Rätt Moms 2022 – Anna Sandberg Nilsson och Lena Westfahl

Historien om momsen

 

Mervärdesskatten, eller momsen som vi i dagligt tal benämner den, är en statlig skatt på konsumtion. Det är den slutlige konsumenten som bär kostnaden för momsen. Tillverkare, tjänsteföretag, återförsäljare och butiker ska låta momsen passera genom sin verksamhet. Ingående moms dras av på inköp och utgående moms redovisas på den egna försäljningen i respektive led. Sist i kedjan finns konsumenten. När till exempel en privatperson köper mat i en matvaruaffär är det denne som är den verklige bäraren av momsen, eftersom skatten stannar i detta led som en del av matkostnaden.

1969

Mervärdesskatten ”momsen” infördes, ersatte den allmänna varuskatten ”omsen”

1991

Skattereformen medförde en basbreddning med fler transaktioner som beskattades

1995

Sveriges medlemskap i EU, momsen harmoniseras med EU:s momsdirektiv

Bakgrund

Momsen infördes i Sverige 1969 och ersatte då den allmänna varuskatten (omsen) som hade funnits sedan 1960. Sedan införandet 1969 har momslagstiftningen genomgått omfattande förändringar. Skattereformen 1991 innebar bland annat en betydande basbreddning så att fler transaktioner beskattades. Detta ledde till att även tjänster kom att inordnas under den generella skatteplikten. Sverige har sedan dess haft en generell skatteplikt där de transaktioner som är momsfria angivits som särskilda undantag i momslagstiftningen.

Med siktet inställt mot ett EU-inträde ändrades momsreglerna 1 juli 1994 såväl materiellt som formellt. I samband med medlemskapet 1 januari 1995 och därefter, har momslagen i än högre grad anpassats till motsvarande regler inom EU, det så kallade mervärdesskattedirektivet. För att överhuvudtaget komma i fråga för ett medlemskap i EU måste ett land ha infört EU:s momssystem. Det innebär att alla 27 EU-länder i stort sett har samma grundläggande regler för hur moms ska tas ut. Däremot har medlemsländerna ännu inte harmoniserat skattesatserna.

Utanför EU finns ett flertal länder med momssystem. I vissa fall är systemet utformat som en ren konsumtionsskatt som endast faktureras i sista ledet mot konsumenten. OECD kartlägger världens olika skatter och rapporterar (Consumption tax trends) att allt fler länder inför ett momssystem och detta ses som en tydlig skattetrend det senaste halvseklet. I slutet av 1960-talet fanns ett momssystem i färre än tio länder, idag finns det i fler än 170 länder. OECD anger att en av de viktigaste orsakerna till att flera länder använder moms som intäktskälla är att moms allmänt ses som en skatt med förhållandevis små tillväxthämmande effekter. Internationella valutafonden IMF (International Monetary Fund) har under 40 års tid varit en aktiv aktör som rekommenderat länder att införa ett momssystem. En sådan rekommendation har inte minst gällt utvecklingsländer. Under 1990-talet ökade till exempel antalet afrikanska länder med ett momssystem från 2 till 30.

Momsreglerna är numera harmoniserade inom EU och de 27 medlemsländerna har kommit överens om olika mål och tidsfrister som införts i EU:s mervärdesskattedirektiv. Vid förhandlingarna om ett medlemskap i EU kan länder ha förhandlat sig till vissa avsteg från direktivet. Det gör att det kan finnas skillnader mellan länders momsregler. Reglerna i direktivet ska vara införda i respektive lands nationella lagstiftning men länderna får själva bestämma form och tillvägagångssätt. I Sverige återfinns momsreglerna främst i mervärdesskattelagen och mervärdesskatteförordningen men även till viss del i skatteförfarandelagen.

I flera fall kan det vara nödvändigt att jämföra en regel i till exempel mervärdesskattelagen med utformningen i EU:s mervärdesskattedirektiv. Man brukar säga att man tolkar mervärdesskattelagen i ljuset av EU-rätten. Förutom direktiv och nationell lag finns även EU:s förordning om hur direktivet ska tillämpas. Till skillnad från direktivet är förordningen bindande och direkt tillämplig i varje medlemsland utan att bestämmelserna behöver tas in i nationell lag. Förordningen hänvisar till direktivets artiklar och, av naturliga skäl, inte till respektive lands nationella regel. Därför är det viktigt att känna till var i svensk lag och i direktivet som en viss regel behandlas. I denna bok återfinns därför under rubriken ”Gällande rätt” en redogörelse för reglerna i såväl svensk lag som i EU-rättsligt direktiv eller förordning. Det är främst nedanstående rättsakter som behandlas.

Syfte och ändamål

EU:s momssystem bygger på två grundprinciper, dels principen om att momsen är en allmän konsumtionsskatt, dels principen om skatteneutralitet. I EU:s mervärdesskattedirektivs artikel 1 anges följande:

”Principen om det gemensamma systemet för mervärdesskatt innebär tillämpning på varor och tjänster av en allmän skatt på konsumtion som är exakt proportionell mot priset på varorna och tjänsterna, oavsett antalet transaktioner som äger rum under produktions- och distributionsprocessen före det led där skatt tas ut.”

