Rätt Skatt 2019 - Urban Kardvik & Lars Samuelsson

Enskild näringsverksamhet  sole proprietorship

Definition

Näringsverksamhet som bedrivs av en enskild person.

Lagrum

2 kap. 23 §, 13 kap. 6-8 §§, 14 kap. 12 § och 42 kap. 34 § IL

Kommentar

Den som bedriver enskild näringsverksamhet (enskild firma) beskattas för överskottet av verksamheten. Man beskattas alltså inte efter hur mycket man har tagit ut från firman. Uttagen påverkar dock kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond vilket i förlängningen kan påverka det skattepliktiga resultatet.

Om verksamheten går med underskott rullas det vidare och kvittas mot överskott kommande år. Underskott av enskild näringsverksamhet kan inte övertas av någon annan, oavsett om verksamheten överlåts genom köp, byte eller liknande (oneröst fång) eller arv, gåva, bodelning, testamente eller liknande (benefikt fång).

I de fall det finns ett kvarstående underskott när verksamheten läggs ned, eller överlåts, medges i stället den tidigare ägaren avdrag med 70 procent av underskottet i inkomstslaget kapital. Avdraget ska göras beskattningsåret efter det att verksamheten läggs ned, eller, om den skattskyldige begär det, detta år och ytterligare två beskattningsår.

Exempel:

En enskild näringsverksamhet läggs ned beskattningsåret 2018. Då finns ett slutligt underskott på 100 000 kr. Beskattningsåret 2019 medges avdrag med 70 000 kr i inkomstslaget kapital. Avdraget kan efter begäran från den skattskyldige fördelas på beskattningsåren 2020 och 2021.

Begränsningar av underskottet pga. konkurs, ackord eller skuldsanering gäller också slutligt underskott.

Kapitalvinster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter beskattas i inkomstslaget kapital. Återföring av värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar ska då göras i inkomstslaget näringsverksamhet. Detsamma gäller avdrag för förbättrande reparationer och underhåll som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren.

Enskild näringsverksamhet kan vara aktiv eller passiv. All verksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en näringsverksamhet. Självständig verksamhet som bedrivs utanför EES räknas dock som en egen näringsverksamhet, liksom verksamhet som bedrivs i handelsbolag. Detsamma gäller kapitalvinst som beskattas som överskott av passiv näringsverksamhet pga. avyttring av skalbolag.

Aktiv näringsverksamhet

Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte obetydlig omfattning.

För att kravet på aktivitet ska vara uppfyllt krävs normalt en arbetstid motsvarande en tredjedel av en normal årsarbetstid.

Om man vid sidan av en anställning bedriver verksamhet som bygger på egen arbetskraft anses man regelmässigt uppfylla kravet på aktivitet. Detta gäller dock inte verksamheter med betydande balansomslutning, t.ex. fastighetsförvaltning. I en sådan verksamhet krävs en arbetsinsats motsvarande en tredjedel av arbetstiden i en heltidsanställning (ca 500 timmar). Skatteverket anser att ett mindre antal timmar kan godtas om en normal drift inte kräver mer. Gränsdragningen mellan aktiv och passiv verksamhet kan, i många fall, vara svår.

På överskott av aktiv näringsverksamhet utgår egenavgifter.

Passiv näringsverksamhet

Annan näringsverksamhet än aktiv näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig verksamhet som bedrivs utanför EES anses alltid som passiv näringsverksamhet. Även kapitalvinst vid avyttring av skalbolag beskattas som överskott av passiv näringsverksamhet om förutsättningarna för "skalbolagsbeskattning" är uppfyllda.

På överskott av passiv näringsverksamhet utgår särskild löneskatt.

Tänk på

Överskott och underskott kan inte kvittas mellan olika näringsverksamheter.

Deklaration

Enskild näringsverksamhet deklareras på blankett NE.

Rättspraxis

RÅ 2002 ref. 15

Ett mindre skogsbruk ansågs vara aktiv näringsverksamhet då ägaren utförde allt arbete själv.

RÅ 2008 ref. 25

Dödsbodelägare hade inte rätt att överta dödsboets underskott.

 

familjebeskattning

periodiseringsfond

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%