Definition
Rationaliseringsförvärv är ett förvärv av skog och skogsmark som görs för att få en mer ändamålsenlig brukningsenhet.
Kommentar
Reglerna om rationaliseringsförvärv gäller bara för fysiska personer. Det krävs dessutom att fastigheten har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt, eller genom fastighetsreglering eller klyvning.
Den förvärvade marken måste hamna inom samma brukningsenhet som en tidigare ägd lantbruksenhet. Skatteverket anser att om avståndet mellan den förvärvade fastigheten och den tidigare ägda fastigheten överstiger tre mil så kan förvärvet inte anses vara ett rationaliseringsförvärv.
Det krävs också att brukandet av den brukningsenhet som marken tillhör märkbart förbättras och blir lönsammare.
SKV anser i ett ställningstagande (130208, dnr: 131 80453-13/111) att för att det ska vara fråga om ett rationaliseringsförvärv krävs generellt sett att brukningsenheten efter förvärvet ska uppgå till minst 400 hektar produktiv skogsmark. Dessutom måste ytan på respektive fastighet överstiga 10 procent av den nya brukningsenheten. Vidare anser SKV att om arealen på den tidigare ägda fastigheten redan överstiger 400 hektar produktiv skogsmark så är brukningsenheten redan rationell. Ytterligare förvärv kan då i normalfallet - enligt SKV - inte utgöra rationaliseringsförvärv.
Ett förvärv kan dock utgöra ett rationaliseringsförvärv även om den nya brukningsenheten understiger 400 hektar eller om den tidigare ägda fastigheten överstiger 400 hektar. I dessa fall anser SKV att skogsägaren ska kunna visa att driften och lönsamheten förbättras märkbart. Detta kan t.ex. ske genom intyg från sakkunniga.