Definition
Vid handel med skrot mellan företag används omvänd beskattning. Skälet till omvänd skrotmoms är omfattande momsbedrägerier främst i ledet före uppköparna. Omvänd beskattning innebär att köparen i stället för säljaren redovisar momsen. Säljaren debiterar inte moms i fakturan utan överlåter i vissa fall på köparen att redovisa momsen. Se vidare ordet omvänd betalningsskyldighet.
Lagrum
16 kap. 14 § mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023
1 kap. 2 § första st. 4e mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
Beskattning
För att omvänd skrotmoms ska komma i fråga ska följande förutsättningar vara uppfyllda. Det ska vara fråga om en beskattningsbar transaktion mellan beskattningsbara personer (företag) som är eller ska vara momsregistrerade.
Regeln omfattar varor som är avfall och skrot av vissa uppräknade metaller enligt nedan, omsmältningsgöt av järn eller stål samt avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer. Sedan 1 oktober 2021 har det skett en lagändring och kopplingen till nummer i Kombinerad nomenklatur (KN-nr) har slopats till förmån för en anpassning till allmänt språkbruk.
Metaller som omfattas:
järn och stål
koppar
nickel
aluminium
bly
zink
tenn
andra oädla metaller
Vad gäller vilket skrot och avfall som omfattas ger inte ovanstående lista i själva momslagen tillräckligt med information utan man måste titta på de förklarande anmärkningarna som finns till tulltaxan. Av dessa framgår att det med avfall och skrot förstås följande. Metallavfall från tillverkning eller mekanisk bearbetning av metall samt metallvaror som är slutgiltigt oanvändbara för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada, sönderdelning, slitage eller annan orsak. Dessa tre kategorier av metallavfall kommenteras särskilt i propositionen (prop. 2012/13:1 s. 316) på följande sätt:
”Metallavfall från tillverkning
I verkstads- och tillverkningsindustrin uppstår avfall vid t.ex. stansning och varvning. Det är enbart metallavfall som blir föremål för omvänd skattskyldighet. Metallavfall från tillverkning kan vara t.ex. metallspån och metallrester.
Metallavfall från mekanisk bearbetning av metall
En del av återvinningsföretagens verksamhet är att mekaniskt bearbeta metallavfall för leverans till gjuteri- och stålindustrin. Det kan vara fråga om att klippa, krossa eller sortera metallavfallet på det sätt som efterfrågas av återvinningsföretagens kunder. När sådant bearbetat metallavfall säljs vidare omfattas även denna omsättning av omvänd skattskyldighet. För det fall metallavfallet bearbetas och sedan gjuts till metalltackor omfattas en efterföljande försäljning av metalltackorna inte av reglerna om omvänd skattskyldighet. Metallavfall från annan mekanisk bearbetning av metall, t.ex. vid formning, valsning och skärning, omfattas också av omvänd skattskyldighet.
Metallavfall från metallvaror som är slutgiltigt oanvändbara
Bedömningen av när en metallvara är slutgiltigt oanvändbar kan innebära gränsdragningsproblem och därmed tillämpningssvårigheter. Det rör sig inte om skrot och avfall om metallvaran kan användas efter reparation eller renovering för sitt ursprungliga ändamål. En vara är slutgiltigt oanvändbar när den inte går att återställa till användbart skick.
När en metallvara består av endast en metall klassificeras den enligt sitt ursprungliga KN-nummer så länge den är igenkännlig som en sådan vara. När den är slutgiltigt oanvändbar för sitt ursprungliga ändamål på grund av skada, sönderdelning, slitage eller annan orsak är den inte längre att anse som en vara utan som skrot och avfall. När en vara består av metall men även andra material måste en bedömning först göras avseende om det är fråga om en metallvara. Det bör poängteras att det enbart är metallvaror som efter skada, sönderdelning, slitage eller annan orsak kan utgöra avfall och skrot av metall. Efter detta görs samma bedömning som ovan, dvs. igenkännlighet och om metallvaran är att anse som slutgiltigt oanvändbar. Som Tullverket har påpekat saknar det vid bedömningen av om en vara är att anse som skrot och avfall betydelse huruvida det är ekonomiskt försvarbart att återställa varan till användbart skick.”
Kommentar
Näringslivet har framfört stor oro att inte bara företag som handlar med skrot omfattas av regelverket utan alla företag som erhåller ersättning för sitt sorterade avfall. Lagstiftaren har i förarbeten till reglerna försökt bemöta denna oro och uttalar att i skrotbranschen är det kutym att köparen ställer ut en självfaktura efter att säljaren visat att denne är momsregistrerad (prop. 2012/13:1 s. 309-310, 313). Vidare anges följande:
”När det gäller de specifika förhållandena i skrotbranschen måste regeringen dock framhålla att försäljning till uppköparna redan idag sker genom självfakturering. Dessa transaktioner, som utgör 90 procent av den totala omsättningen av järn- och metallskrot, kommer således inte bli mer betungande för säljarföretagen än idag.”
Skatteverket har omvandlat tidigare broschyrer till webbsidor (SKV 564) där ett antal frågor besvaraswww.skatteverket.se.