När någon är betalningsskyldig för moms finns en skyldighet att momsregistrera sig. Det görs genom att blanketten Företagsregistrering (SKV 4620) lämnas in till Skatteverket eller via registrering på webbplatsenwww.verksamt.se. En skyldighet att registreras till moms finns bl.a. i följande fall:
När någon enligt huvudregeln är betalningsskyldig för moms. En årsomsättningsgräns på 80 000 kronor finns i Sverige. För den som har avdragsrätt i vissa fall, till exempel för nystartad verksamhet. När en beskattningsbar person (näringsidkare) köper in momspliktiga varor från EU. Vid import av momspliktiga varor till Sverige från ett land utanför EU i vissa fall. Vid felaktigt påförd moms i faktura. Vid så kallad frivillig beskattning under uppbyggnadsskede.
Därutöver medför huvudregeln enligt första punkten ovan att registreringsskyldighet även uppkommer i följande fall:
När en beskattningsbar person (näringsidkare) köper in momspliktiga tjänster från Sverige för vilka så kallad omvänd betalningsskyldighet (förvärvsbeskattning) föreligger. När en beskattningsbar person (näringsidkare) köper in momspliktiga tjänster enligt huvudregeln från utlandet.
Alla företagsformer utom enskild näringsidkare måste registreras hos Bolagsverket för att kunna starta sin verksamhet. En enskild näringsidkare som vill skydda sitt företagsnamn kan också registrera sig hos Bolagsverket.
Den som kan tillämpa årsomsättningsgränsen på 80 000 kronor är momsbefriad och behöver därför inte (men kan frivilligt) momsregistrera sig eller redovisa moms. Den som är momsbefriad kan inte heller göra avdrag för ingående moms på kostnader. Om den beskattningsbara personen inte är momsregistrerad gäller momsbefrielsen utan att man behöver göra en ansökan hos Skatteverket. Om däremot den beskattningsbara personen redan är momsregistrerad måste denne ansöka om befrielse hos Skatteverket.
Lagrum
16 kap. mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023
1 kap. 1, 2, 2 a-e §§, 9 d kap. mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
7 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244)
2 kap. skatteförfarandeförordningen (2011:1261)
Beskattning
Alla som är skyldiga att redovisa moms ska redovisa momsen för varje redovisningsperiod i en mervärdesskattedeklaration (momsdeklaration). Redovisningsperioden för moms är en kalendermånad, ett kvartal eller ett helt beskattningsår beroende på omsättningens storlek. I samband med registreringen tar Skatteverket ställning till vilken redovisningsmetod respektive redovisningsperiod som ska tillämpas.
Den som är momsregistrerad är skyldig att underrätta Skatteverket om ändringar inom två veckor från det ändringen inträffade. Meddelandet ska lämnas skriftligen.
Blanketter som används vid ny- och avregistrering samt vid ändringar är följande:
Företagsregistrering (SKV 4620)
Skatteanmälan för utländska företagare (SKV 4632)
Ändringsanmälan (SKV 4639)
Ett beslut om registrering gäller från den dag registreringsbeslutet fattas. Det är inte möjligt att bli registrerad retroaktivt.
Innan en momsregistrering kan ske måste i vissa fall särskilda beslut om beskattning fattas. Detta gäller bl.a. för följande:
frivillig beskattning vid lokaluthyrning under uppbyggnadsskede
frivillig beskattning för konstnärer
frivillig beskattning vid EU-förvärv då förvärvströskeln inte har överskridits
mervärdesskattegrupp (gruppregistrering)
representant för enkelt bolag eller partrederi
ombud för utländsk företagare.
Efter registreringen upprättar Skatteverket ett registerutdrag där det framgår om företaget till exempel är godkänd för F-skatt, är momsregistrerat och registrerat som arbetsgivare. Registerutdraget visar vilka uppgifter Skatteverket har om ett företag i sina register.
