Innehåll

Rätt Moms 2022 – Anna Sandberg Nilsson och Lena Westfahl

Konkursbo

Beskattning

När ett företag går i konkurs tar en konkursförvaltare över förvaltningen av tillgångar och skulder. Det är konkursförvaltarens skyldighet att registrera konkursboet för moms om konkursgäldenären (företaget som gått i konkurs) bedrivit momspliktig verksamhet. I och med att konkursboet fortsätter driva verksamheten alternativt avslutar verksamheten kommer det att finnas affärshändelser som ska redovisas i en skattedeklaration. För företaget som gått i konkurs (konkursgäldenären) så innebär konkursutbrottet att skatt- och redovisningsskyldighet inträder för alla transaktioner som företaget inte tidigare har redovisats moms för. För förskott inträder redovisningstidpunkten vid betalning. Om t.ex. företaget fakturerat i förskott till kunder och ännu inte fått betalt eller om företaget mottagit förskottsfakturor som man ännu inte betalt så ska redovisning av moms ändå ske p.g.a. konkursutbrottet.

Konkursförvaltaren ska lämna skattedeklarationer från och med tidpunkten för konkursutbrottet, dvs. för de affärshändelser som inträffar efter konkursutbrottet. Konkursgäldenärens sista skattedeklaration sträcker sig från den senaste utgångna redovisningsperioden till dagen för konkursutbrottet.

Kommentar

Konkursboet räknas som ett eget skattesubjekt när det gäller moms. Med det menas att konkursboet är en skattskyldig person.

Skatteverket har i ett ställningstagande (120601, dnr: 131 393807-12/111) uttalat sig om möjligheten att dra av momsen på konkursförvaltararvodet:

”Ett konkursbos kostnader för att avveckla gäldenärens verksamhet kan normalt räknas som allmänna omkostnader för denna verksamhet eftersom konkursboet träder i gäldenärens ställe. Detta gäller även om kostnaderna avser åtgärder som enbart blir aktuella när verksamheten avvecklas i en konkurssituation, exempelvis konkursbouppteckning och edgångssammanträde. Avser konkursförvaltarens arvode sådana åtgärder kan arvodet utgöra en allmän omkostnad. Kostnader för åtgärder som konkursförvaltaren vidtar mot tidigare revisorer och mot tidigare styrelseledamöter för olovlig vinstutdelning utgör också allmänna omkostnader.

För den ingående skatten på sådana allmänna omkostnader finns avdragsrätt om gäldenärens verksamhet i sin helhet medfört skattskyldighet till mervärdesskatt. Har verksamheten endast delvis medfört skattskyldighet måste en uppdelning av den ingående skatten göras på förvaltararvodet till den del det är gemensamt för en verksamhet som medför skattskyldighet och en verksamhet som inte medför skattskyldighet. Avdrag får endast göras för den del av skatten som hänför sig till verksamhet som medför skattskyldighet.

Som allmänna omkostnader räknas däremot inte kostnader som direkt avser omsättning av olika tillgångar i verksamheten. Avdragsrätten för ingående skatt på sådana kostnader bestäms av om omsättningen medför avdragsrätt eller inte. Är omsättningen av tillgången skattepliktig kan fullt avdrag göras för den ingående skatten. Är omsättningen däremot undantagen från skatteplikt saknas avdragsrätt. Avser en del av arvodet åtgärder som direkt går att hänföra till en undantagen omsättning av en tillgång i verksamheten saknas således avdragsrätt för den ingående skatten på denna del. Om tillgångarna ingår i en överlåtelse av hel verksamhet eller del av verksamhet som omfattas av 3 kap. 25 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, anses dock kostnaderna i samband med överlåtelsen utgöra allmänna omkostnader.”