I samma direktiv återfinns principen om skatteneutralitet. Det finns olika definitioner av vad neutralitet innebär, en allmän definition är att skatten inte ska påverka till exempel affärs- eller konsumtionsbeslut.

I en studie beskrivs hur de svenska momsreglerna har utvecklats från 1969 till 2015 (Professor Pernilla Rendahl, 2015, Är mervärdesskatten en konsumtionsskatt eller företagsskatt?). I denna studie sammanfattas syftet och ändamålen med en momsbeskattning. Nedan framgår de identifierade ändamålen.

  1. En mervärdesskatt som ska möjliggöra beskattning av mervärdet i varje led,

  2. inte leda till kumulativa effekter eller dold skatt,

  3. inte verka konkurrenssnedvridande, vara neutral,

  4. vara samhällsekonomiskt effektiv, trygga sysselsättning, främja produktion,

  5. anpassad till EU-rätten,

  6. vara generell skatt, med få undantag/särregleringar,

  7. främja svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft,

  8. inte leda till dubbelbeskattning eller icke-beskattning,

  9. leda till ett rationellt beskattningsresultat,

  10. vara enkel att tillämpa, praktisk tillämpbar och kontrollerbar,

  11. förhindra skatteflykt som momsbedrägerier,

  12. inte fördyra boende, men belasta privata levnadskostnader,

  13. inte leda till likviditetspåfrestningar och

  14. på EU-nivå vara samhällsekonomiskt effektiv.

Studien visar att ändamålet ofta är indirekt uttryckt i förarbeten till nyare svenska momsregler och att det saknas en diskussion om eventuella motsättningar mellan olika ändamål. Detta bidrar till att tolkningen av reglerna blir komplicerad och att svenska bedömningar kan avvika från EU-rätten. En översyn av mervärdeskattelagen har genomförts (SOU 2020:31) men ännu inte medfört en lagändring.

Lagrum

Mervärdesskattelagen (1994:200)

Mervärdesskatteförordningen (1994: 223)

Rådets direktiv 2006/112/EG

Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011

Skatteförfarandelagen (2011:1244)

Skatteförfarandeförordningen (2011:1261)

Beskattning

Man brukar skilja mellan direkta och indirekta skatter. Inkomstskatten är exempel på en direkt skatt och momsen är ett exempel på en indirekt skatt. Momsen är inte en företagsskatt vilket är lätt att tro då det är just företagen som dagligdags hanterar skatten. Staten får inte skatten direkt från konsumenten utan i stället betalas skatten indirekt från alla de företag som agerar uppbördsman. Som framgår ovan är det däremot den slutlige konsumenten som till sist får bära kostnaden för momsen.

Beskattning i flera led innebär att momsen övervältras led efter led i kedjan för att sedan slutligen drabba konsumenten, det vill säga den som konsumerar varan eller tjänsten och som inte har någon avdragsrätt för momsen. Sist i kedjan är vanligtvis en privatperson, men även en ideell förening eller ett företag utan avdragsrätt (till exempel en läkare) kan få bära momsen som en kostnad. Beskattningsprincipen kan illustreras genom följande exempel:

I exemplet är utgående moms den skatt som tas ut på försäljningsvärdet och ingående moms den skatt som ingår i inköpsvärdet.

Företaget A tillverkar leksaker och är en skattskyldig säljare. Företag A fakturerar 10 kr exklusive moms för en leksak och debiterar också moms med 25 % dvs. 2,50 kr till det köpande företaget B som är en leksaksbutik (12,50 kr inklusive moms). I detta exempel har företag A ingen ingående moms utan betalar in 2,50 till staten.

Företag A

Utgående moms 2,50

Ingående moms 0

Till staten betalas 2,50

Leksaksbutiken B är en skattskyldig säljare som säljer leksaken till konsumenten C för 25 kr inklusive moms (moms = 5 kr). Vid momsredovisningen redovisas 5 kr som utgående moms och samtidigt får avdrag göras med 2,50 kr som ingående moms. Denna ingående moms är hänförlig från inköpet från A i ledet innan. Leksaksbutiken B redovisar och betalar in momsen på mellanskillnaden eller mervärdet och 2,50 kr betalas in till staten.

Företag B

Utgående moms 5

Ingående moms 2,50

Till staten betalas 2,50

Konsumenten C har ingen avdragsrätt utan får bära momsen 5 kr som en kostnad. Kvittot som konsumenten C erhåller när leksaken köps utvisar totalt 25 kr varav moms 5 kr.

Konsumenten C

5 kr bär C som en kostnad (dvs. 2,50 + 2,50 som levereras in från företag A + B)

historien_om_momsen_01

Kommentar

Inom EU pågår ett arbete med att förenkla, modernisera och göra det befintliga momssystemet mer motståndskraftigt mot bedrägerier. EU:s momsdirektiv är föråldrat och inte anpassat för globaliserad och digitaliserad handel. Samtidigt utgör momsen en av de största skatteintäkterna för EU-länderna men den komplicerade skatten utgör även ett handelshinder inom EU, inte minst för de allra minsta företagen. Vidare är också skatten drabbad av stora bedrägerier och brister i uppbördssystemet som gör att flera länder inte får in den allt mer betydelsefulla momsintäkten. Framtidens momsregler måste därför förenklas och förbättras på en rad områden.