Alla som momsregistreras ska tilldelas ett särskilt momsregistreringsnummer av Skatteverket. Momsregistreringsnumret är konstruerat utifrån person- eller organisationsnumret och inleds med SE, som är den svenska landskoden, och avslutas med 01. Eftersom varken bindestreck eller mellanrum ska finnas, skrivs momsregistreringsnumret på följande sätt:
Sverige | SE999999999901 | 12 siffror |
Momsregistreringsnumret som kallas VAT-nummer inom EU spelar en viktig roll i såväl svensk handel som i EU-handeln och ska bl.a. framgå på fakturor.
Kommentar
Att företag som säljer momspliktiga varor och tjänster ska momsregistrera sig är många gånger en självklarhet. Men att momsfria företag eller föreningar är skyldiga att momsregistrera sig när de köper in varor och tjänster från utlandet är för många okänt. Dessa aktörer kan bli skyldiga att momsregistrera sig för sina utländska inköp och redovisa s.k. förvärvsmoms som de många gånger inte har någon avdragsrätt för utan en inbetalning av förvärvsmomsen måste ske.
Registreringens betydelse
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har prövat vilken betydelse en registrering har vid bedömningen av rätt till avdrag för ingående skatt (HFD 2021 ref. 52). Enligt HFD är Skatteverkets beslut om registrering en bekräftelse på att Skatteverket vid tiden för beslutet har bedömt att någon är betalningsskyldig och bedriver ekonomisk verksamhet. När betalningsskyldigheten för moms väl har fastställts skulle det strida mot principerna om skydd för berättigade förväntningar och om rättssäkerhet att - bortsett från fall av bedrägeri eller missbruk - med retroaktiv verkan omprova detta beslut. Skatteverket har i ställningstagande (221220, dnr: 8-2068095) uttalat sig om registreringens betydelse för egenskapen av beskattningsbar person och rätten till momsavdrag. Om någon i god tro blivit momsregistrerad gäller egenskapen av beskattningsbar person till dess verksamheten upphör eller fram till den tidpunkt då Skatteverket meddelat en ändrad uppfattning. Det innebär att utgående och ingående moms ska redovisas enligt gällande regler. Skatteverket kan inte med retroaktiv verkan neka avdrag för ingående moms om inköpet har gjorts till den verksamhet som tydligt framkommit i registreringsanmälan. Skatteverket menar dock att registreringen inte kan anses ha sådan rättsverkan att den ger rätt till momsavdrag om inköpet är kopplat till en transaktion som omfattas av undantag från moms, eller inte utgör en beskattningsbar transaktion. Oavsett utgången i HFD 2021 ref. 52 anser Skatteverket alltså att avdragsrätt i strid med mervärdesskattelagen eller mervärdesskattedirektivet inte kan medges även om momsregistrering skett.
Kammarrätten i Stockholm har i en dom (211103, mål nr: 6581-6584-20) med stöd av HFD 2021 ref. 52 medgivit momsavdrag mot bakgrund av att bolaget blivit momsregistrerat. Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd vilket innebär att kammarrättens dom inte kommer prövas av HFD. Med anledning av domen har dock Skatteverket i en skrivelse (220224, dnr: 8-1523359) uttalat att man inte delar kammarrättens bedömning. Skatteverket anser inte att rätt till momsavdrag finns i en situation som den aktuella eftersom inköpen inte kan anses kopplade till någon tjänst som tillhandahålls. Målet gällde gratistransaktioner som inte ger rätt till momsavdrag, enligt Skatteverket.
I ytterligare ett mål har rätt till momsavdrag medgivits med stöd av HFD 2021 ref. 52. Det är Kammarrätten i Göteborg (220906, mål nr 599-601-22) som har medgivit rätt till momsavdrag för inköp till ett bolags verksamhet trots att bolaget inte tagit betalt för tillhandahållna tjänster till dotterbolag. Skatteverket har i en rättsfallskommentar (230515, dnr: 8-2371900) uttalat att man inte delar kammarrättens bedömning eftersom momsavdrag inte bör medges i en situation som den aktuella. Målet har överklagats av Skatteverket och HFD har meddelat prövningstillstånd.