Innehåll

Rätt Moms 2021 – Anna Sandberg Nilsson och Lena Westfahl

Lotteri

Momsreglerna skiljer på lotterier, vadhållning och andra former av spel samt spel på lyckohjul, jämfört med förströelsespelautomater som t.ex. flipperspel. Spel på förströelseautomater som inte ger vinst eller ger vinst i form av frispel eller utökad speltid är momspliktigt till skattesatsen 25 %. Vissa former av spel, lotterier och vadhållning samt spel på lyckohjul omfattas däremot av undantaget för moms på lotterier och är momsfritt. Avgörande är avsikten att den som betalar insatsen har hopp om en chans till utbetalning av en vinst när tillhandahållandet är momsfritt. Den som betalar för flipperspel, bilspel etc. betalar däremot för att få nyttja spelet en viss tid eller för ett visst antal kulor, vilket är momspliktigt.

Lagrum

3 kap. 23 § 5 p mervärdesskattelagen (1994:200)

Beskattning

Lotterier, vadhållning och andra former av spel är undantagna från moms. Med lotteri menas detsamma som i lotterilagen (1994:1000). Det betyder att till momsfria lotterier hänförs:

  • lottning, gissning, vadhållning och liknande förfaranden,

  • bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel,

under förutsättning att en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få.

Undantaget från moms innebär att lotteriarrangören eller dennes ombud ska sälja lottsedlar, tipsspel m.m. utan moms. På förmedlingsprovisioner och förmedlingsavgifter utgår däremot moms.

Mot bakgrund av EU-rätten har Skatteverket redogjort för sin uppfattning i en styrsignal om förströelsespelsautomater (090128, dnr: 131 125212-09/111). Det medför att det utgår 25 % moms på flipperspel, bilspel, skjutspel, photoplay etc. Bakgrunden till det är att spel på förströelsespelsautomater, som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel eller utökad speltid, sker på ett sådant sätt som inte är typiskt för vadslagning, lotterier eller andra hasardspel. Istället är avgiften en ersättning för att få nyttja spelet för en viss tid eller för ett visst antal kulor.

Undantaget för vadslagning, lotterier och andra former av hasardspel i EU:s direktiv eller i de domar som behandlar detta har motiverats av praktiska skäl eftersom det lämpar sig dåligt att ta ut moms på dessa transaktioner.

I ett ställningstagande anger Skatteverket (100610, dnr 131 428640-10/111) att ersättning för spel på lyckohjul omfattas av undantaget för lotterier. Vid spel på lyckohjul är den huvudsakliga avsikten att den som betalar insatsen har en chans till utbetalning av en vinst i form av en vara. Det finns inget annat än just möjligheten till vinst förbundet med insatsen. Däremot anser Skatteverket att marknads- och tivolinöjen som t.ex. ringkastning, bollkastning, pilkastning, skjutbanor och andra liknande aktiviteter inte omfattas av lotteriundantaget utan är momspliktigt till skattesatsen 25 %.

Enkelt bolag

Skatteverket har i ett ställningstagande (170821, dnr: 202 283902-17/111) kommenterat vad som gäller när två parter går samman för att i ett enkelt bolag bedriva lotteri- eller spelverksamhet.

”Om två parter har ingått ett samarbetsavtal i syfte att bedriva en lotteri- eller spelverksamhet (i fortsättningen enbart benämnd spelverksamhet) inom ramen för ett enkelt bolag är undantaget tillämpligt på båda parternas ersättning under förutsättning att de gemensamt omsätter lotteriet eller spelet till kunderna. Det innebär att spelverksamheten ska framstå som en särskild verksamhet som bedrivs gemensamt.

En bedömning om det är fråga om en särskild verksamhet som bedrivs gemensamt av parterna eller om den ena parten tillhandahåller varor eller tjänster till den andra parten ska göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till

  • vem eller vilka som har ansvaret för spelverksamheten

  • hur resultatet och den ekonomiska risken fördelas

  • om spelverksamheten är skild från eventuell verksamhet som parterna bedriver i övrigt.

Bedömningen ska i första hand göras utifrån det samarbetsavtal som parterna har ingått och i vilket de har reglerat sina åtaganden. Det är samarbetsavtalets verkliga innebörd som ska ligga till grund för den mervärdesskatterättsliga bedömningen.”