Definition

Regler i aktiebolagslagen som hindrar ett företag att låna ut pengar till sina ägare och personer som ingår i den förbjudna kretsen.

Lagrum

21 kap. ABL

11 kap. 45 § och 15 kap. 3 § IL

Kommentar

I aktiebolagslagen finns ett straffsanktionerat förbud för ett aktiebolag att låna ut pengar till företagets aktieägare och vissa andra personer. Reglerna finns dels för att skydda företagets förmögenhet, men även för att hindra att ägarna ska kunna förbruka medel privat utan att dessa har beskattats.

Tidigare beskattades ett förbjudet lån hos ett aktiebolag, numera är aktiebolag undantagna från beskattning. Detta på grund av att reglerna främst är till för att hindra fysiska personer från att kunna konsumera medel som inte beskattats.

Låneförbudet gäller även för ställande av säkerhet.

Följande personer omfattas av låneförbudet, de kallas den förbjudna kretsen:

  • - aktieägare,

  • - styrelseledamöter och verkställande direktör,

  • - närstående till ovanstående,

  • - juridiska personer som en eller flera av ovanstående tillsammans har det bestämmande inflytandet över.

Även om lånet omfattas av låneförbudet finns följande undantag:

  • - Låntagaren är en kommun, en region eller ett kommunalförbund.

  • - Låntagaren tillhör samma koncern som företaget.

  • - Lånet är avsett för låntagarens rörelse och lämnas av rent affärsmässiga skäl.

  • - Lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt budgetlagen.

Den vanligaste situationen är att lånet omfattas av koncernundantaget.

Undantaget för kommersiella lån är tillämpligt bara när det finns en befintlig rörelse som har ett lånebehov. För långivaren måste lånet vara affärsmässigt motiverat.

Om ett förbjudet lån inte omfattas av något undantag går det att ansöka om dispens hos Skatteverket.

Reglerna om beskattning av förbjudna lån har utvidgats till att även omfatta:

  • Lån från en sådan utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en annan svensk stiftelse.

  • Lån som lämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.

  • Lån som lämnas i strid med låneförbudet i stiftelselagen.

Dessa regler gäller bara om förhållandena är sådana att beskattning skulle ha skett om den utländska juridiska personen varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en annan svensk stiftelse.

Synnerliga skäl mot beskattning

Om det finns ett förbjudet lån och inga undantag är tillämpliga är huvudregeln för fysiska personer att lånet ska beskattas. Om det finns synnerliga skäl ska beskattning inte ske.

En omständighet som talar mot beskattning är att lånet har betalats tillbaka före utgången av låntagarens beskattningsår. Om återbetalning skett har ju lånet inte konsumerats och det talar mot beskattning. I ett antal domar från Högsta förvaltningsdomstolen har man sammanfattat följande omständigheter som ska beaktas när man avgör om det finns synnerliga skäl mot beskattning:

  • - förhållandena då lånet togs,

  • - lånets samband med bolagets verksamhet och dess syfte över huvud taget,

  • - bolagets säkerhet för fordran,

  • - låntagarens förmåga att betala tillbaka lånet,

  • - lånetidens längd,

  • - risken för undandragande av skatt,

  • - om lånet har betalats tillbaka.

Tänk på

Om man har blivit beskattad för ett förbjudet lån leder inte ett efterskänkande av lånet till ytterligare beskattning.

Rättspraxis

RÅ 2004 ref. 116

Ett lån beskattades inte på grund av att det fanns synnerliga skäl mot beskattning. Bolaget hade säkerhet, fick marknadsmässig ränta och lånet var kortfristigt.

RÅ 2004 not. 192

Ett lån beskattades, det fanns inte synnerliga skäl mot beskattning. Bolaget saknade säkerhet och lånet hade inget samband med bolagets verksamhet.