Definition

Princip som anger vid vilken tidpunkt inkomster ska tas upp till beskattning.

Lagrum

10 kap. 8 och 13 §§ samt 41 kap. 8-9 §§ IL

Kommentar

Kontantprincipen innebär att inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras och att utgifter ska dras av det beskattningsår då den skattskyldige betalar eller på annat sätt har kostnaden. Tidigare uttrycktes kontantprincipen så att inkomsten skulle vara tillgänglig för lyftning. Skrivningen ändrades när inkomskattelagen infördes, men syftet var inte att ändra innebörden.

Kontantprincipen tillämpas på löpande inkomster och utgifter i inkomstslaget kapital. Betald förskottsränta får dock bara dras av till den del den avser tid fram till utgången av januari året efter beskattningsåret. Bankränta som tillgodoförs den 31 december anses tillgänglig samma dag.

Kontantprincipen gäller även i inkomstslaget tjänst.