I momshänseende finns ingen koncernbeskattning utan transaktioner mellan bolag i en koncern ska hanteras som mellan fristående företag. Det enda specialfallet är om det finns en s.k. gruppregistrering.

Beskattning

En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterföretag. Ur ett momsperspektiv är det viktigt att tänka på att koncernen inte är en egen juridisk person och inte heller ett eget skattesubjekt. Det är respektive koncernföretag som var och en för sig är de självständiga juridiska personerna som utgör skattesubjekt.

I momshänseende finns dock några få undantag. För bolag i en koncern fanns före 2016 en specialbestämmelse om momsavdrag, den s.k. slussningsregeln. Denna kunde användas under vissa förutsättningar när momsfria tjänster tillhandahålls mellan koncernföretag. Slussningen medförde att momsen inte drogs av i det inköpande bolaget utan slussades till annat koncernbolag. Se ordet slussningsregeln.

En annan specialreglering är s.k. gruppregistrering. Reglerna om gruppregistrering innebär att en grupp av företag, under vissa förutsättningar och efter registrering hos Skatteverket, kan ses som en enda beskattningsbar person. Regler om gruppregistrering finns för företag som bedriver finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet och för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden. Reglerna har tillkommit för att företag i en finansiell gruppering som bedriver momsfri finansiell verksamhet kan undvika en inte avdragsgill ingående moms på inköp från andra företag i gruppen. Se vidare ordet gruppregistrering.

Kommentar

Det finns några saker att tänka på vid försäljning av varor och tjänster mellan bolag inom en koncern. Trots att koncernbidragsrätt kan föreligga mellan bolagen måste moms redovisas om betalningsskyldighet föreligger för transaktionerna. Om fakturering med moms inte sker för skattepliktiga koncerntransaktioner påförs utgående moms genom uttagsbeskattning. Uttagsbeskattningen blir en kostnad för koncernen då det i sådana fall inte ställs ut någon faktura med debiterad moms. En faktura måste finnas för att styrka det inköpande bolagets avdragsrätt för ingående moms. Momsreglerna tvingar därmed fram en fakturering mellan koncernföretag.

I några ställningstaganden har Skatteverket kommenterat frågor som rör koncerner:

Holdingbolag och avdragsrätt för moms (171219, dnr: 202 377677-17/111). Skatteverket anser att tjänster måste tillhandahållas till samtliga bolag inom en koncern för att avdragsrätt ska föreligga full ut. Detta är inte i linje med en dom från kammarrätten som Skatteverket har kommenterat (190627, dnr: 202 289226-19/111). På Rättslig vägledning informerar Skatteverket om att Högsta förvaltningsdomstolen inte kommer att ta upp fallet och att verket håller fast i sin tolkning som alltså inte överensstämmer med kammarrättens dom.

I ställningstagande (190430, dnr: 202 195456-19/111) framgår att ”Om tjänster tillhandahålls till underpris mellan parter som är förbundna med varandra ska beskattningsunderlaget beräknas med utgångspunkt i marknadsvärdet. Det gäller om köparen inte har full avdragsrätt och ersättningen inte är marknadsmässigt betingad. Ett moderbolag och dess dotterbolag är förbundna med varandra vid tillämpning av omvärderingsreglerna.”

Kammarrätten i Göteborg har i två domar (målnr: 3386-19, 1713-1714-20) tagit ställning till vilket underlag momsen ska beräknas på när ett moderbolag tillhandahållit momspliktiga tjänster till helt eller delvis momsbefriade dotterbolag. Kammarrätten går på Skatteverkets linje i båda målen och slår fast att omvärdering av momsunderlaget skulle ske upp till nedlagda kostnader såsom dessa beräknats av Skatteverket. Frågan kommer att prövas i högre instans då Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd under våren 2022.