Tröskelvärde

Tröskelvärde för mindre företag

Av tabellen nedan framgår till vilket tröskelvärde EU-länderna får befria mindre företag från skattskyldighet till moms. Sedan 2017 har Sverige en omsättningsgräns. Omsättningsgränsen i Sverige höjdes från 30 000 till 80 000 kronor exklusive moms den 1 juli 2022. Den föreslås höjas till 120 000 kronor per 1 januari 2025.

Den som kan tillämpa omsättningsgränsen är momsbefriad och behöver därför inte momsregistrera sig eller redovisa moms. Den som är momsbefriad kan inte heller göra avdrag för ingående moms på kostnader. Se vidare ordet omsättningsgräns.

Tröskelvärden per 1 januari 2023.

E-handelspaketet - tröskelvärde vid bestämmande av beskattningsland fr.o.m. 1 juli 2021 - 10 000 euro

Den 1 juli 2021 infördes nya regler för e-handel inom EU. Det innebar bl.a. att reglerna för distanshandel ändrades inom EU. I samband med det införds en gemensam EU-tröskel för distansförsäljning av varor till privatpersoner inom EU och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster.

När man beräknar omsättningströskeln ska det sammanlagda värdet ingå av total distansförsäljning av varor och tjänster till samtliga medlemsstater, inte per medlemsstat. Omsättningströskeln uppgår till 99 680 kronor (10 000 euro) exkl. moms. Lokala försäljningar inom en medlemsstat ingår inte i underlaget. Omsättningströskeln är frivillig och huvudregeln som innebär en beskattning i mottagarens medlemsstat får alltid tillämpas i stället, men då i minst två kalenderår.

Tröskelvärde vid förvärv utan VAT nummer inom EU

När ett svenskt företag är köpare av en vara från annat EU-land ska företaget uppge sitt VAT-nummer till säljaren. Säljaren kommer då att kontrollera köparens VAT-nummer. Genom att åberopa sitt VAT-nummer har det svenska företaget visat att man är momsregistrerat i Sverige och att man kommer att redovisa förvärvsmoms i Sverige. Om köparen endast bedriver momsfri verksamhet så har denne inget VAT-nummer. Det medför att säljaren kommer att fakturera sitt lands moms alternativt gäller reglerna för distansförsäljning. Vid distansförsäljning kan säljaren tvingas redovisa svensk moms. Oavsett i vilket land momsen redovisas blir den en kostnad för den svenske köparen. Som exempel kan nämnas en svensk läkare som endast bedriver momsfri sjukvård.

Sverige är ett högskatteland med 25 % moms och det kan därför löna sig för läkaren i exemplet ovan att göra sina större inköp i utlandet där momsen är lägre. För att Sverige inte ska förlora momspengar på grund av den höga skattesatsen finns regler som säger att läkaren vid en viss gräns ska momsregistreras i Sverige. När denne överskridit den s.k. förvärvströskeln som i Sverige uppgår till 90 000 kronor, ska läkaren registrera sig för moms i Sverige. Det medför att vid nästa inköp av varor från EU kan läkaren uppge sitt VAT-nummer. Säljaren kommer då inte vara skyldig att redovisa moms. Läkaren är nu i stället skyldig att redovisa förvärvsmoms i Sverige. När denne mottar fakturan ska den omräknas till svenska kronor och därefter ska moms beräknas på inköpet (förvärvet). Beroende på vilken typ av vara som avses ska momsen beräknas utifrån någon av skattesatserna 6 %, 12 % eller 25 %. Eftersom läkaren endast bedriver momsfri verksamhet får ingen förvärvsmoms redovisas som ingående moms utan redovisning kommer endast att ske av utgående förvärvsmoms. Den beräknad utgående förvärvsmomsen ska inbetalas till staten. Genom att tilldela läkaren ett VAT-nummer uppnår vi att Sverige får in momspengar även om inköpen görs från andra EU-länder. Förvärvströskeln på 90 000 kronor innebär att det föreligger ett fribelopp upp till det aktuella beloppet.

Med anledning av regler avseende beskattning av tjänster som infördes 2010, har frågan uppkommit kring förvärvströskeln när köparen är skyldig att momsregistrera sig på grund av inköp av tjänster från andra EU-länder. Skatteverket uttalar på Rättslig vägledning att en näringsidkare kan tillämpa tröskelvärdet, och därigenom bli debiterad säljarlandets moms, även om näringsidkaren är registrerad till moms i Sverige. Det är även möjligt om köparen av misstag lämnat ut sitt VAT-nummer till säljaren. Kan köparen visa att säljaren har underrättats om misstaget och därefter debiterat sitt lands moms, så kan förvärvströskeln användas och köparen är inte skyldig att redovisa förvärvsmoms i Sverige. Det förutsätter att förvärvströskeln om 90 000 kronor inte överskrids.

De regler som nu beskrivits utifrån ett svenskt perspektiv gäller även i övriga EU-länder. Det som skiljer är att förvärvströskeln variera mellan olika länder. Länder med hög momssats har generellt ett lägre tröskelvärde än länder med låg momssats. Skälet till det är att högskatteländerna vill ”tvinga” in sina momsfria företag i det egna momssystemet så tidigt som möjligt. Därigenom tillfaller momspengarna det egna landet.

Av tabellen nedan framgår tröskelvärdena vid förvärv från EU per 1 januari 2021. Källa: EU-kommissionen m.fl.