Rätt Moms 2022 – Anna Sandberg Nilsson och Lena Westfahl

VAT-nummerkontroll

Definition

VAT-nummer betyder momsregistreringsnummer.VAT är en förkortning för ”Value Added Tax” och betyder mervärdesskatt. VAT-numret måste användas vid handel med vara inom EU. Däremot kan person- och organisationsnumret användas vid handel inom Sverige om det av fakturor klart framgår att det angivna numret även avser registrering för moms.

Den 1 januari 2020 infördes skärpta krav på att köparen ska vara momsregistrerad i ett annat EU-land för att en varuleverans till annat EU-land ska kunna ske utan moms. Tidigare räckte det med att köparen var en beskattningsbar person. Den nya regeln innebär att det är viktigt att företag har bra rutiner för att kontrollerat giltigheten på köparens VAT-nummer redan innan försäljning.

Vid handel med tjänster mellan beskattningsbara personer fyller VAT-numret en funktion även om det inte uttryckligen i lag ställs samma krav på ett VAT-nummer hos köparen som vid handel med varor. För att sälja en tjänst utan moms krävs att köparen är en beskattningsbar person i ett annat land än Sverige. VAT-numret visar att du är en beskattningsbar person men även utan momsregistrering och VAT-nummer kan man vara beskattningsbar person när det gäller handel med tjänster. Det får då bevisas på annat sätt.

Varuhandel inom EU

VAT-numret är en viktig förutsättning för att EU-handeln ska fungera. och ska bl.a. anges i fakturan och i en periodisk sammanställning. VAT-numret fungerar som ett körkort. När ett svenskt företag säljer en vara till en köpare inom EU och följande förutsättningar är uppfyllda ska säljaren inte debitera svensk moms i fakturan:

  • En gränsöverskridande leverans görs mellan olika medlemsländer inom EU och

  • köparen åberopar (hänvisar till) sitt VAT-nummer, dvs. köparen anger att denne är momsregistrerad och har ett momsnummer (VAT-nummer) i ett annat EU-land än Sverige.

Observera att andra punkten kräver att det föreligger identitet mellan köparen och innehavaren av det åberopade VAT-numret. Detta innebär att det ställs stora krav på att säljaren kan bevisa att köparen och angivet VAT-nummer hör ihop. Skatteverket har i ställningstagande (200116, dnr: 8-13417) redogjort närmare för tillämpningen från 2020 då fler rekvisit måste vara uppfyllda för att säljaren ska kunna redovisa en EU-försäljning av varor utan svensk moms. Följande ska vara uppfyllt:

  • Köparen ska vara momsregistrerad i ett annat EU-land.

  • Köparen ska även ha meddelat sitt giltiga momsregistreringsnummer till säljaren.

  • Dessutom ska säljaren ha lämnat korrekta uppgifter om omsättningen i den periodiska sammanställningen.

Vid försäljning av varor inom EU ska säljaren:

  • kontrollera att det VAT-nummer som åberopas av köparen är giltigt,

  • säkerställa att det finns identitet mellan köparen och det åberopade VAT-numret, dvs. kontrollera att VAT-numret verkligen tillhör köparen och ingen annan, och

  • inneha dokumentation som visare på vilket sätt punkt 1 och 2 har kontrollerats.

Det är säljarens skyldighet att göra dessa kontroller. Om köparens VAT-nummer visar sig vara felaktigt kan säljaren tvingas betala moms i efterhand.

Det är säljarens skyldighet att göra dessa kontroller. Om köparens VAT-nummer visar sig vara felaktigt kan säljaren tvingas betala moms i efterhand.

Skatteverket har även uttalat att köparen måste ha meddelat sitt VAT-nummer senast i samband med omsättningen av varorna men att det kan finnas situationer där det kan godtas att detta sker i efterhand.

Hur kan kontroll och dokumentation ske?

VAT-numret kan enkelt kontrolleras i VIES-systemet via EU-kommissionens webbplats. Det går även att kontrollera VAT-numret via Skatteverkets webbsidawww.skatteverket.seeller genom att ringa Skatteverket. Tjänsten hos Skatteverket heter »Kontrollera köparens momsregistreringsnummer” (VAT-nummer) och där finns en uppkoppling mot systemet VIES. I samband med kontrollmomentet uppmanas säljaren ta en utskrift av svaret.

Skatteverket anger i sin Rättsliga vägledning 2020 att myndigheten anser att en säljare på lämpligt sätt måste säkerställa att det åberopade VAT-numret verkligen är den aktuelle köparens VAT-nummer. Säljaren måste inneha dokumentation som visar på vilket sätt detta kontrollerats. Skatteverket uppger bland annat vilka dokument som kan användas för att kontrollera köparens status och hur företagen ska se på gjorda kontroller, god tro och en hantering utifrån att alla förutsättningar är uppfyllda. Skatteverket uttalar bland annat:

”Om säljaren har gjort dessa kontroller av VAT-numret samt vad som övrigt rimligen kan krävas i det enskilda fallet och samtidigt är i god tro, ska transaktionen undantas från mervärdesskatt om övriga förutsättningar för undantaget är uppfyllda. Det gäller även om det i efterhand visar sig att t.ex. köparen inte har varit registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land.”

