionen som kan ingå i en momsgrupp. Det innebär att den som endast har annan uppgiftsskyldighet, och står under indirekt tillsyn, inte kan vara del av momsgruppen.
Registreringsförfarandet i samband med gruppregistrering innefattar två steg. Först registreras en mervärdesskattegrupp. I samband med beslutet ska skattemyndigheten utse en medlem i gruppen till grupphuvudman. I och med gruppregistreringen blir gruppen ett enda subjekt som kan ansöka om registrering till moms. Bedömningen av om gruppen är skattskyldig till moms ska göras utifrån de allmänna momsreglerna. De två registreringarna kräver två separata ansökningar samt två separata beslut av Skatteverket, dvs. ett beslut om gruppregistrering samt ett beslut om momsregistrering.
Om gruppen är skattskyldig till moms registreras gruppen i grupphuvudmannens namn. Gruppen tilldelas då ett särskilt registreringsnummer som utfärdas på grupphuvudmannen. Det nya registreringsnumret ska anges på alla momsbärande fakturor som gruppens medlemmar utfärdar. Registreringsnumret ska även användas vid EU-handel, dvs. när något företag i gruppen köper eller säljer varor eller vissa tjänster från annat EU-land.
En ny, ändrad eller upplöst gruppregistrering kan innebära en sådan ändrad användning av investeringsvaror som medför jämkningsskyldighet. När ett företag träder in i en momsgrupp ska jämkningen göras av gruppen. Ett utträde ur gruppen medför däremot att jämkningen ska göras av det utträdande företaget.
Ansökan om gruppregistrering görs på blankett SKV 5714.
Skatteverket har i ställningstagande (151123, dnr: 131 628089-15/111) besvarat en rad frågor som uppkommit med anledning av en dom från EU-domstolen i det så kallade Skandia-målet (C-7/13). Målet gällde frågan om hur ett amerikanskt huvudkontors inköpta tjänster från en extern leverantör, som sedan tillhandahölls vidare till huvudkontorets filial i Sverige, skulle beskattas när filialen ingick som en medlem i en svensk momsgrupp. EU-domstolen anser att en momsgrupp ska ses som en egen beskattningsbar person och att det är fråga om en omsättning. Därför skulle förvärvsmoms redovisas på tjänsterna i Sverige om dessa var momspliktiga. Ställningstagandet från 23 november 2015 har upphört att gälla genom ett nytt ställningstagande (221206, dnr: 8-2042410). Skatteverket anser att informationen numera kan framgå av Rättslig vägledning. Bakgrunden till det är Högsta förvaltningsdomstolens domar HFD 2018 ref. 42 och HFD 2021 not. 28 samt EU-domstolens dom C-812/19, Danske Bank. Högsta förvaltningsdomstolen begärde förhandsavgörande från EU-domstolen i målet avseende Danske Bank. Ett bolag med huvudetablering i Danmark bedriver verksamhet i Sverige genom en filial. Huvudetableringen är medlem i en dansk momsgrupp men den svenska filialen är inte medlem i någon svensk momsgrupp. Den danska huvudetableringen tillhandahåller tjänster när den allokerar kostnaderna till den svenska filialen, som därmed är skattskyldig som förvärvare av tjänster (HFD 2021 not. 28). Skatteverket kommenterar rättsutvecklingen med att den innebär att tjänster som en huvudetablering i ett annat land tillhandahåller till sitt fasta etableringsställe i Sverige utgör beskattningsbara omsättningar när det fasta etableringsstället ingår i en momsgrupp.
Skatteverket har kommenterat hur ett företags etablering i Sverige ska hanteras i förhållande till en utländsk momsgrupp där företaget är medlem (190527, dnr: 202 177887-19/111). Den svenska etableringen kan antingen ses som en självständig beskattningsbar person i förhållande till den utländska momsgruppen eller vara en del av momsgruppen. Om etableringen i Sverige är en del av momsgruppen så sker det t.ex. inte en försäljning av tjänster när den svenska etableringen utför tjänster till momsgruppen. Frågan hur den svenska etableringen ska hanteras momsmässigt ska enligt Skatteverket avgöras av reglerna i det land där momsgruppen är bildad.
Deklaration
Grupphuvudmannen lämnar en gemensam skattedeklaration för samtliga företag inom gruppen. Skattedeklarationen anger det särskilda registreringsnummer som gruppen blivit tilldelad. I övrigt fylls deklarationen i på vanligt sätt.
Kommentar
Bortsett från gruppregistreringsreglerna är det ur ett momsperspektiv viktigt att tänka på att en koncern inte är en egen juridisk person och inte heller ett eget skattesubjekt. Det är respektive koncernföretag som var och en för sig är de självständiga juridiska personerna som utgör skattesubjekt. Försäljningar av varor och tjänster eller allokering av kostnader mellan företag i en koncern medför därför att fakturering måste ske mellan koncernföretagen, detta på grund av momsreglerna. Gruppregistrering är därför ett avsteg från denna huvudregel.
Kommissionen har ifrågasatt om Sveriges regler för mervärdeskattegrupper är förenliga med mervärdesskattedirektivet. Frågan har varit föremål för prövning i EU-domstolen (C-480/10). Domstolen ansåg inte att reglerna strider mot EU-rätten.