Definition
Ett belopp som ska anses motsvara normal avkastning på kvalificerade andelar.
Lagrum
57 kap. 10 § IL
Kommentar
Gränsbelopp ska beräknas för kvalificerade andelar och består av två delar: årets gränsbelopp samt sparat utdelningsutrymme uppräknat med tre procentenheter.
Vid tillämpning av de s.k. 3:12-reglerna likställs vissa andra delägarrätter med andelar. Det gäller t.ex. vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, konvertibla skuldebrev m.fl. Det innebär att gränsbelopp ska beräknas även för dessa typer av delägarrätter.
Innehavaren av en sådan tillgång har mer karaktären av långivare till företaget än en risktagande andelsägare. För dessa tillgångar är riskpremien därför lägre och sparat utdelningsutrymme får bara räknas upp med statslåneräntan plus en procentenhet. Vid beräkning av årets gränsbelopp för dessa tillgångar får förenklingsregeln eller reglerna om lönebaserat utrymme inte användas.
Utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent. Om utdelning inte lämnas eller om årets utdelning understiger gränsbeloppet sparas överskjutande del och kan nyttjas kommande år, s.k. sparat utdelningsutrymme.
Om en andel avyttras och det finns en klausul i kontraktet om att äganderätten ska övergå först påföljande år anses omkostnadsbeloppet och det sparade utdelningsutrymmet förbrukat i samband med avyttringen, dvs. dagen då köpekontraktet undertecknas. Rätten att beräkna årets gränsbelopp kvarstår dock hos säljaren (Skatteverkets ställningstagande 180228, dnr: 202 97351-18/111). Se vidare årets gränsbelopp.
Gränsbelopp vid inlösen av andelar
Vinst som uppkommer vid inlösen av andelar behandlas som utdelning. Skatteverket har i ett ställningstagande (100624, dnr: 131 452892-10/111) redogjort för hur man anser att gränsbeloppet ska beräknas vid inlösen av kvalificerade aktier.
Vid indragning av aktier med utbetalning till ägaren anses inlösenaktierna inte vara av samma slag och sort som de kvarvarande aktierna. Vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln beräknas omkostnadsbeloppet separat för de olika aktieslagen med utgångspunkt i marknadsvärdena vid den tidpunkt då inlösenaktierna avskiljs.
Exempel:
Aktiekapitalet är 100 000 kr och ska minskas med 50 000 kr. Det sker genom att hälften av aktierna löses in och 50 000 kr återbetalas till aktieägaren. Marknadsvärdet när inlösenaktierna avskiljs är 200 000 kr.
Anskaffningskostnaden för inlösenaktierna kan då beräknas till 25 000 kr (100 000 x 50 000/200 000) och 75 000 kr för de kvarvarande aktierna.
Om inlösenaktierna avskiljs året före avyttringen ska omkostnadsbeloppet beräknas på samma sätt vid beräkning av årets gränsbelopp. Finns det sparat utdelningsutrymme vid avskiljandet ska det proportioneras på samma sätt.
Underlaget för beräkning av gränsbelopp enligt huvudregeln är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna hade avyttrats vid årets början. Om avskiljandet och avyttringen sker samma år finns det inga skilda aktieslag vid årets början. Vid beräkning av gränsbelopp är därför omkostnadsbeloppet för samtliga aktieslag det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga aktier. Har ägaren kvar aktier efter det att inlösen gjorts ska gränsbeloppet proportioneras utifrån marknadsvärdena vid tidpunkten för avskiljandet. Sparat utdelningsutrymme proportioneras på samma sätt. Ett outnyttjat gränsbelopp eller sparat utdelningsutrymme för ett aktieslag kan inte därmed inte föras över till ett annat aktieslag.
Om gränsbeloppet beräknas enligt förenklingsregeln så fördelas det med lika belopp på antalet andelar i företaget. I det fallet görs alltså ingen proportionering på de olika aktierna utifrån marknadsvärdet. Finns det sparat utdelningsutrymme ska detta dock proportioneras utifrån aktiernas marknadsvärde vid tidpunkten för avskiljandet.
Deklaration
Gränsbelopp redovisas på blankett K10.