Även om det ställs höga krav på säljaren i samband med försäljning av varor inom EU så har EU-domstolen öppnat upp för en mer positiv inställning till begreppet god tro i en dom från 27 september 2007 (C-409/04 Teleos plc m.fl.). EU-domstolen slår fast att det är väsentligt för rättssäkerheten inom EU att en säljare som vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa sin rätt att tillämpa ett undantag från moms, ska kunna förlita sig på att inte vid ett senare tillfälle åläggas att redovisa moms till staten. Skatteverket uttrycker liknande uppfattning i ett ställningstagande (071205, dnr: 131 600012-07/111).

Vad gör en säljare som saknar dokumentation som identifierar köparen och dennes VAT-nummer?

Som säljare är det då säkrast att fakturera svensk moms. Det är då upp till köparen att styrka och lämna över dokumentation som styrker dennes identitet. Momsen kan då krediteras i efterhand.

Internationell handel med tjänster

För tjänster finns inte krav på att köparen ska ange sitt VAT-nummer, det räcker att denne är en beskattningsbar person. Därför kan det uppkomma differenser mellan skattedeklarationen och den periodiska sammanställningen. Har man fått ett VAT-nummer från sin köpare är det inget som hindrar att man självmant gör en kontroll av VAT-numret liknande den kontroll som krävs vid varuförsäljning inom EU.

Skatteverket kan be säljaren att styrka att köparen är en beskattningsbar person. Skatteverket har i ett ställningstagande (180125, dnr: 202 460649-17/111) redogjort för sin syn på beskattningsland för tjänster och bevisbördans placering och sammanfattar sin syn enligt följande:

”För att en tjänst enligt huvudreglerna ska vara omsatt inom landet ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Även om det är Skatteverket som har bevisbördan för att det har förekommit intäkter, vilket kan medföra en skyldighet för säljaren att betala mervärdesskatt, kan bevisbördan för om tjänsten är omsatt inom landet inte odelat läggas på Skatteverket.

Säljaren är normalt den ende som kan prestera en utredning om tjänsten är omsatt inom landet eller utomlands. Om Skatteverket har gjort sannolikt att säljaren har omsatt en tjänst är det enligt Skatteverkets uppfattning säljaren som ska visa vilken status köparen har och, om köparen är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap, var köparen är etablerad för att en bedömning ska kunna göras om omsättningen är gjord inom landet eller utomlands. Det förutsätter att säljaren känner till och har uppgifter om köparens identitet.

Om köparen av en tjänst enligt huvudreglerna är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och är etablerad i ett annat land än Sverige är tjänsten omsatt utomlands. Säljaren måste i så fall hämta in uppgifter från köparen som visar att dessa förutsättningar är uppfyllda.

En säljare som inte med säkerhet kan fastställa om köparen är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap får betrakta köparen som en icke beskattningsbar person. Det innebär att säljaren alltid har en möjlighet att fastställa köparens status även om säljaren inte har tillräckligt med uppgifter.

Det förhållandet att en säljare förhåller sig passiv och inte undersöker vilken status köparen har medför inte att tjänsten är omsatt utomlands. I en sådan situation får säljaren presumeras ha tillhandahållit tjänsten till någon som inte är en beskattningsbar person. Det innebär att tjänsten är omsatt inom landet.”

Telekommunikations-, sändnings- och elektroniska tjänster (B2C)

När dessa tjänster säljs mellan företag (B2B) kan Skatteverket be säljaren styrka att köparen är beskattningsbar person enligt det som anges ovan. Om telekom, sändnings och elektroniska tjänster säljs till icke beskattningsbara personer, t.ex. till privatpersoner (B2C) inom EU beskattas dessa sedan 2015 i köparens land. Detta innebär att säljaren måste visa i vilket land köparen finns. Skatteverket har i flertalet ställningstaganden berört vad som måste visas kring dessa tjänster.

  • Begreppet ”faktisk användning och utnyttjande” (141007, dnr: 131 550782-14/111).

  • Presumtioner för var köparen är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas (181129, dnr: 202 488735-18/111)

Se vidare orden elektronisk tjänst och telekommunikationstjänst.

Lagrum

3 kap. 30 a §, 5 kap. mervärdesskattelagen (1994:200)

35 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244)

Kommentar

Exempel på situationer då det kan vara särskilt svårt att identifiera och styrka köparens identitet är när säljaren och köparen inte tidigare har haft en affärsförbindelse och där köparen hämtar varorna hos säljaren i Sverige, i kombination med att betalning sker kontant. I en sådan situation uppmanar Skatteverket säljaren att kräva en momsregistreringshandling från myndighet i köparens hemland samt kopia av pass och eller annan identitetshandling på den person som hämtar varorna hos säljaren. Skulle varan hämtas av ett ombud ska det dessutom finnas dokument som styrker att ombudet får företräda köparen. Observera även att det enligt Skatteverket inte räcker att man kontrollerar köparens VAT-nummer vid tillfället när man lägger upp den nya kunden.