Rätt Skatt 2019 - Urban Kardvik & Lars Samuelsson

Kapitaltillskott  capital contribution

Definition

Ökar eget kapital utan att företaget gjort någon motprestation, kan komma även från andra än aktieägaren.

Kommentar

Begreppet kapitaltillskott används i reglerna om underskott för att avgöra om hela eller delar av föregående beskattningsårs underskott ska reduceras med en beloppsspärr.

Underskottet begränsas till 200 procent av anskaffningsutgiften för att få det bestämmande inflytandet minskat med gjorda kapitaltillskott.

De kapitaltillskott som ska reducera anskaffningsutgiften är både ovillkorade aktieägartillskott och villkorat aktieägartillskott. Kapitaltillskott i form av avdragsgilla koncernbidrag ska inte reducera anskaffningsutgiften.

Ett kapitaltillskott som ges av ett företag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern ska inte minska anskaffningsutgiften.

Vid förvärv av andelar genom nyemission lämnas ett kapitaltillskott som ska minska anskaffningsutgiften.

Tidigare fanns en möjlighet att förvärva underskottsföretag genom riktade nyemissioner utan att underskottet blev reducerat med beloppsspärren. Detta på grund av att det kapitaltillskott som innebar ägarförändringen (den riktade nyemissionen) inte skulle minska anskaffningsutgiften.

För att förhindra denna skatteplanering ändrades lagstiftningen 2009, men ändringen fick en olycklig utformning. Lagtexten ändrades igen med tillämpning från den 1 januari 2017.

Den nya regeln innebär att utgiften, som ska användas vid beräkningen av beloppsspärren, ska bestämmas på ett särskilt sätt vid förvärv genom nyemissioner. Det gäller för kapitaltillskott vid till exempel nyemissioner:

  1. som helt eller delvis har medfört ägarförändringen,
  2. som har lämnats till underskottsföretaget tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde,
  3. där förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde.

Utgiften för förvärvet ska i sådana fall bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde av tillgången som indirekt belöper på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. Med uttrycket "andelen i underskottsföretaget" avses ägarandelen. När man beräknar värdet av tillgången ska kapitaltillskottet inte räknas med. Den beräknade utgiften ska inte minskas med kapitaltillskottet.

Exempel

Följande exempel, från prop. 2016/17:1 s. 236, illustrerar hur regeln ska tillämpas.

A AB äger underskottsföretaget U AB. U AB har tillgångar med ett verkligt och särskilt värde på 100 och ett underskott som kvarstår från det föregående beskattningsåret på 300. B AB vill förvärva 60 procent av aktierna i U AB genom en riktad nyemission. Som utgångspunkt gäller att värdet av A AB:s andel av U AB före och efter förvärvet (100 respektive 40 procent) ska kvarstå oförändrat och att värdet av U AB:s underskott inte ska påverka priset på aktierna. Ett pris vid ett vanligt köp att jämföra med kan uppskattas till 60, dvs. 60 procent av 100.

B AB förvärvar 60 procent av aktierna i U AB genom en riktad nyemission på 150. När man beräknar hur stor del av det verkliga och särskilda värdet som belöper på den förvärvade andelen ska man utgå från värdet 100, eftersom värdet av kapitaltillskottet på 150 inte ska ingå vid beräkningen. Det värde som belöper på tillgången uppgår då till 60 (100 x 60 procent), vilket är lägre än kapitaltillskottet. Utgiften som man får använda vid beräkningen av beloppsspärren är därför 60. Utgiften för förvärvet ska inte minskas med kapitaltillskottet på 150.

Bestämmelsen fram till den 31/12.2016

Enligt den gamla bestämmelsen ska man inte minska anskaffningsutgiften med kapitaltillskott om ägarförändringen helt eller delvis har skett genom ett kapitaltillskott. Detta gäller under förutsättning att det är uppenbart att förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde som motsvarar kapitaltillskottet.

Regeln var olyckligt utformad och medförde att förvärv genom nyemission blev missgynnade jämfört med direkta förvärv.

Både för förvärv före och efter utgången av 2016 gäller att förvärvare genom kapitaltillskottet måste få en tillgång av verkligt och särskilt värde. Syftet med regeln är att det inte ska vara ett företag utan verksamhet vars enda värde är just underskottsavdraget.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%